EU:s Utvigning utåt

[Martin Lundvall]

Eftersom letter är tänkande människor så gör de även rationella beslut. Popularitet i sig är väl inget hot. I Lettland blir dock de som är framgångsrika populära. Vilken röstar man helst på, en person som har visat att han kan få ett företag att bli välmående eller en som är "kändis" vad det nu innebär. I Lettland finns deras Wallenberg, Barnevik, Gyllenhammar osv i parlamentet. Sverige har väl i mina ögon större problem eftersom vi kan välja in folk på "Robinsondeltagande" som merit. De enda musiker som jag känner till som varit i det lettiska parlamentet är kompositörerna Pauls och Kalnins. Pauls har även varit kulturminister. Han hade även någon typ av kulturpost redan under Sovjettidens sammanbrott. Kalnins var verksam politisk i samband med frigörelsen.

Tja, popularitet ar kanske inget hot men enligt mig kan det ibland vara ett problem. Om du nu sager att det ar personer som visat kompetens som blir invalda sa ar det val sa. Jag blev bara nyfiken om det fanns nagon slags inbyggd spar mot popularism inom politiken. Jag kan ju tanka mig att denna laga lonen inte lockar speciellt mycket, for vad jag har hort sa ar den lonen for baltiska parlamentariker lag. Vi ska val inte overdriva Sveriges prtoblem med att valja in parlamentariker, vi har valt in en fran Robinsson och jag tror inte enbart det var pa grundval av hans deltagande. Jag vet att politiken i andra forna socialistiska lander ar mycket populistiskt, jag tankte att liknande borde vara fallet i Baltikum (Lettaland) Som om jag far tolka sjalv (vilket jag anda gor) sa beror Lettlands franvara av popularism bara ren tur, eller?

/Martin

[pandersson]

Jag kan inte tillräckligt mycket om de andra ländernas "populism". I Lettland har en gång "De dummas parti" som till stor del bestod av rockmusiker varit nära att bli invald, men de missade knappt spärren. I Sverige har vi ju haft Ny Demokrati i Riksdagen som väl folk röstade på av samma skäl. "Populism" brukar ju ofta användas om partier man inte sympatiser med i förringande syfte och har i mitt tycke ingen betydelse. Framförallt används det mot partier som inte är etablerade. Jag har dock inte sett tecken till att folk från "underhållningssektorn" har blivit framröstade i högre grad i Lettland eller i Sverige. Skillnaden i dem som valt är att de har högre utbildning i Lettland samt kommer till större del från näringslivet. Detta är enligt mig inte beroende på det politiska systemet utan på att det finns en värderingsskillnad mellan svenskar och letter. Om vi ser till "populistiska" förslag och retorik så har Sverige, enligt min subjektiva uppfattning, större problem än Lettland eftersom politikerna utsätts för fler detaljfrågor där än här. Detta är subjektivt, eftersom populism i sig är subjektivt.

På vilket sätt är politiken i fd "socialistiska" länder (som jag förmodar innefattar de kommunistiska länderna inom Warsawapakten) populistisk i förhållande till svensk politik?

[Gutekrigaren]

Gutekrigaren,

det finns positiva och negativa saker med alla system. Det lettiska systemet premierar förändring, det svenska kontinuitet. Den lettiska politiken är roligare att följa för där vet man inte vilka som kommer att vara representerade i parlamentet efter nästa val eller vilka som kommer att regera.

PS att SIDA anser att det är tack vare dem som svensk industri etablerat sig i Baltikum kanske kan vara en partsinlaga? De har säkert hjälpt till, främst genom att underlätta för de svenska företagen. Anledningen till att bankerna är svenska är annars att de svenska bankerna hade pengar som de var villiga att investera utomlands i befintliga banker.

Det kan också bero på att kontinuitet är svårt att uppnå efter drygt tio år med fungerande partisystem...

Nej, det är ingen partsinlaga. SIDA påstår heller inte att det är "tack vare dem" som svensk industri finns i Baltikum. Det rör sig om samarbetsprojekt gemensamma mellan svenska staten (genom SIDA), svenskt näringsliv och svenska banker samt motsvarande på den baltiska sidan. Kan vi nu lämna denna lilla bisak och låta klara fakta gälla? För jag hittar inte på...

Mvh Petter

[pandersson]

Gutekrigaren,

självklart är den korta tiden som partierna fått verka fritt i Baltikum en stor anledning till att de inte har samma kontinuitet. De kommer troligtvis att bygga upp ett system som går åt det svenska hållet där etablerade partier gynnas ekonomiskt. De beslut och diskussioner som görs och förs tyder på det.

[Martin Lundvall]

På vilket sätt är politiken i fd "socialistiska" länder (som jag förmodar innefattar de kommunistiska länderna inom Warsawapakten) populistisk i förhållande till svensk politik?

Putin ar det storsta exemplet pa en populistisk politiker. Hans valkmapnjer praglas aldrig i nagon stor utstrackning av konkreta argument. Det kan man se bada pa hans presidentkampanjer och hans stodspartiers kampnajer.

Manga manniskor i Vitryssland tycker Lukasjenjko ar en bra politiker da han ar sa halsosam. Det ar bara de tva exempel som ligger narmast Sverige. Det ar ett av saren som finns kvar efter Sovjetunionens sammanfall, politiken ar populistisk och manniskor faller latt for populistiska tendenser.

/Martin

[pandersson]

Martin Lundvall,

man får nog hänvisa till skillnader i kultur. Rysk och vitrysk kultur, politik och mentalitet är vitt skild från den lettiska. I både Ryssland och Vitryssland är ju därtill politiken fortfarande styrd av samma människor som styrde under sovjettiden. I Lettland ses sådana kopplingar som en negativ merit bland de flesta letter. Det är enbart i PCTVL, paraplyorganisation för kommunister, som det finns folk från Partiet i ledande position.

Har du inga andra exempel? Då tänker jag på kultursfärer som inte är slaviska och under tidigare rysk kulturdominans? Den lettiska kulturen är ju huvudsakligen inspirerad av den germanska kultursfären. De länder som skulle vara närmast kulturellt borde vara Estland, Litauen (dock inte pga germanskt inflytande), Polen, Tjeckien och Slovakien. De har, förutom Litauen, alla varit under germanskt inflytande.

Kan tillägga att Putin förekommer mycket i lettisk media. Även rysk TV når ju landet och där tager han upp mycket plats. Låt mig bara konstatera att letterna är betydligt mer kritiska till hans uttalanden än vad svenskar är. De har lågt förtroende för rysk retorik.

[Martin Lundvall]

Martin Lundvall,

man får nog hänvisa till skillnader i kultur. Rysk och vitrysk kultur, politik och mentalitet är vitt skild från den lettiska. I både Ryssland och Vitryssland är ju därtill politiken fortfarande styrd av samma människor som styrde under sovjettiden. I Lettland ses sådana kopplingar som en negativ merit bland de flesta letter. Det är enbart i PCTVL, paraplyorganisation för kommunister, som det finns folk från Partiet i ledande position.

Sjalvklart maste det vara kulturella skillnader. Jag bara tankte att precis som manga av de andra forna sovjetrepublikerna har dras med arvet fran Sovjetunionen tankte jag att det fanns kvar i Lettland ocksa. Nagra andra exempel an just det osteuropeiska landerna har jag for tillfallet inte. Det var ju arvet efter Sovjetunionen jag var intresserad efter om det fanns i Lettalnd ocksa.

Låt mig bara konstatera att letterna är betydligt mer kritiska till hans uttalanden än vad svenskar är. De har lågt förtroende för rysk retorik.

Skulle jag ocksa ha om jag bodde i Estland.

/Martin

[pandersson]

Martin Lundvall,

det finns en hel del arvegods från sovjettiden, främst bland äldre. Jag förmodar även att det finns bland den ryska folkgruppen en sammanblandning mellan identiteten och sovjettiden som nog är rätt komplicerad.

Jag kan ju taga upp några delar av sovjetarvet som jag hoppas att vi inte kommer att importera. Delar kanske inte är från sovjettiden, men det är min uppfattning att sovjettiden förvärrade situationen på dessa områden.

1. Underhållet av byggnader är katastrofalt. Det finns hus som inte har målats sedan den sovjetiska invasionen. Detta gäller främst hyreshus.
2. Serviceandan är fortfarande mycket varierande. Ren fientlighet och frågor om varför man skall köpa en vara av handlaren har dock minskat rejält. Tidigare var det som Systembolagets och Postens serviceanda eller värre. Nu är det ovanligt och förekommer nästan enbart i offentliga sektorn.
3. Småmutor för att få något gjort ordentligt eller smidigare förekommer. Inte enbart en nackdel, i Sverige har jag vid kontakt med vården konstaterat att oberoende av vad jag gör så händer inget.
4. Superi på landsbygden, främst bland den manliga befolkningen.

Som boende i Moskva, om jag förstått det rätt, kanske du kan uttala din uppfattning om det är något du känner igen.

[Martin Tunström]

Tidigare var det som Systembolagets och Postens serviceanda eller värre.

Ser inga fel i Systembolagets och Postens serviceanda. Den förstnämnda har även servicen som en beståndsdel i deras marknasföring. (Tillsammans med kvaliten och utbudet på varorna, se alkoholen, man tillhandahåller)

Lundvall, är det inte så att ett av de ryska partierna har en fd boxare som partiledare?

/Martin

[Martin Lundvall]

1. Underhållet av byggnader är katastrofalt. Det finns hus som inte har målats sedan den sovjetiska invasionen. Detta gäller främst hyreshus.
2. Serviceandan är fortfarande mycket varierande. Ren fientlighet och frågor om varför man skall köpa en vara av handlaren har dock minskat rejält. Tidigare var det som Systembolagets och Postens serviceanda eller värre. Nu är det ovanligt och förekommer nästan enbart i offentliga sektorn.
3. Småmutor för att få något gjort ordentligt eller smidigare förekommer. Inte enbart en nackdel, i Sverige har jag vid kontakt med vården konstaterat att oberoende av vad jag gör så händer inget.
4. Superi på landsbygden, främst bland den manliga befolkningen.

Som boende i Moskva, om jag förstått det rätt, kanske du kan uttala din uppfattning om det är något du känner igen.

Kanner igen det fast allt ar mycket varre har. Jag skulle kunna skriva oandliga sidor om allt irationellt i Ryssland. Fast jag tror inte det ar riktigt meningen med forumet att jag ska sitta och dela med mig av mitt vardagsliv. Ibland undrar jag om de har forsatt sadana fundamentala saker som att man okar sina chanser till att fa dricks om man ar trevlig mot sina kunder. Det blir battre dock verkar det inte galla alkoholskonsumtionen.

Martin:
Om jag minns ratt sa var det vid det senaste presidentvalet som Zjirinovskij valde att inte stalla upp. Istallet stallde hans andreman upp som partiets presdientkandidat, en fore detta boxare.

/Martin

[pandersson]

Martin Lundvall,

Det skulle faktiskt vara intressant, för mig åtminstone, om du skrev ner det som du ser som irrationella saker som sker. Det är sådant som gör att man förstår hur samhällena fungerar. Jag skulle gärna åka till Ryssland själv för att få en egen uppfattning, men jag har gett upp eftersom min fru vägrar att åka dit. Min far har dock varit där flera gånger så jag har fått höra en svensk syn. Du kanske kan göra det i en annan tråd.

Martin Tunström,

Du har med andra ord aldrig behövt stå i timslånga köer på dessa ställen. De kanske blivit bättre, jag använder dem nästan aldrig numera. Denna attityd förekommer fortfarande på vissa ställen. Kunden skall vara glad att man betjänar honom samt att kunden ses som ett störande moment.

[Martin Lundvall]

Martin Lundvall,

Det skulle faktiskt vara intressant, för mig åtminstone, om du skrev ner det som du ser som irrationella saker som sker. Det är sådant som gör att man förstår hur samhällena fungerar. Jag skulle gärna åka till Ryssland själv för att få en egen uppfattning, men jag har gett upp eftersom min fru vägrar att åka dit. Min far har dock varit där flera gånger så jag har fått höra en svensk syn. Du kanske kan göra det i en annan tråd.

Jo det kan jag gora. Det tar nog nagra dagar innan jag ar klar, men da postar jag det i en ny trad.

/MArtin

[Gutekrigaren]

Intressant artikel om Bulgariens förhållandevis nära förestående EU-medlemskap:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=8

Vad anser (ej i den politiska betydelsen av ordet förstås) skalmaniterna om hur EU:s framtid gestaltar sig? Hur ser ni på den födjupade integrationen ("inre kretsen" som integrerar mer etc.) i kontrast till utvidgningen, som exempel?

Mvh Petter

[Probstner]

Hur ser ni på den födjupade integrationen ("inre kretsen" som integrerar mer etc.) i kontrast till utvidgningen, som exempel?

Eftersom ett av EU:s viktigaste syften är att vidga planen för hemmamarknaden så tror jag att det åtminstone finns en teoretisk möjlighet att alla parter kan uppleva sig dra nytta av olikheter inom unionen, i alla fall på kort sikt. Men det bygger på att nya medlemmar på längre sikt upplever en möjlighet att förändra sin roll inom unionen.

/ Probstner

[Gutekrigaren]

Hur ser ni på den fördjupade integrationen ("inre kretsen" som integrerar mer etc.) i kontrast till utvidgningen, som exempel?

Eftersom ett av EU:s viktigaste syften är att vidga planen för hemmamarknaden så tror jag att det åtminstone finns en teoretisk möjlighet att alla parter kan uppleva sig dra nytta av olikheter inom unionen, i alla fall på kort sikt. Men det bygger på att nya medlemmar på längre sikt upplever en möjlighet att förändra sin roll inom unionen.

/ Probstner

Sant. De uttalanden som gjorts i denna fråga har ju hela tiden varit i inklusiv anda, alla som vill kan ansluta sig och det även efter en tids utanförstående gentemot den integrativa kretsen.

Mvh Petter