En fråga om jaktrobotar

[Panzerschreck]

vad är skillnaden, fördelen respektive nackdelen för jaktrobotar som har
passiv eller aktiv radar? hur funkar det egentligen?

Mvh

[Solitaire]

Aktiv radar skickar ut en signal för att hitta målet och är därför sårbara för anti-radar missiler (har jag för mig).

[Ja77]

Pasiva robotar, roboten som fångar upp reflexterande radarsingaler från målet skapat av det egna planets radar.

Fördel, roboten går endast mot målet och inget annat, den största nakdelen, de avfyrande planet måste belysa målet hela tiden med sin radar och kan inte göra några undanmanövrar under tiden.


Aktiva robotar, roboten har en egen radar och misilen själv söker upp målet efter avfyrning. Fördel, de egna planet kan påbörja undanmanöver/räträtt omedelbart efter avfyrningen. Nakdel, om målet gör en kraftig undanmanöver eller stör, kan misilen söka upp ett nytt icke avsätt mål.

[Backis]

Dom "passiva" jaktrobotar som jag känner till är infra red homing(IRH) och imaging infrared homing(IIRH).

Dessa söker sig båda efter den värme målet alstrar. IIRH använder en mer sofistikerad värmekamera och en kraftfullare dator som låser in hela målets signatur (den låser sig på en bild av målet istället för bara en "värmekälla").

Sidewinder L (robot 74) är en IRH-robot


När det gäller radarbaserade robotar (förlåt mina Engelska termer här...), så kallas den passiva semi-active radar homing(SARH) och den aktiva terminal active radar homing(TARH).

SARH är beroende av att målet belyses av en extern källa (i det här fallet det anfallande flygplanet), och roboten söker sig mot reflektionerna av det flygplanets radar. Detta innebär att planet under hela anfallet i viss mån måste vara riktat mot målet. Om det anfallande flygplanet nån gång under bekämpandet måste bryta mållåsningen (t ex måste manövrera för att undvika en inkommande robot) tappar roboten målet (den har inga reflektioner att söka sig mot). Skyflash (robot 71) är en I/SARH

TARH använder en liten radar inbyggd i roboten. Den förser sig alltså med sina egna reflektioner och är oberoende av det anfallande flygplanets radar under det slutliga stridsmomentet.

Oftast brukar det anfallande flygplanet fortfarande kommunicera med och styra roboten till en idealisk anfallsposition genom datalänk. Roboten kan även avfyras "inertialt", alltså dumt, utan mål, och designeras för ett mål under flykt.

Denna sökartyp brukas kalla I/M/TARH (Inertial Monitored Terminal Active Radar Homing). AMRAAM (robot 99) är ett exempel på den typen av robot.

Några av fördelarna med dom nya "aktiva" robotarna är att dom kan användas som "fire-and-forget", efter avskjutning är det anfallande flygplanet fritt att avbryta uppdraget och återvända basen, eller börja bekämpa andra mål. Det finns inget krav att stanna kvar och styra roboten. Dock finns möjligheten att göra så.

Man kan även avfyra roboten "tyst", alltså utan att slå på sin egen radar och avslöja sin position. man kan få målposition genom kommunikation med andra jaktplan, eller flygspaningsradar. I så fall får ett anfallet flygplan mycket kortare tid att reagera (och vidta motåtgärder) då det inte upptäcker den anfallande roboten förrän mycket sent under anfallet (när roboten går in i aktivt anfallsläge).

[Backis]

Nackdel, om målet gör en kraftig undanmanöver eller stör, kan misilen söka upp ett nytt icke avsätt mål.

Chansen att det skulle hända är rätt liten. Fast det är ju bättre att skjuta ner målets tvåa än att missa helt!

[Ja77]

Nakdelen är inte stor, och alla som har råd använder TARH istället för SARH nu.

[Backis]

Nakdelen är inte stor, och alla som har råd använder TARH istället för SARH nu.

ytterligare en fördel med TARH är ju att radarekot inte blir svagare beroende av avtånd mellan attackerande flyg och målet (ekot försvagas exponentialt med avståndet), vilket dessutom leder till ökad effektivitet vid avstånd (svagare eko=sämre träffchans/lättare att störa ut).

Den riktiga nackdelen är att en TARH är bra mycket dyrare än dom gamla SARH (med medburen engångsradar osv), precis som du antyder.

[tryggve]

Någon som vet skillnad i pris mellan t ex SkyFlash och ARMRAAM? Jag har för mig att jag sett siffror på ca $300 000/styck för AMRAAM.

Att TARH borde vara dyrare är ju ganska lätt att köpa, eftersom de missilerna behöver egen radar och förmodligen även bättre elektronik än en SARH.

[Olof Larsson]

Någon som vet skillnad i pris mellan t ex SkyFlash och ARMRAAM? Jag har för mig att jag sett siffror på ca $300 000/styck för AMRAAM.

Att TARH borde vara dyrare är ju ganska lätt att köpa, eftersom de missilerna behöver egen radar och förmodligen även bättre elektronik än en SARH.

AIM-7 Sparrow - 125'000 USD
AIM-120 AMRAAM - 386'000 USD, varav målsökaren med elektronik verkar stå för 68%.

Detta kan jämföras med 84'000 för en AIM-9 Sidewinder,
527'000 för en AGM-84 Harpoon och 317'000 för en AGM-88 HARM.

Vi ska också komma ihåg att AMRAAM har större skottvidd på mindre vikt.
Med samma räckviddsprestanda och till samma vikt skulle nog Sparrow bli dyrare.

[Roary]

AMRAAM till Jaktviggen kostar c:a 2,5 Mil Kr.

[KA]

AMRAAM till Jaktviggen kostar c:a 2,5 Mil Kr.

Funkar den till Viggen......

[tryggve]

AMRAAM till Jaktviggen kostar c:a 2,5 Mil Kr.

Funkar den till Viggen......

Ja, jag tror att JA37D kan bära två st Rb99.
Flygvapennytt (har jag för mig det var) påstod att JA37D hade bättre "air-to-air" egenskaper än grunversionen av Gripen.

[Wedman]

Hur många jaktrobotar köpte Sverige fram till och med 1980-talet?

När jag söker i SIPRI:s databas får jag följande resultat:

Land Robot År för avtal År för leverans Antal Anmärkning

USA (licens) AIM-4C Falcon -1956 1958-1972 (1000) For J-35F combat aircraft; Swedish designation Rb-28 or Rb-328

USA (licens) AIM-9B Sidewinder-1A -1958 1959-1964 (1000) Swedish designation Rb-324 or Rb-24

USA (licens) AIM-26B Falcon -1961 1966-1968 (300) For J-35F combat aircraft; Swedish designation Rb-27 or Rb-327

UK (licens) Skyflash 1978 1980-1984 (1300) GBP60 m deal (offsets incl production of components in Sweden); for JA-37 combat aircraft; Swedish designation Rb-71

UK (licens) Skyflash 1978 1980-1988 (550) $47 m deal (offsets incl production of components in Sweden); for JA-37 combat aircraft; Swedish designation Rb-71

USA AIM-9L/M Sidewinder 1984 1986-1987 (864) AIM-9L version; Swedish designation Rb-74

Verkar detta rimligt? Totalt antal:
Sidewinder 1 864
Falcon 1 300
Skyflash 1 850

Med tanke på att Sidewinder köptes in under en period när Flygvapnet hade betydligt fler flygplan än under 1980-talet (när Skyflash köptes) borde behovet ha varit större.

Varför finns två poster med Skyflash från samma år (1978), en order på $47 m på 550 robotar och en på £60 m på 1300 robotar.

Gjordes inget inköp av Rb 24J?

Denna artikel tyder på att Rb 24J var ombyggda Rb 24:
Aviation History 1979

Ford Aerospace AIM-9J-1 An AIM-9B
can be converted to 9J-1 standard
for about $7,000, 9J-1 is, with 9E, standard
armament for all USAF fighters
and will remain in service into the 1980s.
The 9J-1, like the 9E, retains some tube
(valve) technology, wheareas the Navy's
9H is all solid-state. Improvements being
progressively introduced include the
standard AIM-9J-1 guidance and control
section which prevents the seeker locking
on to the target's afterburner exhaust
plume and missing the aircraft itself,
an improved warhead, a proximity fuze
similar to that in AIM-9L and reduced-
smoke Mk 17 rocket moter with an
increased impulse which will extend the
outer launch boundary. Swedish Rb24
Sidewinders are to be sent to the US for
upgrading to the Rb24J standard before
being issued to Viggen units.

Man kan läsa lite mer om detta på SFF och här på Skalman men inga svar på dessa frågor.

[Wedman]

Jag har läst lite mer i uppsatsen Med invasionen i sikte (s. 22) och där kan man läsa följande:

Mängden ammunition som fanns på jaktbaserna varierade, men generellt kan man säga att det
per bas skulle finnas ca 10-20 divisionsföretag akan av både 20 och 30 mm kaliber, ca fyra
divisionsföretag 7,5 cm jrak samt ca sex divisionsföretag rb 324 (vilket från 1963 innebar 16
rb/divisionsföretag). Ett divisionsföretag motsvarade åtta flygplanslaster. Robot 324, senare
kallad rb 24, kom i tjänst 1960 och var en tidig amerikansk Sidewinder med infraröd
målsökare.

Om varje jaktbas skulle ha sex divisionsföretag rb 24 med 16 rb/divisionsföretag och det fanns 33 jaktdivisioner (1959 enligt samma uppsats) borde antalet rb 24 under 1960-talet varit närmre 3 200. Antalet jaktdivisioner 1965 hade väl minskat ned mot 26 vilket ger 2 496 robotar vilket fortfarande är betydligt fler än de 1 000 som SIPRI anger.

[Psilander]

fördelen respektive nackdelen för jaktrobotar som har
passiv eller aktiv radar?

Skillnaderna/ fördelar/ nackdelar med aktiv respektiv passiv målsökare är många och är avgörande för hur man vill taktisera med roboten. En passiv målsökare låser på/ följer en emitter som målet utstrålar (värme, elektromagnetiskstrålning/ ljuskontraster etc) och finns i en rad former.

+ näst intill omöjlig för målet att detektera låsning och få förvarning på.
+ Ofta kort räckvidd om man inte kan uppdatera målläget via länk i roboten tex, men då faller lite av charmen med en passiv målsökare.
- Äldre versioner ofta ganska känsliga för motmedel som facklor etc.
- slutar målet emittera så tappas låsninigen och roboten blir flyger i blindo.

De aktiva målsökarna utstrålar en egen emitter som leder roboten till målet.
+ längre räckvidd
+ behöver ingen uppdatering av målläget
- röjet skottet och ger målet förvarning om anfallet
- kan störas ganska precist eftersom man enklare kan störa exakt på de frekvenser den jobbar.

Har aldrig hört man lyckats bekämpa en aktiv robot med SSRB. SSRB används flitigt mot de mer fasta delarna i eldledningen som belysarantennar (för semiaktiva robotar) och spaningsradar etc.