Referenslitteratur - språkvetenskap
Referenslitteratur - språkvetenskap
Tipsa om ordböcker, vetenskapliga verk, avhandlingar, handböcker, web-sidor, teckensnitt och bokutgåvor inom ämnet språkvetenskap.
Senast redigerad av 1 barzam, redigerad totalt 28 gånger.
Den ypperliga faksimileditionen av Codex argenteus ('Silverbibeln', den viktigaste källan till det gotiska språket) finns nu inscannad i sin helhet på http://www.ub.uu.se/arv/codex.cfm.
TITUS (Thesaurus Indogermanischer Text- und Sprachmaterialien) är en mycket viktig sida för den indo-europeiska språkforskningen. Det finns hur mycket material som helst att läsa (t.ex. hela Rgveda) och länksamlingen är mycket omfattande. Adressen är: http://titus.uni-frankfurt.de/indexe.htm.
Den mycket produktive Michael Witzel vid Harvard publicerar regelbundet Electronic journal of Vedic studies som är mycket läsvärd och gratis. Ämnet för den elektroniska tidsskriften är vediskan och de vediska indierna (och närstående ämnen). Adressen är: http://users.primushost.com/~india/ejvs/.
Användsbara teckensnitt (fyll gärna på!):
- yngre runraden: http://helmer.aksis.uib.no/Runefonter/Gullskoen-e.html
äldre runraden: http://helmer.aksis.uib.no/Runefonter/Gullhornet-e.html
tangentbordslayouter till Keyman 5.0: http://www.thesauruslex.com/typo/tangent.htm
de två bästa fonterna för fornisländska: http://medlem.spray.se/sprakon/fonter.htm
blandade fontlänkar: http://helmer.hit.uib.no/mufi/
TITUS cyberbit (används för att läsa texter på TITUS, registrering krävs): http://titus.fkidg1.uni-frankfurt.de/unicode/tituut.asp
Samnordisk runtextdatabas (alla runinskrifter i ett sökbart windowsprogram): http://www.nordiska.uu.se/forskning/samnord.htm.
--- EDIT ---
Ny version av Rundata finns nu tillgänglig att ladda hem!
--- EDIT ---
Ny version av Rundata finns nu tillgänglig att ladda hem!
Senast redigerad av 1 barzam, redigerad totalt 28 gånger.
Lite ordböcker på internet:
- Sveriges medeltida personnamn: http://www.dal.lu.se/sofi/smp/smp.htm
Nordiskt runnamnslexikon: http://www.sofi.se/SOFIU/runlex/
Lexikon över urnordiska personnamn: http://www.sofi.se/SOFIU/lup/index.htm
SAOB (Svenska akademins ordbok): http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
SAOL (Svenska akademins ordlista), två veckors gratis prövoversion: http://www.saol.nu/
Ordbok över svenska medeltidsspråket: http://spraakbanken.gu.se/sdw/
Svensk etymologisk ordbok (1:a uppl.) av Elof Hellquist: http://www.lysator.liu.se/runeberg/svetym/
Monnier-Williams Sanskrit-English dictionary (ganska svårhanterad): http://www.uni-koeln.de/phil-fak/indolo ... earch.html
Senast redigerad av 1 barzam, redigerad totalt 26 gånger.
Gotisch im WWW — eine kommentierte Linksammlung
http://www.reimar.de/gotisch.html
http://www.reimar.de/gotisch.html
En gammal klassiker är t ex Kortfattad svensk språkhistoria av Gösta Bergman. Barzam har säkert något bättre (modernare) tips ...Plupp skrev:Jag undrar ifall nån vet någon bra text om hur det svenska språket har utvecklats, från vikingatid till nu?
vilka förändringar och låneord som har kommit och varifrån de har kommit?
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 12074
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 12074
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 12074
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Testa Svenskan i tusen år red. Lena Moberg och Margareta Westman. Den är intressant men lättuggad.Plupp skrev:Jag undrar ifall nån vet någon bra text om hur det svenska språket har utvecklats, från vikingatid till nu?
vilka förändringar och låneord som har kommit och varifrån de har kommit?
Jag har även funnit Svenska språket under sjuhundra år av Gertrud Pettersson användbar. I denna bok tas både grammatikändringar och ordförrådsändringar upp.
Re: Referenslitteratur - språkvetenskap
Indo-Europeiska och Paleogermanska låneord i Finskan
Jag tänkte göra reklam för min egen websida om verkligt gamla indo-europeiska, indo-iranska, baltiska och tidiga urgermanska låneord i finskan. Den upptar ord som har indo-europeiska "släktingar" i engelska eller svenska och linkar till andra websidor som utreder släktskapet mellan engelskan och de olika låneorginalen.
http://koti.welho.com/jschalin/index.htm
Lånen är ca 2000-6000 år gamla och har publicerats på olika håll i vetenskaplig litteratur. Dessvärre finns nästan ingenting av det här tillgängligt på svenska. Det mesta är publicerat på finska, tyska (eller engelska). Men på websidan finns alltså en mycket unik insamling, för tillfället uppgår den till 157 etymologier, på klart begriplig engelska.
För den som vill förstå hur finskan kommit till och vad slags begrepp den upptagit från vilka väderstreck är sidan säkert mycket åskådliggörande, och ett paradis för surfintresserade.
Jouppe
Jag tänkte göra reklam för min egen websida om verkligt gamla indo-europeiska, indo-iranska, baltiska och tidiga urgermanska låneord i finskan. Den upptar ord som har indo-europeiska "släktingar" i engelska eller svenska och linkar till andra websidor som utreder släktskapet mellan engelskan och de olika låneorginalen.
http://koti.welho.com/jschalin/index.htm
Lånen är ca 2000-6000 år gamla och har publicerats på olika håll i vetenskaplig litteratur. Dessvärre finns nästan ingenting av det här tillgängligt på svenska. Det mesta är publicerat på finska, tyska (eller engelska). Men på websidan finns alltså en mycket unik insamling, för tillfället uppgår den till 157 etymologier, på klart begriplig engelska.
För den som vill förstå hur finskan kommit till och vad slags begrepp den upptagit från vilka väderstreck är sidan säkert mycket åskådliggörande, och ett paradis för surfintresserade.
Jouppe