Gatlopp

[Kynes]

Enligt Alf Åbergs Karolinerna så var det 300 man som deltog i ett gatulopp (alltså de som slog på den dömde) och vanligast var att man fick springa fem lopp. Nu säger min kompis att de är typ heöt omöjligt att man överlevde det. Men jag tror fortfarande att det var ganska många som överlevde.

Så vem av oss har rätt jag eller min kompis?

[Gröfaz]

jag håller med dig delvis. jag kan tänka mig att vissa överlevde gatuloppet, men de var nog inte särskilt många.
om man måste springa 5 varv så blir man tilldelad 1500 piskrapp,
det är mycket kroppen måste stå ut med då.
men det fanns säkert några riktiga biffar som klarade av det.
var karolin ensam med gatulopp eller förekom det i andra länders arméer?[/b][/i]

[Kynes]

Hmmm, när jag läser Alf Åbergs Karolinerna så får jag intrycket av att ganska många skulle ha överlevt 5st gatlopp.

För där skriver Alf:

En ganska vanlig gatloppstraff var 5 gånger denna sträcka. En vaktknekt, som ansågs försumlig vid slottsbranden 1697, dömdes till 7 gatlopp pch avled en tid efter detta på grund av att blivit obarmhärtig slagen. Han betraktades dock som gammal och klen.

Det är den sissta meningen som ger mig intrycket att det inte var så ovanligt att man överlevde denna "standrad" sträcka på 5 lopp.

[Stefan]

Jag håller med om att citatet antyder mycket klart att det var rätt ovanligt att de döden dog. Han var gammal och klen, fick springa 7 ist för 5 gatlopp, blev obarmhärtigt slagen står det. - Man kan tänka sig att han sågs som skyldig på riktig och därför blev han slagen på riktigt, jämfört med andra som fick mera pliktskyldiga slag.

I tsartidens ryssland (1800-talet?) hade man ingen dödsstraff, men väl piskstraff. Således utdömdes gatlopp rätt ofta, ett regemente á 1000 man fick ställa upp,. Tre omgångar klarade de flesta, men 6 var för mycket för de allra flesta.
- Nån gång tillät man läkaren avbryta, fortsättning följde vid annat tillfälle. Annars lades de på en kärra och behandlingen fullföljdes tills det vart klart.

Men dödsstraff hade de inte nej.

[Armfeldt]

Apropå straff under 1700-talet, hade inte Sverige ett straff-/fångläger vid området kinrg Örsnsköldsvik? Jag har för mig att jag läst det någonstans i Bengt Liljegrens böcker, men minns inte vilken.

[Stefan Lundgren]

Efter slaget i Poltava fick svenskarna "gå i parad" fem-i-fem på gatorna i Moskva, hånropen skallades över svenskarna, det svenska lejonet var slagen och fastkedjat, allt för att föromjuka oss. Officeraren Melander från Odensala socken i Uppland var en av dem som senare blev frigivna. Det är en av hans berättelse som har bekräftat denna händelse. Om ni vet var Odensala ligger så ligger det en broschyr i kyrkan om detta.

Stefan

[Prozac]

Preussen hade också gatlopp

[CRS]

Att springa gatlopp ska inte jämföras med att bli piskad, även om det var oerhört grymt. 300 man var standard, och att det var ens kamrater som utförde straffet utgjorde den ideologiska biten i det hela: det är lätt att förstå det kollektiva i det hela. Manskapet fick alltid se på när kamraterna straffades, men det var bara under gatloppet som de faktiskt deltog i bestraffningen själva. Sedan behövde den dömde inte springa alla varven han dömts till. De flesta kolappsade säkert rätt snart och då fick de motta de resterande slagen liggande. Ett straff om nio (9) gatlopp ansågs lika med dödsstraff. Om inte annat var offret med all säkerhet invalidiserad för alltid. Gatloppet var inte bara ett militärt straff utan användes också inom det civila.

[CRS]

Efter slaget i Poltava fick svenskarna "gå i parad" fem-i-fem på gatorna i Moskva, hånropen skallades över svenskarna, det svenska lejonet var slagen och fastkedjat, allt för att föromjuka oss. Officeraren Melander från Odensala socken i Uppland var en av dem som senare blev frigivna. Det är en av hans berättelse som har bekräftat denna händelse. Om ni vet var Odensala ligger så ligger det en broschyr i kyrkan om detta.

Stefan

Lite off topic, men om du är intresserad av Abraham Melander från Odensala socken (där jag är uppväxt!), kan du leta upp "Gamla Märsta i Ord och Bild", skrift 3 (som utgavs av Husby-Ärlinghundra-Märsta hembygdsförening 1980). Just det numret fokuserade på bygdens militära historia och en längre biografi om Melander finns där publicerad!

[Stefan Lundgren]

CRS

Tackar så mycket av påpekandet, har inte varit inne på skalman så mycket i sommar, men nu börjar jag att längta tillbaka igen. Javisst, det är alltid roligt att får veta att det finns längre reportage. Den berättelsen som jag åsyftade på handlade om "Berättelser från Odensala socken".

Det är ett klassiskt område där nere i Märstatrakten, men då glider vi ifrån tråden lite grann.

[Franq]

Jag har för mig jag läst nånstans att man använde olika definitioner vid olika gatlopp. Alltså att man specifierade vad de 300 medsoldaterna skulla ha för sorts "piska". I något fall har jag för mig att man specifierade stavar av viss tjocklek och en annan gång vill jag minnas att man blivit beordrade att använda gevärskolven.

Men om detta är inbillning eller en konstruktion min hjärna förirrat sig efter nån dålig hollywoodfilm vet jag inte. Men nån här kanske har koll?

[frodeh]

Jag har för mig jag läst nånstans att man använde olika definitioner vid olika gatlopp. Alltså att man specifierade vad de 300 medsoldaterna skulla ha för sorts "piska". I något fall har jag för mig att man specifierade stavar av viss tjocklek och en annan gång vill jag minnas att man blivit beordrade att använda gevärskolven.

Men om detta är inbillning eller en konstruktion min hjärna förirrat sig efter nån dålig hollywoodfilm vet jag inte. Men nån här kanske har koll?

Hvilke herlige diskusjonstråder man har her for tiden! Radbrekking og gudhvethva..

Jeg kan jo komme med en kjapp referanse til hvordan en lignende avstraffelsesmetode ble praktisert i Norge-Danmark (vi kaller det spissrot, og ja, det var tydeligvis reglementer for hvordan avstraffelsen skulleutføres):
Spissrotstraffen som var en ren militær metode. Denne metoden har vært svært utbredt. Navnet kommer av det tyske "Spies-Rute", hvilket skulle bety "spyd-ris". Opprinnelig var dette sannsynligvis en form for dødsstraff med spyd. Den dømte ble ført mellom to rekker med soldater som stod med ansiktene vendt mot hverandre. Hver mann hadde et spyd som ble brukt til å stikke den dømte med. Metoden ble spesielt brukt i landsknekthærene på 1500 tallet, men gikk etterhvert av bruk. Spydene ble senere byttet ut med en lang, tynn kjepp, gjerne av hassel, og nå skulle hver soldat slå den dømte over nakne ryggen mens synderen ble ført mellom rekkene. Det ble nøye passet på at den dømte ikke løp, men gikk, samt at soldatene med kjeppene, som var den dømtes egne kamerater, virkelig brukte disse med full makt. Størrelsen på den avdeling skulle passeres ved spissrotgang kunne variere noe. I 1747 skulle det være 300 mann, men dersom det ikke fantes så stor styrke skulle man nøye seg med 150 mann, som til gjengjeld var utstyrt med to spissrøtter, eller kjepper, hver. Fullbyrdelsen av spissrotstraffen skulle foregå i høytidelige former. For å overdøve den dømtes skrik "rørte" man hele tiden trommene. I 1791 ble styrken redusert til 200 mann. Å løpe en gang spissrot var minimums-straff. Det vanligste var 4 til 12 på en dag, eller 12 til 16 på to dager. Det ser ikke ut til at det var fastsatt noe bestemt maksimum for denne straffen og man kjenner til et eksempel på at en soldat har vært idømt 36 ganger spissrot. Straffen ble ikke anvendt på offiserer, derimot ble den også brukt på underoffiserene og på de menige fra artilleriet. For dragonenes del brukte man imidlertid sabelens stigremmer som erstatning for hasselkjeppen. Dette ble sett på som en hardere straff. I 1763 kom det bestemmelser om at spissroten ikke skulle anvendes så mye som tidligere. For Norges vedkommende ble spissroten avskaffet av kong Christian Fredrik i 1814 som en gest overfor nordmennene.