Försvaret av Milo ÖN i gränszonen

[Wedman]

Trams.

Tack för din bedömning Stellan!

Samtidigt hade det väl inte någon operation i Nordnorge varit någon lätt sak för Sovjetunionen heller?

[MD650]

Nog fanns det mer än ett jkomp mellan Karesuando och Vittangi, åtminstone under 80-talet.
Minst en fristående nskbat, ingförband,värnförband.

[Stellan Bojerud]

Det är rätt. Den s k Lyngenställningen, som byggdes redan av tyskarna i slutet av VK 2 ansågs närmast omöjlig att forcera.

SU kunde utflankera den antingen genom en amfibieoperation längs norska kusten eller med marktrupp genom Norrbotten.

I Såväl Finland som Sveriges nordligaste delar är vägnätet till största delen nord-sydligt riktade.

Kringgång genom Sverige kunde ske enligt tre möjligheter.

1) Snävt norr Övertorneå - Överkalix - Kiruna - Narvik. Exempelvis över Karesuando - Kiruna eller över Pajala. Få och relativt dåliga vägar. Svårt att få fram tillräckligt med trupp och underhåll. Där stod 12.fördelningen med ett antal bataljonsstridsgrupper.

2) Vidgat E 4/Militärvägen - Kalix/Morjärv - Gällivare - Kiruna. Bättre vägsystem och infrastruktur. Dock måste Kalixlinjen genombrytas. Förutom det fasta försvaret skulle då 3.förd och 15.förd nedkämpas.

3) Som alt 2 men rakt västerut och via Boden - Arvidsjaur - Sorsele - Storuman "Blå vägen" till Mo i Rana, Norge. (Jag var en tid krigsplacerad i 603.fogruppstaben Storuman. Vi räknade dels med a) krigsfall Väst där fienden tagit Nordnorge, samt b) krigsfall Öst där fienden framträngde på sätt som ovan. I båda fallen skulle fogruppen försvara Umfors - Umbukta i västlig eller östlig riktning. För ändamålet disponerades ett gränsjägarkompani utgångsgrupperat i Hemavan och ett cykelskyttekompani i Slussfors. Terrängen krävde inte mer trupp än så, eftersom sjön Överuman kanaliserar och terrängen ligger ovan trädgränsen).

Kruxet med alt 1 var terrängen Kiruna - Narvik. Norr om Rensjön kanaliseras terrängen till en smal passage mellan fjällen i väster och Torneträsk i öster. Mellan Abisko och Björkliden saknas manöverutrymme helt och hållet. Dessutom fanns där fredsutbyggda befästningar med bl a värntorn 74.

Det fanns länge ingen väg mellan Kiruna och Narvik. Endast Malmbanan. Sedan byggde svenskarna världens längsta återvändsgata Kiruna - Riksgränsen, men norrmännen vägrade länge av försvarsskäl att bygga sträckan Riksgränsen - Narvik.

Egentligen fanns det emellertid en mycket dålig väg Narvik - Riksgränsen, nämligen Materialvägen, som anlades vid förra sekelskiftet för att kunna bygga Malmbanan. Den var avsedd för transporter med häst och vagn samt hade förfallit med åren. På sina håll var det svårt att ta sig fram längs den med cykel. Den torde ha kunnat användas för lättare fyrhjulsdrivna fordon, men knappast en normalstor lastterrängbil.

Såväl Malmbanan som Materialvägen var mycket lätta att förstöra medelst enkla fältarbeten.

[Stellan Bojerud]

Nog fanns det mer än ett jkomp mellan Karesuando och Vittangi, åtminstone under 80-talet.
Minst en fristående nskbat, ingförband,värnförband.

Oh, ja!

Följande förband har identifierats. Härtill kom söderifrån tilltransporterade förband.

KARESUANDO
2.Gränsjägarkomp
620.Värnkanonplut

JUKKASJÄRVI
1.Gränsjägarkomp
612.CskkompÖN
672.Värnplut

VITTANGI
602.Fogruppstaben
2.Gränsjägarkomp
60.-62.Jägarkomp
668.Värnkomp
620.Lfkankomp

JUNOSUANDO
3.Gränsjägarkomp
615.Cskkomp ÖN
669.Värnkomp
670.Värnkomp
616.Lfkankomp

PAJALA
4.Cskbatstaben ÖN
4.Gränsjägarkomp
5.Gränsjägarkomp
671.Värnkomp
672.Värnkomp
621.Värnplut
601.Lfhaubkomp
615.Lfkankomp
629-Lfkankomp

KORPILOMBOLO
613.Cskkomp ÖN
673.Värnkomp

TÄRENDÖ
614.Cskkomp ÖN
619.Värnkanonplut
619.Lfkankomp

GÄLLIVARE
11.Norrlandsskyttebat

EJ LOKALISERADE
669.-672.Cskkomp ÖN

[MD650]

Vilket årtal härstammar denna org ifrån?

Lfkankompanierna. Har du koll på var de var?

[Hans]

Även värnförbanden vore intressant att veta lite mer om.

MVH

Hans

[Stellan Bojerud]

1. Angiven org är 1980-tal.
2. OBS! Exklusive söderifrån tillförda förband. Bla fler nskbat.
3. Lfkankomp (ej Luleälvslinjen och Kalixlinjen)

614.Lfkanonkompaniet: Parviainen NV. Haparanda, byggt 1967
619.Lfkanonkompaniet: Rankisvaara öst Tärendö 1968
615.Lfkanonkompaniet: Kursunpalo syd Pajala 1968
616.Lfkanonkompaniet: Lautakoski Jonusuando 1967
620.Lfkanonkompaniet: Mikkelirova 15 km N.Vittangi 1980
622.Lfkanonkompaniet: Robsam Malmberget 1985
623.Lfkanonkompaniet: Stenbron Gällivare 1987

Samtliga dessa hade vardera 3-12 cm kanoner m/24-66 från utrangerade stadsjagare.

[Stellan Bojerud]

Värnkompanier ÖN ca 1980

601.Skelleftehamn
602.Bygdeå
603.Holmsund
604.Holmsund
605.Nordmaling
606.Fällfors
607.Gunnarn
608.Boden
609.Boden
610.Boden
611.Boden
612.Piteå
613.Råneå
614.Edefors
615.Luleå
616.Luleå
617.Luleå
619.Älvsbyn
620.Arvidsjaur
621.Vittangi
622.Kiruna fpl
623.Junosuando
624.Junosuando
625.Pajala
626.Korpilombolo
627.Gällivare fpl
628.Övertorneå (Orasjärvi)
629.Övertorneå (Puustijärvi)
630.Hietaniemi
631.Hietanemi
632.Tossa
633.Lappträsk
634.Kattilasaari
635.Kalix
636.Haparanda (Vuono)
637.Sangis
638.Kalix
639.Överkalix
640.Överkalix
641.Överkalix
642.Överkalix
643.Grubbnäsudden
644.Vitvattnet
645.Orrträsk
646.Töre (Kosjärv)
647.Kalix
648.Töre (Kosjärv)
649.Töre (Kosjärv)
650.Töre (Kosjärv)
651.Åmål (tilltransportförband)
652.Åmål (tilltransportförband)
653.Rabbalshede (tilltransportförband)
654.Tanum (tilltransportförband)
655.Åmsele
656.Åmål (tilltransportförband)
657.Åmål (tilltransportförband)
658.Luleå
659.???
660.???
661.Hörnefors
662.Överklinten
663.Lövånger
664.Byske
665.Edefors
666.???
667.Porjus
668.Vittangi
669.Junosuando
670.Junosuando
671.Pajala
672.Pajala
673.Korpilombolo
674.Gällivare
675.Sillbodal (tilltransportförband)
676.Tveta (tilltransportförband)

[Hans]

Tack Stellan,

Kan du ge några exempel på typiska värnkompanier - personal, utrustning, utgångsuppgifter o.s.v.

Tack.

MVH

Hans

[MD650]

Tack Stellan,

Kan du ge några exempel på typiska värnkompanier - personal, utrustning, utgångsuppgifter o.s.v.

Tack.

MVH

Hans

Om jag minns rätt så var varje värnförband unik m.h.t. placering och uppgift.

[MD650]

Är alla i kompanistorlek?

[Hans]

Tack Stellan,

Kan du ge några exempel på typiska värnkompanier - personal, utrustning, utgångsuppgifter o.s.v.

Tack.

MVH

Hans

Om jag minns rätt så var varje värnförband unik m.h.t. placering och uppgift.

Det vill jag också minnas men jag vill bara ha ett par exempel. Det är för mycket jobb med att ge detaljer för alla.

MVH

Hans

[MD650]

Det vill jag också minnas men jag vill bara ha ett par exempel. Det är för mycket jobb med att ge detaljer för alla.

MVH

Hans

Så sant.
Kan tänka mig att 638. vkomp hade en plut med värnpjäs typ 6 ( strv 74) vid Åkroken.
Två av pjäserna var grupperade vid namnet Små i Småkvarnarna.

[Gutekrigaren]

Ett ovidkommande inlägg togs bort.

Mvh Petter

[Stellan Bojerud]

Detta är svårt, för utrustningen varierade över tiden.

Det fanns värnkompanier och självständiga värnplutoner.

Det fanns tre typer av värnkompanier.
1. Flygfältsförsvar
2. Kustförsvar
3. Gräns- och knutpunktsförsvar

De sammansattes av "byggklossar".

Kompanistab
Plutonstab (två typer, varav den för självständig pluton var större och innehöll underhållsfunktion)
Skyttegrupper
Kulsprutegevärsgrupper (ersattes av kulsprutegrupp 58)
Kulsprutegrupper m/14 (utgick på 1960-talet) och m/36 (sedermera i kaliber 7,62)
Pansarvärnsgevärgrupper (20 mm pvg m/42, utgick och ersattes av raketgevär respektive granatgevär)
Granatgevärsgrupper
Värnkanongrupper (av olika typer)
Trossgrupp

Kanontyper
37 mm pvkan m/38 m fl i bunker (utgick efter hand) kust- och gränsförsvar
37 mm strvkan m/38 i pansartorn m/40 eller 41 flygbasförsvar
57 mm pvkan m/43 i bunker (hängde med länge) gränsförsvar
7,5 cm kanon m/02-50 i bunker kustförsvar
7,5 cm luftvärnskanon m/37 i bunker gränsförsvar
7,5 cm strvkan m/42 i pansartorn m/42 kust- och gränsförsvar
7,5 cm strvkan m/37 (fd lvkan) i pansartorn 74 kust- och gränsförsvar
8,4 cm kanon m/81 i bunker kustförsvar (ersattesav 7,5 cm kanon m/02-50)

I de fd stridsvagnstornen fanns även ksp m/39 strv.

Den personliga beväpningen var kpist m/45 för gruppchefer och högre samt gevär m/38 för övriga.

Kompanierna hade svag befälskader. Kompanichefen var kapten eller fanjunkare i reserven.
Plutoncheferna var värnpliktiga sergeanter. Självständig pluton dock värnpliktig officer (vanligen fänrik).
Kompanikvartermästarna var ofta överfurirer (fd stamanställda) eller värnpliktiga furirer.