Information: Slaget vid Holowczyn 1708
Information: Slaget vid Holowczyn 1708
Som ett led i arbetet att höja kvaliteten i forumet och även göra det till ett bättre referensverktyg, kommer vi att köra igång ett par trådar för informationssamling kring några intressanta historiska ämnen i linje med den tidigare om Monte Cassino.
Denna är tillägnad Slaget vid Holowczyn 1708, denna stora svenska seger (sägs ha varit Karl XIIs favoritseger) som idag är tämligen okänd.
Dessa trådar bygger helt på att vi alla hjälps åt med information: Slagordning, personliga redogörelser mm. Allt är av intresse så länge källor anges!
/Marcus
Denna är tillägnad Slaget vid Holowczyn 1708, denna stora svenska seger (sägs ha varit Karl XIIs favoritseger) som idag är tämligen okänd.
Dessa trådar bygger helt på att vi alla hjälps åt med information: Slagordning, personliga redogörelser mm. Allt är av intresse så länge källor anges!
/Marcus
Senast redigerad av 2 Marcus, redigerad totalt 23 gång.
Lite grundläggande information:
/Marcus
http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_HolowczynWikipedia skrev:Slaget vid Holowczyn
Datum för slaget 4 juli 1708
Konflikt Stora nordiska kriget
Plats för slaget Holowczyn, 170 km n.ö. om Minsk,
nuvarande Vitryssland
Stridande 1 Sverige
Befälhavare kung Karl XII
Styrka 12 500 man
Stridande 2 Ryssland
Befälhavare fältmarskalk Boris Sjeremetiev
Styrka 39 000 man
Resultat Avgörande svensk seger
Förluster (1) 265 döda, 1028 sårade
(2) 2000-3000 man
/Marcus
Här är några andra siffror från http://hem.passagen.se/ludde81/Historia ... riget.html
Sverige:Styrka 17.000 man , förluster 1.270, Ryssland: Styrka 40.000, förluster 4.000-5.000
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Ur Frans G Bengtssons "Karoliner", om drabanten Axel Patrik Thomson:
Mvh PetterSålunda, sammanfattar Thomson, har han alltid varit med vid drabanterna under hela kriget; "och deras manliga förhållande lär vara hela Europa bekant". Och därmed kommer han att tänka på ett nådigt beröm som de erhöllo av kungen själv efter sina glänsande bedrifter vid Holowzin. Rhensköld kom efter slaget till kungen och sade: "Det är väl visst, att drabanterna kosta Eders Majestät mycket, men de få ändå intet så mycket som de förtjäna, ty näst Gud har Eders Majestät dem att tacka för segern idag". Varpå kungen svarade: "Ja ja, Våra drabanter gör alltid väl; Vi skall komma ihåg dem". Och så skulle förvisso skett, anser Thomson, om Gud givit kungen längre livstid.
Bakgrund:
Karl XII hade en stor del av sin armé i Sachen. Ryssarna började strömma in i Polen och den polske kungen Stanislaw bad svenskarna om hjälp. Den svenska armén gick då in i Polen (1707) för att slå tillbaka den ryska framryckningen.
Eftersom ett av Karl XII:s slutgiltiga mål var att inta och ockupera Ryssland, passade tidpunkten perfekt. General Axel Gyllemkrok hade redan skissat upp planer på hur en invasion av Ryssland skulle se ut. Kung Karl verkade nöjd med planen, så armén korsade Grodno och sedan floderna Berezina och Drut.
Vägvalet förvirrade ryssarna och de ville ju givetvis stoppa den svenska invasionen av deras hemland, så de mötte upp svenskarna för ett fältslag vid Holowczyn.
Slagordning:
Ryssarna hade sitt infanteri indelat i divisioner, bestående av tre brigader. Brigaderna bestod i sin tur mellan fyra och åtta bataljoner.
Artilleri och kavalleri var placerat vid staden Vasilki, i närheten av Holowczyn.
Befälet fördes av Sjerementiev och Mensjikov. Denna ryska här bestod av ca 40 000 man.
Svenskarna däremot, på 12500, grupperade sig lite annorlunda.
Hälften var infanteri och den andra halvan kavalleri samt 30 pjäser ur artilleriregementet.
Tack vare stark artilleribeskjutning från svensk sida kunde det svenska infanteriet storma de ryska ställningarna.
Det svenska kavalleritet som höll världsklass på den tiden, med en helt egen fälttaktik, bidrog mycket de också.
källa: Svenska slagfält.
Karl XII hade en stor del av sin armé i Sachen. Ryssarna började strömma in i Polen och den polske kungen Stanislaw bad svenskarna om hjälp. Den svenska armén gick då in i Polen (1707) för att slå tillbaka den ryska framryckningen.
Eftersom ett av Karl XII:s slutgiltiga mål var att inta och ockupera Ryssland, passade tidpunkten perfekt. General Axel Gyllemkrok hade redan skissat upp planer på hur en invasion av Ryssland skulle se ut. Kung Karl verkade nöjd med planen, så armén korsade Grodno och sedan floderna Berezina och Drut.
Vägvalet förvirrade ryssarna och de ville ju givetvis stoppa den svenska invasionen av deras hemland, så de mötte upp svenskarna för ett fältslag vid Holowczyn.
Slagordning:
Ryssarna hade sitt infanteri indelat i divisioner, bestående av tre brigader. Brigaderna bestod i sin tur mellan fyra och åtta bataljoner.
Artilleri och kavalleri var placerat vid staden Vasilki, i närheten av Holowczyn.
Befälet fördes av Sjerementiev och Mensjikov. Denna ryska här bestod av ca 40 000 man.
Svenskarna däremot, på 12500, grupperade sig lite annorlunda.
Hälften var infanteri och den andra halvan kavalleri samt 30 pjäser ur artilleriregementet.
Tack vare stark artilleribeskjutning från svensk sida kunde det svenska infanteriet storma de ryska ställningarna.
Det svenska kavalleritet som höll världsklass på den tiden, med en helt egen fälttaktik, bidrog mycket de också.
källa: Svenska slagfält.
Senast redigerad av 1 Armfeldt, redigerad totalt 2 gånger.
Ludde som ligger bakom hemsidan har hämtat sin fakta från Ulf Sundbergs boktrilogi om Svenska krig och fredsavtal.Kynes skrev:Här är några andra siffror från http://hem.passagen.se/ludde81/Historia ... riget.html
Sverige:Styrka 17.000 man , förluster 1.270, Ryssland: Styrka 40.000, förluster 4.000-5.000
När jag kollade i Karl XII-biografierna fick jag följande upplysningar:
Frans G Bengtsson anger den svenska styrkans storlek till ungefär 12 000 man. Bengt Liljegren säger 12 500 man. I Nationalencyklopedin står det slutligen att det var 12 500 svenskar mot 39 000 ryssar. Det är dock besvärligt att ange en exakt siffra eftersom slaget kännetecknades av att Karl XII gjorde en improviserad attack med de trupper som han hade tillgängliga. Under slagets gång ökade den svenska arméns slagkraft allefteftersom fler svenska förband anlände till slagfältet.
- J. Björkman
- Medlem
- Inlägg: 452
- Blev medlem: 28 mars 2003, 09:03
- Ort: Göteborg (MHS)
- Kontakt:
Svenska trupper i slaget vid Holowczyn
Inledande attackstyrka (Karl XII)
Livgardet (4 bataljoner)
Dalregementet (2 bat)
Förstärkningar kl 14.40 (Sparre)
Östergötlands regemente (2 bat)
Upplands regemente (2 bat)
Västmanlands regemente (2 bat)
Förstärkningar kl 15.00 (Creutz)
Livregementet till häst (5 skvadroner)
Drabantkåren (1 skv.)
Livdragonerna (5 skv.)
Nylands regemente (4 skv.)
Smålands regemente (4 skv.)
Östergötlands regemente (4 skv.)
Källa: "Poltava 1709 - Russia comes of age". Angus Konstam.
Inledande attackstyrka (Karl XII)
Livgardet (4 bataljoner)
Dalregementet (2 bat)
Förstärkningar kl 14.40 (Sparre)
Östergötlands regemente (2 bat)
Upplands regemente (2 bat)
Västmanlands regemente (2 bat)
Förstärkningar kl 15.00 (Creutz)
Livregementet till häst (5 skvadroner)
Drabantkåren (1 skv.)
Livdragonerna (5 skv.)
Nylands regemente (4 skv.)
Smålands regemente (4 skv.)
Östergötlands regemente (4 skv.)
Källa: "Poltava 1709 - Russia comes of age". Angus Konstam.
Ryska trupper i slaget vid Holowczyn
Generalmajor Repnins division
Furst Repnins grenadjärsregemente (2 bat)
Ryazinskijska regementet (2 bat)
Leforts reg. (2 bat)
Rostovskijska reg. (2 bat)
Vyatskijska reg. (2 bat)
Narvskijska reg. (3 bat)
Tobolskijska reg. (2 bat)
Koporskijska reg. (2 bat)
Förstärkningar från söder (Goltz)
Pskovskijska dragonregementet
Tverskijska dragonreg.
Tobolskijska dragonreg.
Byeloserskijska dragonreg.
Vladimirskijska dragonreg.
Vyatskijska dragonreg.
Smolenskijska dragonreg.
Rostovskijska dragonreg.
Förstärkningar från norr (Renne)
Astrakhanskijska reg (2 bat)
Pskovskijska reg. (2 bat)
Ingermanlandskijska reg. (2 bat)
Källa: "Poltava 1709 - Russia comes of age". Angus Konstam.
Generalmajor Repnins division
Furst Repnins grenadjärsregemente (2 bat)
Ryazinskijska regementet (2 bat)
Leforts reg. (2 bat)
Rostovskijska reg. (2 bat)
Vyatskijska reg. (2 bat)
Narvskijska reg. (3 bat)
Tobolskijska reg. (2 bat)
Koporskijska reg. (2 bat)
Förstärkningar från söder (Goltz)
Pskovskijska dragonregementet
Tverskijska dragonreg.
Tobolskijska dragonreg.
Byeloserskijska dragonreg.
Vladimirskijska dragonreg.
Vyatskijska dragonreg.
Smolenskijska dragonreg.
Rostovskijska dragonreg.
Förstärkningar från norr (Renne)
Astrakhanskijska reg (2 bat)
Pskovskijska reg. (2 bat)
Ingermanlandskijska reg. (2 bat)
Källa: "Poltava 1709 - Russia comes of age". Angus Konstam.
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
Detta är taget från Mönsterskrivare Anders Philströms dagbok. Den finns i boken"Minnet av Poltava" av Peter Englund som är en samling gammla korolinska dagböcker. Jag ber om ursäkt för den fult gjorda tabellen. Mer kommer snart när mina fingrar har vilat.Lista på de döda och blesserade av regementena som attackerade fienden den 4 juli 1708 vid byn Wisoki och passet Wapitz vid staden Holoffzin i Littowen.
Gerneralmajor Wrangel av drabanterna dödssjkuten.
Kvartermästare Wattrang död.
Generaladjutant Clas Hierta död.
Kapten Fabian Witting blesserat.
Vicekorpral Hind. Horn död.
Vicekorpral Joh. Ehrenschöld blesserat.
Drabanter döda 5 st. Blesserade 29.
av livregementet.
döda: Blesserade
Ryttmästare 5 5
Regementeskvartermästare 1 -
Löjtnant 1 1
Gemena 64 149
Underofficer - 19
av livdragonerna
Major 1
Kaptener 1 3
Löjtnanter 3 2
Kornetter - 2
Gemena 85 147
Smålandskavalleri
Kornett 1
Gemena 2
INFANTERI
av livgardet
Överste Posse Blesserat i högra armen
Kaptener 1 7
Major - 1
Regementeskvartermästare - 1
Löjtnanter 1 9
Fänrikar 3 15
Underofficerare 2 25
Gemena 60 359
Upplandsregementet
Kaptener - 3
Löjtnanter - 1
Fänrikar - 1
Underofficerare - 4
Gemena 5 44
Västmanlandsregementet
Löjtnanter - 1
Gemena 2 13
Dito överstelöjtnant Wrangel blesserat
Östgötaregementet
Gemena - 3
Dalregementet
Överstelöjtnant Ulfsparre blesserat
Major - 1
Kapten - 1
Fänrik - 1
Underofficerare 1 13
Löjtnanter - 4
Gemena 9 48
Drabanter 5 29
Kaptener och ryttmästare 7 19
Regementeskvartermästare 1 1
Löjtnanter 5 17
Kornetter och fänrikar 3 21
Underofficerare 3 61
Gemena 225 765
Dito majorer - 3
av artelleri
fyrverkare 1 -
Underfyrverkare 1 -
Hantlangare 2 -
Efterföljande regementen voro med i själva aktion.
Drabanterna
Livregementet
Livdragonerna
Gardet
Västmanlänningar
Upplänningar
Dalregementet
Ankomne strax efter aktion.
Östgötar
smålänningar
Nylänningar
Hielmns dragoner
Närkes och Värmlands
Östgötar
Västerbottens
Eder
- Palle

Här är en karta som ger en grov bild av det ryska fälttåget och platserna för de viktiga fältslagen.
Färgförklaring
Gult = Sverige
Ljusgrönt = Danmark-Norge
Mörkgrönt = Ryssland (och Holland)
Grått = Polen och Sachsen
Brunt = Osmanska riket
Lila = Preussen
Mörkrött = Hannover
Ljusrött = Österrike
Mörkblått = Frankrike
Ljusblått = Bayern
Stavningen är polsk, eftersom det dåförtiden låg inom Polens gränser. Det är alltid svårt att beskriva uttal i text, men utgå från att o:na uttalas som korta å-ljud (som i hoppa), w:et som ett f, cz ungefär som ch i engelska church och y:et som ett kort i-ljud. Lägg betoningen på andra o:et. Alltså: Hålå´ftjin.Galadriel skrev:Hur uttalar man Holowczyn?
Numera ligger orten i Vitryssland, och kan således gärna uttalas på vitryska/ryska. Största skillnaden är att de inte har något h, utan stavar (och uttalar) med g i början. Gålåftjin, således. Väljer man ett mer ryskt uttal blir första o:et ett kort a i stället: Galåftjin - förutsatt att de inte har flyttat på betoningen, vilket jag inte är bombis på. Det inte överdrivet logiska betoningarna i de östslaviska språken kräver en viss extrakunskap ...
Hjälpligt - mer ryska än polska.Galadriel skrev:kan du polska och ryska lindir?
Jag frågade för övrigt en rysk kollega idag. Han kände inte till orten (det är ingen betydande ort idag), och följaktligen kunde inte ens han som är tvättäkta ryss med säkerhet säga om det ska betonas på andra (galå´ftjin) eller tredje (gölaftji´n/galaftji´n) stavelsen.
För övrigt, om man vill ha till en riktigt vitrysk accent på det hela ska g:et i början tydligen uttalas som ett tonande ach-laut (ch i Bach, fast tonande). Svårt ljud att beskriva i ord, men det ligger någonstans mitt emellan g och h (litet likt ljudet när man försöker gurgla sig efter tandborstningen, men har för litet vätska för att det ska gurgla ...), och är betydligt mjukare än det tyska ach-lautet.