Jehovas Vittnen

[jj]

Sysslade Platon med också... 8)

[Användarnamn?]

Många tycker att JV är påträngande men en sak har jag lärt mig.
Det är inte fel på organisationen, det är på människorna.

Observera att jag inte är ett JV.

[Martin Lundvall]

Det är en sekt, sekter är aldrig bra.

Rätta mig om jag har fel, men kristendomen var från början också en sekt. När övergick kristendomen från att vara en sekt till att bli något rumsrent? Om jag nu har rätt att kristendomen klassades som en sekt i början av sin levnad så innebär det väl att den har varit lika farlig som Jehovas vittnen? Eller?

/Martin

Kristendomen har väl aldrig varit en sekt? Visst, den bröt sig ut ur en dominerande religion, men några sektliknande förhållanden vill jag inte påstå att det var. Dock håller jag med om att kyrkan på medeltiden inte direkt var rumsrena, där skulle man kunna kalla det sektliknande ja.

/Tomas

Jag pratar om den första tiden när kristendomen var en förföljd religion i Romarriket. Jag skrev åtminstone ett arbete om det i ämnet religion på gymnasiet. Jag ska se om jag kan hitta det.

/Martin

[Hexmaster]

Kollar NE: "religiös grupp som markant avviker från den eller de religiösa huvudlinjerna i ett samhälle... Begreppet definierades närmare i Max Webers och Ernst Troeltchs religionssociologiska arbeten."

I dagligt tal används det visserligen på ett nedsättande vis, men om det definitionsmässigt står för något negativt - åsiktskontroll, hemlighetsmakeri etc. - ja, det är en definitionsfråga.

Sen finns ju den tyska bubbliga sorten också. Den är att föredra, alla gånger.

[Tomas Ibsen]

Sen finns ju den tyska bubbliga sorten också. Den är att föredra, alla gånger.

Natürlich är sekt bättre att dricka än att prata med.

@Martin Lundvall: Skaffa fram uppsatsen du. Alltid kul att läsa något nytt.

/Tomas

[Belisarius]

Det mest fascinerande jag hört om JV är att deras grundare, Charles Taze Russell, var en s.k. pyramid-mätare, alltså en person som mäter (Cheops) pyramid på alla sätt som tänkas kan för att få fram siffror som kan tänkas betyda någonting; och se, bara man vet vilka siffror man är ute efter, nog tusan kan man få fram dem på ett eller annat sätt!

Hehe, låter som du precis summerade Kabbalisternas grundtanke...

[Martin Lundvall]

@Martin Lundvall: Skaffa fram uppsatsen du. Alltid kul att läsa något nytt.

/Tomas

Har man sagt A så får man väl säga B. Betänk att arbete skrevs för sex år sedan. Det förtjänar inte att kallas uppsats, jag kopierade den väsentliga delen, resten av arbetet handlar egentligen om katakomberna. Jag såg att källhänvisningarna hade fallit bort när jag öppnade dokumentet. Om ni har något att klaga på så får ni gärna göra det, jag har dock redan fått mitt betyg , vilket jag var nöjd med.

Av någon anledningen strömmade många kristna in till Rom, vilket kan ha berott på att när Jesus sa till sina lärljungar att de skulle gå ut och ”missionera” i hela världen, uppfattade många kristna det som sin uppgift, att omvända alla hedningar. Det bästa sättet att göra detta var kanske i Rom, för där bodde många och om man bara lyckades omvända Rom, skulle snart hela Romarriket vara kristet. Så långt var nog allting rätt, men problemet var att omvända ”hedningarna”. En annan anledning kan vara att de första förföljelserna av kristna startade i Jerusalem,och många kristna sökte sig därför till Rom. I Rom ansåg de sig vara säkra. Snart hade den kristna församlingen i Rom vuxit till en sådan omfattning, att den blev en av de största. Församlingen växte också kraftigt. De kristna ansågs dock som lite ” konstiga”, ungefär såsom judarna har ansetts. Anledningen till detta berodde på att de kristna var djupt troende, vilket övriga medborgare i Rom inte var. De kristna vägrade också att offra till kejsaren och de kremerade inte sina döda, utan begravde liken direkt.
Eftersom de kristna vägrade att offra till den romerska kejsaren blev de snart förföljda. Alla olyckor, som inträffade, skyllde man på de kristna, vilka man ansåg förde med sig olyckor. Det är två saker man ska hålla i minnet, när man pratar om förföljelserna mot de kristna. Den första är att romarna inte var ute för att krossa den kristna religionen, utan romarna ville, att man skulle tillbe kejsaren som en gud. Eftersom de kristna inte gjorde detta, räknades det som ett majestätsbrott och straffet var oftast döden. Den andra saken, som man ska ha i åtanke, är att förföljelserna inte var av det slag att alla romare sprang runt på gatorna på sin fritid för att jaga kristna. De kristna blev istället förföljda i olika vågor, för att varje gång någon olycka drabbade Rom, startade förföljelserna. Givetvis gick inte de kristna säkra, men när en förföljelsevåg startade, räckte det att man var kristen till namnet för att man skulle bli dödad.

De första kristna i Rom, visste vilka straff, som väntade dem, om de blev tillfångatagna, men de brydde sig emellertid inte särskilt. När de kristna blev tillfångatagna, dog de oftast martyrdöden, såsom Jesus hade gjort. Detta bidrog inte till att de fick fler medlemmar. Vem skulle inte ”gå med” i en religion bara för möjligheten att dö en martyrs död? De kristnas obevekliga vilja gjorde att dess motståndare utvecklade en stor respekt för dem. Detta bidrog så småningom till att kristendomen blev mer accepterad och att förföljelserna avtog. Kejsarna ville emellertid fortfarande att de kristna skulle dyka dem som gudar, men eftersom Roms befolkning inte längre kände lika stor avsky mot de kristna, var kejsarna obenägna att föra ett ”krig” mot den kristna församlingen. De kristna var dock själva lite ”knäppa”, för varje gång en ny förföljelsevåg startade, började utrensningarna inom det egna ledet Om man inte var tillräckligt ”fanatiskt troende” så måste man dö. Detta bidrog ibland till att den kristna församlingen stod enad.

/Martin

[varjag]

'Vittnenas' missionsteknik - att nasa religion från dörr till dörr finner jag och de flesta - irriterande. Men jag måste tillstå en beundran för dem som är så starka i tron att de är beredda att göra det. Hur många kunde tänka sig knacka dörr för att 'sälja' en så svårsåld vara?

[Användarnamn?]

Folk är beredda att dö för sin tro, döda för den men inte tro på den.

[Stangbo]

De är tvungna att "tjänstgöra" ett visst antal timmar per månad. Det är inte frivilligt.

[johane]

Jag kan förstå att det finns de som drar sig till sekter. Är man utstött, deprimerad eller ngt liknande så kanske relgigon/tro kan vara en bra utväg
jag är inte religös själv.. men kan det vara så?

[Stangbo]

Själv är jag religös. Men jag övertygades av att de människor levde som de trodde. Dvs. de gjorde som de predikade och inte som de jag dittills hade upplevd.

[Tomas Ibsen]

Jag kommer inte ihåg hur jag övertygades. Tror det var med mig från barnsben, dock så är mitt minne rätt... kasst. Men jag började aktivt besöka torsdagsmässorna ett tag efter konfirmationen, och på den vägen är det.

@Johane: Är inte det vetenskapligt bevisat? Eller nått...?

/Tomas

[Användarnamn?]

De är tvungna att "tjänstgöra" ett visst antal timmar per månad. Det är inte frivilligt.

Nepp, det är dom inte, jag har frågat.

[Stangbo]

Vad är de inte? Frivilligt eller tvungna.