Tack Hans för den ryska videon omTB-3! Jag kan tillägga - att de elektriska ''bubbel-tornen'' för akterskyttarna - var ngt som tillkom 1941 (efter erfarenheterna med förfrysningar i Finland).
Men - vi fortsätter.....
Klockan 11.oo f.m. den 10:e mars - startar våra sex ''utvalda besättningar'', fulltankade och full-bombade och sätter kurs västerut. Deras mål - ''en viktig järnvägsknutpunkt långt bakom fronten''....så beskrivs det av deltagande flygföraren
Fjodor Orlov - när han skriver sina memoarer fyrtio år senare.
I själva verket är målet Rovaniemi (som INTE är en järnvägsknutpunkt - utan den största stationen på Kemi-Kemijärvi järnvägen). Som tidigare, flyger de sex TB-3:orna i tre rotar om två parallella flygplan. Förbandets ledare i luften är den tidigare presenterade Nikolai Gastello.
Just denna bombflygning är historiskt intressant, då vi har inte mindre än tre - olika vittnesmål av deltagare - och från bägge sidorna! Och vittnesmålen, går vitt isär - som framgår senare i posten.
Vittnena är ovannämnde, och 1940 troligen - Överlöjtnanten Orlov. Det andra är den svenske fänriken Gideon Karlsson,
jaktflygare och Gladiator-pilot vid det svenska flygförbandet F 19. Vårt tredje vittne, är den sovjetiske sergeanten
Nikolaj Grigorejvitj Globa - flygskytt på den sista roten i bombarkolonnen, ledd av Kapten Maslov.
Vi låter först fänriken -
- Gideon Karlsson.jpg (13.2 KiB) Visad 6761 gånger
- komma till tals;
Han ligger ensam ''i beredskap'' i sin Gladiator över Rovaniemi omkring kl. 14oo - när;
...helt överraskande kl. 14.oo, visade sig sex fyrmotoriga bombare av typen TB-3 på 2000-meters höjd över Rovaniemi
(Kemijärvi - 100 km österut har bombats ett par timmar tidigare - telefonlinjerna är nere = ingen varning. Min anm.)
Karlsson angriper formationen.
...dom vände så snart dom siktade mig....utan att fälla några bomber - jag får in träffar på ett plan som sackar efter -
det nödfäller sina bomber - och gick i plané...tycks förbereda nödlandning sydost om Kemijärvi...
Så långt fänrik Karlsson. Han har fått ett kulhål i vingen - men värre - ett i propellern. Från sin egen kulspruta - vars synkronisering råkat i olag. Kanske p.g.a. hans intensiva eldgivning - han har skjutit bort nästan all sin ammunition.
Han landar på sin bas kl. 15.oo
Den skadeskjutna TB-3:an kraschlandar på en sjö vid Murtoselkä
- Karlssons TB-3a.jpg (18.34 KiB) Visad 6761 gånger
Besättningen - åtta man - överlever alla landningen, men fem, alla löjtnanter, gör motstånd när den finska patrullen närmar sig. Alla fem - skjuts ihjäl av finnarna. Tre flygskyttar - däribland ovan nämnde Nikolaj Globa - tas till fånga.
Globa's vittnesmål finns bevarat i verbatim översättning av hans förhörsprotokoll:
''
den 28 februari startade vår avdelning om sex TB-3 från Rostov till en sjö sydväst om Kandalaks, dit den anlände 1-4 april. Vår första krigsflygning ägde rum den 10:e mars med start kl. 11oo. Planet var lastat med 2500 kilo bensin, samt 27 bomber. Varav tre på 250 kilo, resten på 32 kilo....
- upphängning 250-kilos bomber TB-3.jpg (33.36 KiB) Visad 6761 gånger
-
...under anflygningen blev planet träffat av luftvärn vid Kemijärvi. Alla utom oss flygskyttar blev nedskjutna vid anhållandet....
Luftvärn...vid Kemijärvi??? På 2000 meters höjd? Vad jag vet, kom Frivilligkårens 6:e Lv-pluton till Kemijärvi först dagen efter, den 11:e mars med två 40 mummum Bofors....
Så - vi skall tro att en vaksam flygskytt - inte ens SETT det jaktplan som blev hans bane???
Nej, sergeant Globa ljuger genom tänderna, vill inte erkänna att han ''svikit Sovjetunionen'' genom att inte skjuta ned Karlssons Gladiator!
Och nu till vårt tredje vittne; - sedermera Brigadgeneralen vid Sovjetflyget - Fjodor N. Orlov, som publicerade sina memoarer -'''Blå Tvåans brinnande Färder'' på ett litet förlag i Zheboksary i Chuvash-republiken 1982.
Hans minnen, är en rörande skildring av den sovjetiska arten - om den 10:e mars 1940.....
Vår uppgift, var att bomba - en vikig järnvägsknutpunkt...långt bortom fronten. Planen flyger i kolonn - rotevis, i täten Paramonov, sedan Gastello, sist Maslov. Vädret är idag klart och kallt. Ännu är allt lugnt. Men minuterna går och vi hamnar i kraftig luftvärnseld, vilket innebär att vi är nära målet, järnvägsknuten över vilken fienden underhåller sin material och sin levande kraft. De vitfinska luftvärnssoldaterna ger ursinnigt eld, grå explosionsmoln överallt. Jag hör hur projektilerna briserar runt omkring oss med torrt knastrande. Jag känner brandlukt.
Nu - fäller redan den första gruppen sina bomber. Vår chefsnavigatör Kozlov har skött sitt jobb fint. Våra ''presenter'' träffar målet exakt på järnvägskorsningen. Vi gör undanmanövrer för att komma ut ur luftvärnselden. Nu måste vi vara på vår vakt, se upp för fiendens jaktflyg åt bägge sidor så de inte skall överraska oss . Nerverna är spända till det yttersta. Händer griper ännu kraftigare om ratt och reglage - och styr planet närmare Rote-ettan.
I de andra planen syns flygskyttarna med ansiktena täckta av rimfrost. Men det oaktat, har de alla ''hett om öronen'' - känner jag på mig. Ledarplanets flygskytt avger en lång serie i riktning kot fiendejakten för att varna. Nu - ser jag dem också, dom närmar sig snabbt men vågar inte komma nära - utan flyger parallellt med oss....
Under tiden, närmar sig ett beslutsamt, någonstans bakifrån - anna fientligt jaktplan, en Bulldog - som avfyrar långa serier mot tredje rotens tvåa, Karepov - som blivit efter.
Hans plan ger rök efter sig och sackar ännu mera efter. Det är redan omöjligt för de andra planens flygskyttar att skydda det. Nu - anfallas Karepov även av TRE FOKKERPLAN..... ( 
)
Hans brinnande plan störtar på fientligt territorium...
Vi återvänder till vår bas, efter ett framgångsrikt genomfört uppdrag - men stämningen är tryckt, Naturligtvis, krig är krig, utan förluster förlöper det ej. Men i detta fall hade de kunnat undvikas - OM vi hade haft eskortjakt - och OM Karepov ej lämnat sig på efterkälken....
Vi såg alla, sa Nikolai Gastello vid genomgången efteråt, hur våra flygskyttar öppnade överenskommen eld, för att förhindra att fiendejakten närmade sig. Att ett av våra flygplan lämnade formeringen - ledde till en tung förlust.
Låt detta bli en bitter lärdom för oss alla. Var och en måste vara medveten om att formeringen måste hållas under hela flygningen, från början till slut, samt att man måste vara ytterst uppmärksam.
Låt oss ständigt minnas detta. Låt oss aldrig tillåta det minsta disciplinbrott.
Låt oss hämnas på fienden för våra stupade Kamrater!
Så långt Kamrat Orlov......Vad både han och Nikolai Gastello svamlade om - var verkligheten i F 19's Krigsdagbok...
Inga bomber fälldes över Rovaniemi den dagen!
Forts. följer.....
Varjag
