Före istiden
Före istiden
Har man någon aning om hur det såg ut i världen innan istiden? Vilka människor levde då här, hur så landet ut osv.?
- Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
Jag har inte läst särskilt mycket om Varggrottan (som den heter), Populär Historia hade visst en artikel 1998 som jag ska läsa. Annars verkar de här sidorna OK:
http://www.wolfcave.com/Varg/swe.htm
http://sydaby.eget.net/eng/wolf/wolf_ralfs.htm
http://www.abo.fi/skargarden/2003-1/eden.htm
http://www.wolfcave.com/Varg/swe.htm
http://sydaby.eget.net/eng/wolf/wolf_ralfs.htm
http://www.abo.fi/skargarden/2003-1/eden.htm
Varggrottan är den äldsta kända fornlämningen i Norden. Den är det enda hittills kända fyndet, där spår av mänsklig verksamhet bevarats i områden där inlandsisen dragit fram. De arkeologiska fynden innebär att historieskrivningen beträffande människans historia och utbredning i Nordeuropa får skrivas om. Utgrävningarna startade 1997 och de kommer troligen att fortsätta många år framåt. Artefakter och pollen visar att neandertalmänniskor levt här för 120 000 - 130 000 år sedan, alltså före senaste istid.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17289
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Har någon av er kunskap om hur utgrävningarna av grottan har fortlöpt? Det är ju fortfarande förvånansvärt tyst om varggrottan. Är man överens om att det verkligen är en preglasial boplats?`
Jag läste en av artiklarna ovan, och fick direkt en fundering: kan man, som amatör, se lämningar efter tidigare istider i vårt svenska landskap?
Jag läste en av artiklarna ovan, och fick direkt en fundering: kan man, som amatör, se lämningar efter tidigare istider i vårt svenska landskap?
Nej, man är inte alls överens om, att det har bott människor i grottan före istiden. Det finns två skolor, med diametralt motsatta åsikter om saken. Själv har jag inte följt med debatten tillräckligt, för att ha bildat mig en åsikt.Markus Holst skrev:Har någon av er kunskap om hur utgrävningarna av grottan har fortlöpt? Det är ju fortfarande förvånansvärt tyst om varggrottan. Är man överens om att det verkligen är en preglasial boplats?`
Jag läste en av artiklarna ovan, och fick direkt en fundering: kan man, som amatör, se lämningar efter tidigare istider i vårt svenska landskap?
Jo det finns ett antal platser i Norden med interglaciala (som det så fint heter) geologiska lämningar. "Istiden" var ju inte direkt statisk under , isfronten gick fram och tillbaka och den senaste inlandsisen täckte hela Norden bara under sitt maximum.Visserligen varade maximumet ett antal tusen år,men ändå.
Här återfinns finska Museiverkets sidor om Varggrottan:
http://www.nba.fi/sv/varggrottan
Så mycket har jag följt med debatten, att jag vet att det finns forskare både i Finland och utomlands, som anser att Museiverket förhalar utgrävningarna och sitter och pantar på resultat och föremål.
Saxat från hemsidan:
http://www.nba.fi/sv/varggrottan
Så mycket har jag följt med debatten, att jag vet att det finns forskare både i Finland och utomlands, som anser att Museiverket förhalar utgrävningarna och sitter och pantar på resultat och föremål.
Saxat från hemsidan:
Varggrottan är som forskningsobjekt intressant, med samtidigt problematisk i många avseenden. Det är fråga om den enda platsen hittills i Fennoskandien där man har konstaterat spår av mänsklig verksamhet från den period som föregick den senaste nedisningen. De närmaste tecknen på bosättning från samma tid är kända på över 1000 km avstånd från Varggrottan, vilket gör den till en kronologiskt och geografiskt isolerad företeelse. Tolkningen av materialet försvåras också av att lämningarna efter den paleolitiska verksamheten på Vargberget har bevarats endast i liten skala i sedimentet på grottans botten.
G:son skrev:Här återfinns finska Museiverkets sidor om Varggrottan:
http://www.nba.fi/sv/varggrottan
Så mycket har jag följt med debatten, att jag vet att det finns forskare både i Finland och utomlands, som anser att Museiverket förhalar utgrävningarna och sitter och pantar på resultat och föremål.
Saxat från hemsidan:
Varggrottan är som forskningsobjekt intressant, med samtidigt problematisk i många avseenden. Det är fråga om den enda platsen hittills i Fennoskandien där man har konstaterat spår av mänsklig verksamhet från den period som föregick den senaste nedisningen. De närmaste tecknen på bosättning från samma tid är kända på över 1000 km avstånd från Varggrottan, vilket gör den till en kronologiskt och geografiskt isolerad företeelse. Tolkningen av materialet försvåras också av att lämningarna efter den paleolitiska verksamheten på Vargberget har bevarats endast i liten skala i sedimentet på grottans botten.
Tolkningen av materialet försvåras fremst av Museiverkets pantande. Dernest av bristen på tillit til egna observasjoner - även när dom framstår som tekniska fakta.
I motsatt fall ville man insett at redskapstyperna i fråga inte kan berätta vilken "människo-typ" som bodde i Varggrottan.
------
Dom kan ha varit neandertaler, men det verkar tyvärr ganska sökt. Beaktar man den klassiska kartan över Neanterhal-fynd ser man att deras utbredelser alltid förankrats i en mildare (sub-arktisk/sub-tropisk) klimat-son.
När klimatet fövärrades över HELA Eurasien - ca. 25.000 år senn - försvinner dom sista spår efter neanderthal-människor från norra Eurasien. Den yngsta fynd av neander så långt rapporterades i fjol, efter att man hittat en 23.000 år (?) gammal neander på Gibraltar. Medan experterna ständigt diskuterar "utrotningen av neanderthalerna" förklarar de ochså att (de) neanderna och (vi) "moderna" människor levde sida om sida i nära 20.000 år - dock utan at en enda "cross-breeding" har förekommit...
------
Et tredje element som "pajat" den här fynden är bristen på kommunikation mellan geologer och arkeologer.
Redan 1998 hade experterna på Finlands Geologiska Institut angett klara och raka tidsaxer för dom stratigrafiska lag som dokumenterats på plats.
Fynden gjord i de olika lager berättade om spår i äfter "mänsklig aktivitet" enda ner til lag 6. Enligt geologernas karta över Bottenhavets inter-glaciala perioder har kulturfynden i lager 1-4 bevisat at grottan var befolkat 120.000 år senn, jämte, 72.000, 40-30.000 och (ca) 15.000 år före nutid.
Enligt spikraka mätningar påpekade geologerna at artefakterna i lager 5 borde vara 300.000 år gamla - och två eldplatser påvisat i lager 6 ungefär 450.000 år gamla.
Hvilket ledde til at arkeologerna på Museiverket gänast drog i nödbromsen och satte munnbind på debatten. Tyvärr gick det omedelbart ut över utforskningen av Varggrottan ochså. Senn har allt vad som rör sej om Varggrottan gått i snigelfart över sirapslimpor. Även om Museiverket fått internationelt stöd för att sätta fart på den vidare utforskning av Varggrottan - av det endera omtalar som "90-talets mest spännande fynd".
Dom senaste tio åren har man - allt i allo - användt mindre än tre månader på att undersöka grottan. Så långt har man grävt ut mindre enn 5% av grottans volym.
-----
Den närmaste referenspunkt i norra Eurasien blir fynden från Mammontaya Kurya, öster om Hvita havet, der man hittatt et fångstläger bygd av moderna människor - ca. 40.000 år gammal. Ytterligare en refenspunkt publiserades sist vinter efter att ryska forskare hittat en 27.000 år gammal fångstplats i älven Lenas arktiska delta.
Senare hittar man samma kulturuttrykk på Kola halvön, 17.000+ år senn. Linjerna herifrån går deräfter direkt til "Komsa-kulturens" och "Fosna-kulturens" äldsta kojor - der man lär hittar ursprunget til den finska respektive de svensk-norska kulturer.
viewtopic.php?t=27410
---
Varggrottans mäniskor representanter altså en extrem-grupp i den klassiska antropologi, der man baserar sej på at mäniskan som art blev til i et tropisk klimat och sålunda ville sky den arktiska vintern.
Så ej med dom människor som bebodde Finland och västra Ryssland - under istiden. Derför kan man kategorisera dessa första norrmän som extrema - efter som dom tycks ha levt i ett fullstendigt arktiskt klimat. Inne i Bottenhavet, Finska viken och Hvita havet - för 30-40.000 år sen...
Enligt professor John Hawks sprid den "moderna mäniskan" sej i Europa först för 10.000 år sen - norrifrån. Enligt senaste nytt från antropologien tycker man nu at den arktiskt anpassade mäniskan (hvita, "caucasier") är et resultat av et "biotic refugia" under senaste istid. Varggrottan/Bottenhavet kan faktisk förklara båda - jämte spridningen av denna (arktiska) natur och kultur över hela den norra halvkulan.
------
Det är just på denna tid vi ochså hittar dom första jordbrukare bygga gård och lada i den tropiska klimat-zons kallare regioner, der de avlar husdjur, dyrkar grönsaker och iverkställer regelbunden odling - i såväl fjärran som mellersta och nära Østern, jämte Afrika, England och Mellan-Amerika. Ochså jordbrukets verdsomfattande spridning sammanfaller konstigt nog med istidens slut, altså skedet mellan 11.000 och 9.000 år före nutid.
---
I debatten om fynden i Varggrottan har man hittils inte kunnat tåla tanken på att denna lokation kan bära spår äfter europas första överlevnadseksperter och at dessa Nordens urinvånare nödvändigt vis vore en genuin arktisk människa. Spåren efter deras första efterkommare visar även att Varggrottans, Bottenhavets och Hvita havets äldsta invånare vore ett kulturfolk.
När istiden ebbade ut och hela Fenno-Scandia plötsligt miste hela sitt enorma istäcke, sådär 13-10.000 år sen, ser vi två immigrationsvåger nå Skandinaviens långa vestkust.
Den ena kommer syd-øster ifrån och befolkar hela östra, västra och mellersta Norje. I norsk almoge kallas denna fortfarande för "Fosna-kulturen". Den andra invandringen til Norjes norra kuster kom lika tidligt om inte tidligare, från nord-öst. Fortfarande fins det människor som kallar dessa nordkalotens första skridskoåkare för "Komsa-kulturen".
---
Det går en rak linje från Varg-grottan til Mamontaya Kurya - och vidare til dom sen-paleolitiska/mesolitiska fynd i Karelen och Fenno-Skandia. Derför är det sannolikt att denna arktiska ur-kultur stått förfäder til alla "moderna", arktiska mäniskor.
Spridningen av den "moderna" människan ("caucasiser") - som snabt nådde över hela nordklotet - skädde altså direkt äfter istidens slut. Tidslinjen mellan Varggrottan, Mamontaya Kurya, Barentsregionens "Komsa-kultur" och Karelens 10.000 år gamla hundsledar kan altså förklara både NÄR och VART de mäniskor utväcklades som för 10.000 år sen sprid sej över hela Nord-Europa och Ryssland - även inn i den hög-arktiska klimatzon.
-----
Dessa mäniskor vore högt givetvis högt specialiserade, jämnfört med mäniskans gemäna, tropiska ursprung. Moderna genetiker påstår nu at Vest-Europas första "moderna" invånare ("auringnac", etc.) vore et resultat av et "biologiskt refugia" - altså i en isolerad biotop - "nånstans på Europas västkust". Her törs man ha en förklarning på utvecklingen av den caucasiska mäniskotypens karakteristika.
...
Biscaya eller Bottenhavet - i dag kan vi spåra de caucasiska förgreningar som efter istiden befolkade och befruktade Eurasien. Ägäntligen borde man inte överraskas - men det känns något konstigt att det är just dessa istidsmäniskornas raka efterkommare som 10.000 år senare utgör de ryssare, finnar, skandinaver och europèer som fortfarande kultiverar och utvecklar den arktiska klimatzons specifika natur och natur-ressurser.
Mellan dom fyra årstider fick dom även utväcklat en tideräkning och en almanakka noggrant inriktad på årets gång som varv och mått i den agrara produktion. Derifrån utväcklades sen den produksjonskultur som i sinom tid drev medelålderns syndare ut i den industriella trädmillan.
Senast redigerad av 2 Boreas, redigerad totalt 5 gång.
Neandertalere i Danmark
Neandertalere levede ifølge visse opfattelser i Jylland for 120.000 år siden. Nogle mener at kunne se, at denne knogle er spaltet af neandere. Er fra Eem-mellemistiden.
http://www.biopix.dk/Photo.asp?PhotoId= ... dyrknogler
Skov- og Naturstyrelsen, Miljøministeriet, skriver: "Det mest berømte fund af dådyr fra Eem stammer fra Hollerup, sydvest for Randers. Her fandt man en masse knoglestykker fra dådyr. Det er helt almindeligt at knoglefund er gået lidt i stykker, men da man ville lime knoglerne sammen fra dette fund kunne man se, at de ikke var gået i stykker på en tilfældig måde. Knoglestykkerne var nemlig slået i stykker på samme måde på hver knogleelement, og der var tydelige mærker efter slag. Slag som måtte været lavet af mennesker der levede i Danmark i Eem".
Hollerup-opdagelsen er gammel: Ulrik Møhl-Hansen, 1954. Første sikre spor af mennesker fra interglacialtid i Danmark. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie, side 101-126.
http://www.biopix.dk/Photo.asp?PhotoId= ... dyrknogler
Skov- og Naturstyrelsen, Miljøministeriet, skriver: "Det mest berømte fund af dådyr fra Eem stammer fra Hollerup, sydvest for Randers. Her fandt man en masse knoglestykker fra dådyr. Det er helt almindeligt at knoglefund er gået lidt i stykker, men da man ville lime knoglerne sammen fra dette fund kunne man se, at de ikke var gået i stykker på en tilfældig måde. Knoglestykkerne var nemlig slået i stykker på samme måde på hver knogleelement, og der var tydelige mærker efter slag. Slag som måtte været lavet af mennesker der levede i Danmark i Eem".
Hollerup-opdagelsen er gammel: Ulrik Møhl-Hansen, 1954. Første sikre spor af mennesker fra interglacialtid i Danmark. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie, side 101-126.
Re: Före istiden
HEJ VAR OCH EN!
JAG SKULLE VARA YTTERST, YTTERST TACKSAM OM JAG KUNDE FÅ MED ER HJÄLP, EN BILD ÖVER ETT PAR PUNKTER!
1)VILKA FÖRKLARINGAR FINNS DET TILL DEN LILLA ISTIDEN MELLAN 1300 - 1800 TALET?
2)VILKA TRE CYCKLER SKALL SAMVERKA FÖR ATT EN ISTID SAKLL UPPSTÅ?
3)VAR I SVERIGE HAR LANDHÖJNINGEN VARIT SOM STÖRST? OCH VARFÖR JUST DÄR?
JAG SKULLE VARA YTTERST, YTTERST TACKSAM OM JAG KUNDE FÅ MED ER HJÄLP, EN BILD ÖVER ETT PAR PUNKTER!
1)VILKA FÖRKLARINGAR FINNS DET TILL DEN LILLA ISTIDEN MELLAN 1300 - 1800 TALET?
2)VILKA TRE CYCKLER SKALL SAMVERKA FÖR ATT EN ISTID SAKLL UPPSTÅ?
3)VAR I SVERIGE HAR LANDHÖJNINGEN VARIT SOM STÖRST? OCH VARFÖR JUST DÄR?
Re: Före istiden
Hjemmearbejde der skal være klar til mandag morgen?
mvh
Flemming
mvh
Flemming