Kulsprutegevär m/40

[Stellan Bojerud]

Stellan, låt oss vända steken med några frågor om hypoteser....

1) Kan SAV ha registrerats som bolag redan 1933-4?
SVAR: JA

2) Kan Lauf/Lindfors & Co - ha byggt ett Kg, LH33 - i Sverige redan 1933-4?
SVAR: JA

3) Om detta vapen förkastades av Tygförvaltningen - måste det finnas dokument om detta.
SVAR: JA, I KRIGSARKIVET. OM GEVÄRSFAKTORIET GJORDE PIPORNA BÖR DETTA FRAMGÅ AV GF ARKIV I KRIGSARKIVET.

4) Om Lauf/Lindfors sålde patenten till Knorr omkring 1934/5 - men kanske bara hade verktyg/matriser för att göra 'prototyper' av LH 33 kanske Knorr med sina större resurser - bara köpte patenten och fixade tillverkning av MG 35/36 själva eller via underleverantörer.(Steyr eller andra?)
SVAR: RIMLIGT. HANS LAUF TOG MED SIG PATENTET TILL KNORR-BREMSE OCH SÅLDE DET SANNOLIKT TILL DEM NÄR HAN BLEV DIREKTÖR FÖR DETTA FÖRETAG, SANNOLIKT 1935. PATENT EFTER SEPTEMBER 1936 ÄR UTTAGNA AV KNORR-BREMSE AG.

5) 'Verktygen/matriserna' för LH 33 fanns kvar i Sverige - och dammades av 1939?
SVAR: MÖJLIGT?

6) Är det möjligt - att serietillverka c:a 5000 ex av ett Kg med enbart anonyma underleverantörer?
SVAR: VERKAR OSANNOLIKT.

7) Om de färdiga vapnen, Kg m/40 - bär kontrollstämplar av inspektörer vid Husqvarna - är det möjligt att vapnen kontrollerades och provskjöts där?
SVAR: VERKAR RIMLIGT.

Min reflektion i allt detta; vem/vilka som än tillverkade och sålde Kg m/40 - har AVSIKTIGT mörkat detta redan från början i full vetskap om att alla aspekterna inte riktigt tålde insyn.
SVAR: VERKAR RIMLIGT.

Varjag

[varjag]

Jag epostade en inbjudan till ovannämnde Folke Myrvang med en länk till debatten, om han kunde tillföra den något. Folke är synnerligen väl bevandrad i umgänget med automatvapen, ja han har t.o.m. skjutit med ett par Kg m/40!
Han ansluter sig till uppfattningen att de tyska MG 35/36 tillverkades hos Steyr, men anser sig inte kunna bidra med mera än vad han redan skrivit i sin bok om MG 34 och 42.

Här hans svar till mig:

Hei

Jeg har lest igjennom debatten. Jeg har ikke noe mer å legge til enn
det som står i min bok. Jeg jobbet mye med det kapitlet og har mye
dokumentasjon. Det er en merkelig historie med endel ukjente variabler.

De svenske og tyske Knorr Bremse MG er ganske forskjellige. Jeg har
sett 10-15 tyske og omtrent samme antall svenske. FMU i Oslo har mange og
det er 2 stk i privat eie. De tyske er sannsynligvis laget ved Steyr.
De svenske er det to typer av, LH33 som er håndlaget i et lite antall,
mens kg40 er en simpel mg av stanset blikk og rørstykker som ikke
trenger mye maskinering. Kun et fåtall deler ved kg40 må freses.

I debatten har dere skapt myter som ikke har basis i virkeligheten. Jeg
tror at kg40 ble laget på "sykkelverksteder" og satt sammen i garasjer
i all hast for å levere et antall MG etter kontrakt. De var simple og
billige. Jeg har skutt med to stykker og de fungerer ikke spesielt
godt.

Jeg anbefaler at du kjøper boken og leser kapitlet.

mvh

Folke

Folkes kommentar om att LH 33 var 'handtillverkat' stöder min REVIDERADE uppfattning om att dessa faktiskt tillverkades i Sverige. Vad beträffar Kg m/40
så talar hans ord för sig själva....

Vi kanske har skällt under fel träd hela tiden?

Varjag

[varjag]

Jag kollade men en tjeck om namnet Przkalla

Info har ingått att namnet möjligen i svenska källor är felstavat och skall vara 'Prizkalla'??? Varjag

[peeved]

Jag kollade men en tjeck om namnet Przkalla

Info har ingått att namnet möjligen i svenska källor är felstavat och skall vara 'Prizkalla'??? Varjag

Przikalla actually.
Markus

[varjag]

Jag kollade men en tjeck om namnet Przkalla

Info har ingått att namnet möjligen i svenska källor är felstavat och skall vara 'Prizkalla'??? Varjag

Przikalla actually.
Markus

Tack för rättelsen Markus - och välkommen till Skalman! Varjag

[JohnT]

Stellan, låt oss vända steken med några frågor om hypoteser....
6) Är det möjligt - att serietillverka c:a 5000 ex av ett Kg med enbart anonyma underleverantörer?
7) Om de färdiga vapnen, Kg m/40 - bär kontrollstämplar av inspektörer vid Husqvarna - är det möjligt att vapnen kontrollerades och provskjöts där?

Min reflektion i allt detta; vem/vilka som än tillverkade och sålde Kg m/40 - har AVSIKTIGT mörkat detta redan från början i full vetskap om att alla aspekterna inte riktigt tålde insyn.
Varjag

§6
O ja se scannen från GF(gevärsfaktoriet eskilstuna) på deras underleverantörer den 1 mars 1940, vem vet att Per Perssons väf och stickmaskiner gjorde ksp?


§7 Kontrollofficerarna var anställda av KATD, så jag skulle vilja säga om inte husqvarna så någonstans i småland. (vem jobbade i GF ?)
Så frågan blir om produktionen låg närmare Jönköping än Eskiltuna.
(vild gissning - vad gjorde Ljungmans i Malmö?)

ang slutsatsen så håller jag helt med.

Mvh
/John T

[Stellan Bojerud]

Tack för listan!

Jag tror att vi nu har svaret. AB Gerh. Aréhns Mekaniska Verkstad i Stockholm passar förträffligt in i bilden. Företaget böt sedermera namn till ARENCO och var känd leverantör av eldledningsutrustning till luftvärn m m.

Det verkar alltså röra sig om ett liknande fall som ksp m/36 vid LM Ericsson. Inledningsvis gjordes de mer svårtillverkade delarna av GF och sändes till Stockholm för montage men under loppet av 1940 skaffade LME utrustning för fullständig fabrikation.

[Stellan Bojerud]

AB Gerhard Aréhns Mekaniska Verkstad bildades 1877 i Kalmar och hade från 1899 en stor fabrik i kvarteret Dykaren vid Fleminggatan på Kungsholmen i Stockholm fram till 1960 då företaget flyttade till Vällingby.

1934 lades gjuteriet ner och omändrades till en stor montagehall. Företagets specialitet var tillverkning av tändsticksmaskiner, fiskförpackningsmaskiner, kartongmaskiner o s v.

Under VK 2 tillverkades olika typer av försvarsmateriel.

[Stellan Bojerud]

1. Det är genom patenthandlingar styrkt att upphovsmannen till det som med tiden blir kg m/40 är Hans Lauf. Den ganska anomyme herr Przikallas medverkan är inte klarlagd. Den första versionen blir LH 30 som följs av LH 33.

2. Ivar Stäck och Torsten Lindfors får i mitten på 1930-talet patent på LH 33 i ett stort antal länder grundat på patentansökan i Sverige 22/11 1933. Hans Lauf får vid motsvarande tid patent i USA.

3. Hans Lauf och Knorr-Bremse AG utvecklar versionerna LH 35 och LH 36 som blir MG 35/36. Tillverkas av Steyr. Fastän detta vapen är sprunget ur LH 33 blir det genom modifieringar annorlunda än kg m/40.

4. Versionen LH 33 utvecklas oberoende av Knorr-Bremse till kg m/40. Tillverkas av AB Aréhns Mekaniska Verkstad i Stockholm på uppdrag av Industri AB Svenska Automatvapen (SAV) Torsten Lindfors. Underleverantörer Gevärsfaktoriet (sannolikt piporna), AB Per Perssons Väf- och Stickmaskin. AB Facit (som normalt gjorde skrivmaskiner och räknemaskiner).

5. AB Aréhns Mekaniska Verkstad hade know-how och kapacitet för att bygga upp produktionslinjer. Det var deras specialitet.

6. MG 35/36 Knorr-Bremse och kg m/40 bör enligt min mening ses som två olika vapen ehuru de har en gemensam härstamning ur LH 33.

[varjag]

Snygg sammanfattning Stellan. Utan att ha gjutna bevis för vilka 'underleverantörerna' faktiskt var (kan komma i framtiden när det är klarare VAR man skall söka...) så vill jag gratulera dig till denna din tråd.

I sextosju år har vapnet haft en ännu inte helt klarlagd bakgrund...

Efter sex veckor på Skalman har dom flesta frågetecknen rätats ut. Bevis, om något behövdes, på forumets förmåga att inte bara spegla - men skapa historia. Grattis Stellan, Varjag

[JohnT]

Tack för listan!

Jag tror att vi nu har svaret. AB Gerh. Aréhns Mekaniska Verkstad i Stockholm passar förträffligt in i bilden.

Jag är inte så säker.
Om man läser resten av rapporten jag saxade från så var det bara kg m/37 man pratade om och Aréns produktionsplan var man inte nöjd med då de bara kunde leverera 300 vapen i månaden. Det jag ville visa var att det antagligen gick att tillverka allt utom pipor inom svensk civilindustri

I mars 1940 var inte SAV med på banan, möjligtvis kan Lindqvist och kompani vädra morgonluft och börja förbereda produktionen. OM då Lindqvist fattar det GF inte riktigt fattar,
nämligen att GF blockerar verktygstillverkare från att tillverka verktyg utan istället ska ha dom till att tillverka vapen så kan det vara Aréns eller någon annan maskintillverkare som börjar ta fram underlagen för en ny vapenindustri.

Jag har tidigare irriterats av att Baltica användes för att göra komponenter till KSP när det behövdes stora mängder verktyg och mätinstrument för ammunitionstillverkningen.(de var Alfa Laval koncernens "verktygsmakare")
Min bedömning var att GF knyckte överkvalificerade resurser för automatvapentillverkningen så det låter inte fel att t ex Aréns ingengörer först sätter upp sin egna fabrik enligt order och sedan drar igång något riktigt eget.



Mvh
/John T.

[Stellan Bojerud]

Under VK 2 tillverkade kg m/37 är i samtliga fall jag stött på under mina år meds vapnet ifråga märkta Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori. I intet fall har jag sett märkningen Aréhns.

Däremot har jag sett många ksp m/36 varav en del märkta Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori och andra Ericsson. Min poäng är alltså att LME märkte sina vapen Ericsson.

Om Aréhns var huvudleverantör för kg m/37 borde dessa på motsvarande sätt vara märkta Aréhn..

Kg m/37 tillverkades under VK 2 i ca 25.000 ex. Kg m/40 i ca 5.200 ex.

Jag levde i den föreställningen att GF:s egna huvudproduktion under VK 2 var kg m/37.

[Stellan Bojerud]

AB Per Perssons Väf- och Stickmaskinsfabrik startade 1894. Under VK 2 hade man lokaler på Drottninggatan 21 i Stockholm. 1939 tog företaget upp krigsmaterielproduktion. En högkvalificerad finmekanisk verkstad. Hade sannolikt kapacitet och know-how för att göra kg m/40 (utom piporna).

Numera Spicer Nordiska Kardan AB.

[varjag]

Alla forskningar av denna art som jag deltagit i - brukar sluta, ungefär där kunskapen om Kg m/40 befinner sig nu. Spekulationer om underleverantörer o.s.v, det vill säga den snåriga undervegetationen - kräver alltid att 'hosta arkivdamm'. Jag tror en bra början är ett besök på muséet i Vadstena
, sedan Krigsarkivet och när dokumentation därifrån har studerats - kanske bilden kan fullständigas. Personalen vid sådana instanser vet intet om vad forskaren söker...det krävs tid och tålamod att sila hundra- ja tusentals dokument. Av en expertvetare som v e t vad han söker och kan sikta guldkornen från tonvis av slam. Dags för fotarbete nu?, Varjag

[Stellan Bojerud]

Jag får väl pallra mig iväg till KrA. Där finns KATD orderliggare och GF årsredogörelser. Jag har jobbat med dem tidigare då jag forskade kring LME tillverkning av ksp m/36 m fl.