Hushållsstorlekar

[Stefan Lundgren]

Förtext:

I samband med Sveriges första folkräkning 1749 så var trångbodligheten hög hos många socknar. Det var inte alla socknar som lämnade in, men de som gjorde det kunde påvisa en hög andel på antalet individer per hushåll. Man räknar antalet hushåll och delar det med antalet invånare för detta år, räknar man ut för en period så räknar man ut medelhushållen och delar den med medelfolkmängden.

#FORTSÄTTNING#

[SolitaryMan]

Man räknar antalet hushåll och delar det med antalet invånare för detta år

Om du vill ha ut den genomsnittliga storleken per hushåll, menar du väl rimligtvis tvärtom - dvs delar antalet invånare med antalet hushåll?

/Martin

[Stefan Lundgren]

Martin du hade rätt.

Stefan

[Stefan Lundgren]

Inom den dåvarande länsindelningen.

1749

Uppsala län

Det var 88 socknar på landsbygden inom detta län innan den senaste länsindelningen 1971. Trångboddheten var omfattande, i Morkarla i Norduppland bodde det 9,21 invidier per hushåll. Vilket det kan räknas som väldigt trångbebott med tanke på socknens areal på drygt 92 kvadratkilometer. För att krydda på tillställningen lite mera så kan man jämföra grannsocknarna Alunda, Dannemora, Film och Stavby.
Film: 7,04
Dannemora: 5,79
Alunda: 6,78
Stavby: 7,48

Dannemora som hade en viss del till gruvrörelsen i norra Uppland tillsammans med Film socken som ligger omedelbart norr om Österbybruk. Det är mycket möjligt att socknar med gruvdrift hade lägre antal per hushåll än övriga socknar. I Dannemora socken var det ganska många hushåll fördelade på folkmängden i jämförelse med just Morkarla. I Morkarlas socken fanns det exempelvis endast 81 hushåll som 746 invånarna skulle dela på. Det som var intressant var att antalet generationer var tre samt att det bodde andra släktingar i hushållen.
En sockenkyrka som är mycket likt Uppsala Domkyrka är Tensta kyrka strax norr om Vattholma. Byggnaden är likvärdig med domkyrkan med blinderingarna och utformningen. Inv/hushåll var 6,96.
Uppsala-Näs: 6,96
Vaksala: 7,60


Engelsmannen Peter Laslett är den som har varit banbrytande med historien kring hushållsforskningen. Han var reaktör för en bok som behandlade historiska hushåll i rad av länder som utkom i början på 1970-talet.

Stefan

Uppdatering följer

[SolitaryMan]

Efter den senaste (och förmodligen sista) traditionella folk- och bostadsräkningen (FoB) 1990 finns det ingen löpande statistik över hushåll i Sverige. Vi har visserligen ett i flera avseenden världsunikt system av totalräknade register för statistiska ändamål, men eftersom man är folkbokförd på fastighet och inte lägenhet vet vi faktiskt inte längre nånting om hushållens storlekar, åtminstone inte på detaljerad nivå. Ett lägenhetsregister planeras, men det finns ingen politisk majoritet för frågan just nu. Tydligen uppfattas det som "integritetskränkande" att upprätta en förteckning över alla lägenheter/hushåll och koppla den till de alla personer.

I framtiden kommer Sverige knappast ha några fler FoB-ar med utskickade blanketter, eftersom alla data redan finns tillgängliga genom befintliga register. Det enda som saknas är lägenheter, vilket gör Sverige unikt internationellt sett genom att vi inte kan redovisa FoB-data färskare än 1990. Hur kommer framtidens historiska forskning se på 1990-talet?

/Martin

[Stefan Lundgren]

Vad framtidens forskning på hushållsstorlekar kommer att se ut i framtiden är lite oviss i beroende på vilken syn de som kommer att forska kring ämnet att ha. Men antagligen kommer dom att utgå ifrån de synvinklar som vi arbetar med just nu.
Följande forskning kanske kommer att tas upp under 1990-talet.

*** Eftersom det bor ungefär 1-2 personer i snitt i varje hushåll nu så kommer frågeställningarna möjligvis se lite annorlunda ut.
*** Studien om sysselsättningen, aktivitetsprocessen, in- o utflyttning, levnadsförhållanden, inköp, fortskaffningsmedel samt de nyare inslagen kommer att vara framtida forskningsprojekt. T ex
* Utbredning av bredbanden.
* DVD-inköp
* Aktivitetsprocess: Vad sysslar olika personer i varje hushåll med(sysselsättning).
* Familje- el levnadsförhållanden: Sambo, Giftermål och Mambo.
* Hushållsstorlek, hur många vuxna samt barn i varje hushåll.
* Använder man bil, motorcykel, cykel, buss eller någonting annan medel.
*** Gemensamt för både historiska och nutida hushållsstorlekar så kan man får fram uppgifter om.
* Antalet invidider per hushåll
* Barn
* Sysselsättning
* Ekonomi
* Hur många personer bor i ett hushåll under tio år? Hur många flyttar ut från hushållet och hur många som flytta in? Hur många barn föds? Är det några människor som kommer att dö?
* Hur många människor bor exempelvis i en lägenhet, villa, torp eller möjligvis lever som bohemer.

De som du nämnde Martin, kommer i sin tur vara till underlag till framtidens forskningsprojekt. De enkäter som skickades ut kommer också vara användbara vid forskningen.

Stefan

[SolitaryMan]

Jodå Stefan, allt som du nämnde är intressanta forskningsobjekt för framtiden. Men vad jag ville trycka på var att vi inte kan redovisa någon statistik på hushåll efter 1990 - i alla fall inte några tillförlitliga data. Avsaknaden av ett lägenhetsregister och det faktum att vi inte längre gör några blankett-FoB:ar gör att vi alltså inte vet nånting om hushållen under 90-talet. Jag tycker att det är ett stort problem och en stor lucka i dataunderlaget för framtidens forskare.

/Martin

[Stefan Lundgren]

Martin

Jag kan ju också tillägga att det finns mycket annat som är hushållsbaserat än vad föregående material hade visat. Ett skäl till att hushållsstatistik inte är lika "gällande" längre är att många bor ensamma, lever ihop med någon annan och hur många av svenska befolkninger bor i lägenheter är att det är likvärdig över hela landet. Det kan ju vara så att hushållsstatistik inte längre görs. Det finns mycket annat att forska på inom hushållen med tanke på det material som finns tillgängliga. Men de material som redovisades innan 1990 kommer att finnas kvar.

Stefan

[SolitaryMan]

Stefan,

Jag vet inte om jag riktigt förstod vad du menade med ditt senaste inlägg. Det jag menar är att vi faktiskt inte vet hur många ensamhushåll det finns, eller hur många som bor tillsammans i flerpersonshushåll. Hushåll som begrepp innefattar faktiskt hela befolkningen - bor man ensam är det ett ensamhushåll, annars två- eller flerpersonshushåll osv. Det gör att man inte länger kan genomföra någon forskning som baseras på hushåll, åtminstone inte med någon vettig kvalitet.

/Martin

[Stefan Lundgren]

Jo, man kan nog göra mycket med olika studier om hushållen fast med ur lite annorlunda synvinklar. Det var det som jag försökte ge ett svar på.

Du skrev

"vi faktiskt inte vet hur många ensamhushåll det finns, eller hur många som bor tillsammans i flerpersonshushåll".
Det beror på hur man själv vill göra för typ av undersökningar eftersom utbudet är lite annnorlunda än förr. Man kan ju alltid göra enkätundersökningar och sedan arkivera materialet till vidare forskning. Vad jag menar är att det finns alla möjliga studier som man kan tillämpa om hushållen numera(se ovanstående aspekter). Då kan det tyckas att bl a "lägenhetsstatisken" är mer eller mindre onödig. Eftersom man kan samla på material själv i beroende på vilken tillämpning eller arbetsmetod som man själv väljer. De arbetsrapporter som har gjorts med handling under 1990-talet har gjorts med bl a hjälp av olika enkätundersökningar. Den forskning kring hushållen och befolkningsgeografi har ändras lite grann under de senaste 10-20 åren. Förr kunde man gå in i "Fob" eller "Statistiskt årsbok" samt andra statistikmaterial om man ville gå igenom hushållen. Ett skäl kan vara att utbyggandet av nya lägenheter mer eller mindre stod stilla under 1990-talet som gjorde att inga nya uppdateringar skedde. Det var en djupgående kris som drabbade byggnadsbranchen under detta decennium.

"Hushåll som begrepp innefattar faktiskt hela befolkningen - bor man ensam är det ett ensamhushåll, annars två- eller flerpersonshushåll osv. Det gör att man inte länger kan genomföra någon forskning som baseras på hushåll, åtminstone inte med någon vettig kvalitet."

Jag kan förstå att det är problem om man VÄLJER att utgå ifrån statistisk material, men jag håller mig till föregående punkten att man kan ju alltid göra enkätundersökningar med hjälp av hushållsstatistik som trycktes innan 1990. Jag tror inte heller att skillnaderna är så stora, men kan ju alltid ändras på några procent samt en eller två decimaler. De arbetsrapporter som har gjorts under de senaste åren på de kulturgeografiska institutionerna är ju baserade på enkäter. Hushåll som begrepp gäller fortfarande för hela befolkningen, men antalet per hushåll måste man forska fram själv....Skälet är nog att de flesta undersökningar sker inom en viss stadsdel eller en del av stadsdelen, sällan över en hel stad. Nu vet jag inte om du kan några namn på kyrkor på landsbygden, men låt oss ta ett exempel på Husby-Ärlingshundra utanför Märsta. Man kan göra en undersökning helt baserat på en enkätundersökning.
* Hur många som bor i varje hushåll
* Hur många hushåll finns inom 100-1000 meter från E4:an, norra stambanan, hur många människor har bott i Husby-Ärlingshundra sedan Märsta höll på att byggas ut.
* Hur många hushåll så bor det en, två, tre eller flera i. Vilken är sysselsättningen för dessa människor.
Det finns massor med olika alternativ som inte ryms i någon statistik. Skall SCB göra en sådan undersökning med alla detaljer kring hushållen så skulle det omfatta flera hundra sidor, skulle inte bli försvånad om sidantalet överstiger över 1000 sidor.
DET FINNS SÅ MYCKET SOM HELST ATT GÖRA STUDIER KRING hushållen. Det är bara att välja vad man vill göra för studie.


Historiska studier kring hushåll är baserat på dåtida material. De avhandlingar som har gjort som t ex David Gaunts artikel i Scandia 1976: "Familj, hushåll och arbetsintensitet" som bl a handlade om familjestrukturen, fruktsamhet hos kvinnorna och arbetsintensiteten hos befolkningen hos några västmanländska socknar under ett tidigt 1700-tal. Peter Lasletts artikel "Size and Structure of the Household in England Over Three Centuries" i Population Studies 1969 och "Family Limitation in Pre-Industrial England" i The Economic History Review 1966. Dessa studier är helt o hållet baserade på de material som fanns under de tidsperioder som undersökningarna baserades sig på.

[Stefan Lundgren]

Jag kan tillägga om förändringen kring hushållsstatistiken är inte en "nypåflugen" folkbokföring. Redan på 1800-talets början började man föra statistik över de hushåll i olika levnadskategorier: Antal invånare i fattiga, välmående och rika hushåll.
Statistiken kring hushållen går ju framåt och utvecklats alltmer, det är nog ett av skälen att man inte gör ett sådan statistik längre. Det kan man göra själv i beroende på vilken tillämpning eller arbetsmetod som man själv väljer.

Hoppas att vi är överens nu.

Stefan

[SolitaryMan]

Stefan,

Jag är lite yrkesskadad, så jag ska inte tjata vidare. Låt mig bara replikera att man självklart kan göra vilka enkätundersökningar som helst - nackdelen med enkätundersökningar är ju förstås att slutsatserna är begränsade av urvalsstorleken och kvaliteten på undersökningen. För framtida historiska forskare finns ju då också begränsningen att man bara har tillgång till de enskilda undersökningar som råkade genomföras vid den aktuella tidpunkten.

Folk- och bostadsräkningar och deras moderna efterföljare, de totalräknade statistikregistren, har den fördelen att samtliga objekt redan finns tillgängliga och nya studier kan genomföras när som helst även i framtiden. Skillnaden just nu är vi inte ens med våra dataregister kommer upp i samma kvalitet som tidigare blankettbaserade FoB-ar eftersom vi inte kan koppla enskilda individer till lägenhet, bara till fastighet (vilket ju inte är samma sak - en fastighet med höghus kan innehålla hundratals individer).

Jag hade inte tänkt dra igång nån stor debatt i den här frågan - mitt enda syfte var vara att hävda att ett lägenhetsregister behövs, annars kommer vi aldrig kunna genomföra någon vettig forskning baserad på hushåll i framtiden.

/Martin

[Stefan Lundgren]

Martin

Jag kan citera dig.

"mitt enda syfte var vara att hävda att ett lägenhetsregister behövs"

Det håller jag med om faktiskt, allt för framtida forskningar.
Fast i förenklad form.

"nackdelen med enkätundersökningar är ju förstås att slutsatserna är begränsade av urvalsstorleken och kvaliteten på undersökningen. För framtida historiska forskare finns ju då också begränsningen att man bara har tillgång till de enskilda undersökningar som råkade genomföras vid den aktuella tidpunkten."

Vi får anpassa oss till det material som trycktes tidigare, då gäller det ju att anpassa sin metod till själva syftet. Det får även framtida forskare göra om dom inte har kommit på ett annat alternativ förstås.

"Jag är lite yrkesskadad"

Vad menar du då? Är du också inom den akademiska branchen?

Stefan

[SolitaryMan]

"Jag är lite yrkesskadad"

Vad menar du då? Är du också inom den akademiska branchen?

Stefan

Jag jobbar här

Men som sagt, det här blev ett sidospår. Fortsätt gärna med det du började om hushållshistoriken. Intressanta siffror, tycker jag.

/Martin

[Stefan Lundgren]

Jaså!

Stefan

Då förstår jag exakt vad du menar med yrkesskada.