Sovjets Bombkrig mot Finland 1939-40

[von Adler]

Intressant i sammanhanget är också att veteraner och äss tycktes föredra lättare beväpning, dock gärna med högre eldhastighet. De tyska ässen föredrog tydligen den lättare beväpningen i Bf 109F framför den tyngre i Bf 109E.

[varjag]

Intressant i sammanhanget är också att veteraner och äss tycktes föredra lättare beväpning, dock gärna med högre eldhastighet. De tyska ässen föredrog tydligen den lättare beväpningen i Bf 109F framför den tyngre i Bf 109E.

En aspekt - av synkroniserade vapen som skjuter genom propellerfältet, är ju att eldhastigheten bestäms av motorvarvet då det är motorn själv som avfyrar skotten. M.a.o. vid fullgas - skjuter de snabbare än vid marschvarvtal. Synkroniseringen måste också noggrant justeras för att undvika ''propellerskott''.
Självaste General Galland, beskrev i sina memoarer - en provskjutning med en Me 109F som experimentellt försetts med grova kulsprutor - 13mm's MG 131 ovanpå motorn. Han väntade sig naturligt - större mynningsflammor. Men tyckte det var oväntat ''mycket fyrverkeri'' där framme när han tryckte på skjutknappen
När han landat - visade det sig att vapnens synkronisering varit felaktig - han höll på att sjuta av sina egna propellerblad!

Varjag

[millgard]

Yak-9T och 9K hade också saftiga kanoner (för att nämna ett exempel).

[varjag]

Yak-9T och 9K hade också saftiga kanoner (för att nämna ett exempel).

Ja - t.o.m. saftigare än flygplanen egentligen orkade med......YaK-9T med 37mm's Nudelman-Suranovkanon gav bättre effekt mot sjö- och landmål - än vid jaktstrid. 9K - med en 45-millimeters ( ) NS-kanon, var oandvändbar för jaktstrid - om kanonen avfyrades i farter under c:a 350 km/t - tappade piloten kontrollen över flygplanet - så fruktansvärda var rekylerna.....

En bättre lösning, var den tyska 30-millimeter MK-108 i Messerschmitt 109K. Vi erinrar oss Pierre Clostermanns ord -
man måste akta sig för 30-millimeterskanonen i propelleraxeln.....den var utan förskoning!

En enda träff - och det var Gonatt....my tuppence, Varjag

[varjag]

Fortsättning.....

Den Stora Bombveckan - får sin avslutning den 20:e februari. Det bombas hela 33 orter på samma dag. Så vitt jag vet det största antalet under hela Vinterkriget....

''20 februari
Antrea, Elisenvaara, Haapamäki, Hanko, Heinjoki, Helylä, Hiitola, Hyrinsalmi, Jakkima, Jänisjärvi, Jääski, Kaalamo, Kontiomäki, Korpüo, Koski, Kouvola, Kuhmo , Lahti, Lieksa, Masala, Mikkeli, Ojajärvi, Pieksämäki, Pyhyjärvi, Rauma, Rautakoski, Riihimäki, Rytty, Sairala, Sortavala, Sotkamu, Vaala''

Därefter avtar intensiteten i angreppen, från den 21:a till den 28:e - aldrig flera än tio platser ofta färre.
Om det beror på flygvädret, eller om delar av bombararmadorna omdirigerats till att stödja Röda Armén vid fronterna - vet jag inte.
Men den 29:e (1940 är ett Skottår) bombas i alla fall minst femton orter....

''29 februari
Alattu, Antrea, Elisenvaara, Haapamäki, Kouvola, Kuhmo, Matkäselkä, Pieksemäki, Riihimäki, Rovaniemi, Rytti, Savonlinna, Sortavala, Turku, Tähtelä (svenska Rödbrott)''

Vid februaris slut - befinner sig Finland i en desperat situation.
Mannerheimlinjen - har genombrutits i Summa-sektorn och trots tappert motstånd, befinner sig finnarna på reträtt.
Koivisto, den lilla staden med kustbatterier vid Finska Viken - måste uppges den 26:e. Koivisto, var också den sydligaste punkten av Mannerheimlinjen och med dess fall, öppnas möjligheten för ryssarna - att övergå Viborgska Vikens is - och falla in i Finland bakom Viipuri. Vilket de också gör med början den 1:a mars.....
Sovjetflygets våldsamma angrep mot Koivisto, illustreras kanske bäst med de 1336 flygföretag mot det - som finnarna inloggade före reträtten med uppskattad fälld bombvikt av 132 ton.
(De flesta av dessa var av taktiskt flyg, det talas om 1150 jaktbombplan av typ I-16 dagarna före)

Över fronterna på ''Näset'' & norr om Ladoga, uppträder sovjetflyget sista veckan den månaden regelmässigt med omkring 1000 flygföretag. Bland dessa, även 200-250 bombplan avdelade till direkt markstöd.

De dödströtta finska trupperna pressas till (och bortom) bristningsgränsen. De får ringa vila och värme. Minsta rökslinga från en korsu eller bivackeld - utlöser genast ett ''regn av ryska bomber''.
Så enkla saker som samling till ordergivning, tilldrar sig ofta fiendeflygets uppmärksamhet - och det gäller att kvickt söka flygskydd....

Bara att förse truppen med varm mat, en nödvändighet i kylan - blir ett stort problem.

Mot den enorma ryska luftöverlägsenheten, kan det finska jaktflyget och luftvärnet - bara utdela nålstick. Jaktflygets huvuduppgift är ju anfall mot fientliga bombplan, men den vid denna tid talrika ryska eskortjakten gör denna uppgift både svår och farlig. De flesta ryska jaktplanen är nu I-16, som är både snabbare och stiger bättre än finnarnas Fokkers.
För de äldre Gloster Gladiatorplan som införskaffats - är uppgiften ännu vanskligare.....

http://surfcity.kund.dalnet.se/denmark_ulrich.htm

Jörn Ulrich med kamraten Knut Kalmberg beskriver ''sista striden'' och hur de röda stjärnorna lyste som onda ögon runt honom och hans rotekamrat innan bägge blev nedskjutna. (Kalmberg dog, Ulrich sårades men överlevde)

Från den 2:a mars, tvingas finnarna t.o.m. sätta in sina jaktplan - i låganfall mot sovjetiska trupper på Viborgska vikens is i det desperata försvaret för att hindra en rysk landstigning bakom Viipuri.

Läsare som följt tråden från början - erinrar sig kanske ''bombkartan'' jag postade då över platser som bombats under Vinterkrigets första två veckor....

viewtopic.php?f=6&t=40927&start=30

Well - här kommer en motsvarande karta från sista veckan i februari - som talar för sig själv.......

Provisional bombing calendar, Finland February 1940

1 februari
Hanko, Haparainen, Hamina, Imatra, Karjaa, Loviisa, Porvoo, Rovaniemi, Tammisari, Konevitsa

2 februari
Hanko, Kemijärvi, Konevitsa, Kuopio, Lahdenpohja, Mäntyluoto, Pori, Rauma, Sortavala, Valaam

3 februari
Johannes, Jyväskylä, Kemijärvi, Kuopio, Lahdenpohja, Loviisa, Läskelä, Mäntyluoto, Rajkonkoski, Ristasaari, Seinäjoki, Turku, Valaam, Viipuri

4 februari
Hiitola, Hyrynsalmi, Hämenlinna, Ivalo, Jänisjärvi, Kemi, Kemijärvi, Koivisto, Kylänlahti, Lahdenpohja, Läskelä, Mäntyluoto, Rauma, Roinonkoski, Turku, Vaala (rwy-bridge)

5 februari
Kajaani, Kaskinen, Turku

6 februari
Mäntyluoto, Rovaniemi, Turku

7 februari
Kajaani, Läskelä, Mäntyluoto

8 februari
Lahdenpohja, Pölläkkäla (1x1000kg bomb), Roinkonkoski, Äyröpää
9 februari
Hanko (‘’and other ports in Southwest Finland’’?) Kaislahti, Ristsäppälä

10 februari
Viipuri

11 februari
Säiniö, Viipuri

12 februari
Kaalamo

13 februari
Elisenvaara, Heinola, Hiitola, Lahti, Porvoo, Sortavala, Viipuri

14 februari
Akkaharju, Elisenvaara, Hamina, Heinjoki, Hiitola, Koria, Mansalkä, Matkäselkä, Ristiseppälä, Virasoja
15 februari
Antrea, Elisenvaara, Hanko, Hiitola, Ihala, Imatra, Jakkima, Jänisjärvi, Käkisalmi, Lappenranta,
Läskelä, Riihimäki, Simola, Viipuri

16 februari
Lappenranta, Viipuri, Ävräpää

17 februari
Antrea, Hanko, Heinjoki, Hytti, Isalmi, Kauklahti, Kirkniemi, Kontiomäki, Koria, Kouvola, Käkisalmi, Lappohja, Mäntyluoto, Rauma, Reposaari, Simola, Tampere, Turku, Vaasa, Vuokseniska, Viipuri, Virasoja, Välimäki, Vuokatti, Ylistaro

18 februari
Antrea, Elisenvaara, Hamina, Hiitola, Inkeroinen, Inkoo, Iisalmi, Karjaa, Kouvola, Kuhmo, Lahti, Lappenranta, Lappohja, Lieksa, Louhi, Mäntyluoto, Nurmi/Nurmes?, Rauma, Reposaari, Simola, Tampere, Turku, Vaala, Vaasa, Virkkala, Viipuri, Virasoja,

19 februari
Antrea, Elisenvaara, Haapamäki, Hiitola, Iisalmi, Jänisjärvi, Kouvola, Käkisalmi, Lappenranta, Lieksa, Matkäselk ä, Riihimäki, Simola, Sotkamu, Turku, Uuras, Vaala, Valaam , Virasoja

20 februari
Antrea, Elisenvaara, Haapamäki, Hanko, Heinjoki, Helylä, Hiitola, Hyrinsalmi, Jakkima, Jänisjärvi, Jääski, Kaalamo, Kontiomäki, Korpüo, Koski, Kouvola, Kuhmo , Lahti, Lieksa, Masala, Mikkeli, Ojajärvi, Pieksämäki, Pyhyjärvi, Rauma, Rautakoski, Riihimäki, Rytty, Sairala, Sortavala, Sotkamu, Vaala
21 februari
Antrea, Elisenvaara, Hiitola, Kavantsaari, Lappenranta, Lappohja, Loviisa, (Pajala, in Sweden), Rainkonkoski, Rovaniemi, Viipuri

22 februari
Alattu, Iisalmi, Kajaani, Kontiomäki, Lieksa, Rovaniemi

23 februari
Elisenvaara, Kajaani, Kontiomäki, Misi, Roikonkoski

24 februari
Juurikkalahti, Kemijärvi, Vuokatti

25 februari
Kajaani, Lappohja, Nurmes, Uimaharju, Utajärvi

26 februari
Elisenvaara, Hanko, Kontiomäki, Kouvola, Lahti, Lappenranta, Rajamäki, Riihimäki, Turku Uimaharju

27 februari
Karjaa, Kouvola, Käkisalmi, Roikonkoski, Vaaherjoki
28 februari
Antrea, Tali, Uuras

29 februari
Alattu, Antrea, Elisenvaara, Haapamäki, Kouvola, Kuhmo, Matkäselkä, Pieksemäki, Riihimäki, Rovaniemi, Rytti, Savonlinna, Sortavala, Turku, Tähtelä (svenska Rödbrott)


Finland blöder! Ur många djupa sår.....

Forts. följer......

Varjag

[varjag]

Ingen skildring av Sovets Stora Bombvecka vore komplett - utan att påminna läsarna om att det hade knappt hunnit avslutas -
förrän den 23:e februari, TASS igen och över Molotov's namn - meddelade världen att alla påståenden om att Sovjets flygstyrkor har bombat civila mål i Finland, är grovt förtal och smädelse av Sovjetunionen!.....Men millioner av det arbetande folket världen runt, stöder Sovjetunionens rättvisa kamp och avvisar den falska finska propagandan.

Men, åtminstone EN ''av det arbetande folket'', som lustigt nog varit en Stark Sympatisör för Kamrat Molotov's synpunkter
i ''det röda Tornedalen'' - blev omvänd. Fast åt fel håll.

I samband med bombningen av Pajala i februari - gick det historier i Norrbotten om att - en av de ryska bomberna, hade träffat Kommunistpartiets Lokalavdelningssekreterare's hus i Pajala......
Och det - gav ju tron på Gudomlig Rättvisa en lyckospark! Och, sant eller falskt - framkallade många skratt.

Hur det verkligen låg till med den saken, fick vi inte veta förrän många år senare, när dåvarande Polisen i Pajala,
Ragnar Lassinanti - sedermera mångårig socialdemokratisk Landshövding över Norrbotten - publicerade sina memoarer.

Ragnar t..v..jpg (84.96 KiB) Visad 1143 gånger

Ragnar - som var ''Ragnar'' med hela Norrland - var nämligen den myndighetsperson som hade att verifiera skadeståndskraven från Pajalaborna 1940. I hans rapport stod det bl.a....

Lägenhetsägaren Karl Aittamaa hade fått skador för sammanlagt 170:- kronor. Han var den ende som var mycket aggressiv mot Molotov - trots att han tidigare haft relativt stor förståelse för de synpunkter Molotov framfört i press och radio.
Uppgiften, att Aittamaa's aversion skulle bero på att han överaskades av bombardemanget sittande på hemlighuset -
var troligen inte riktig utan får väl anses vara en produkt av folkhumor och fantasi.....

Varjag

[varjag]

Fortsättning.....

När mars månad randas och efter tre månaders krig, är Finland ''mot repen'' i dess ojämna match mot Rådsrepublikernas Union.
Marskalk Mannerheim tvekar inte att kräva, - det hart när omöjliga - av sina finska soldater.
Och truppen sviker inte. Dom sätter hårt mot hårt.
Men - förlusterna blir skrämmande.....dom stiger till siffror, som ett litet folk på knappa fyra miljoner - inte kan bära länge.....redan antalet stupade i detta sena skede av Vinterkriget handlar om en hel finsk bataljon. Per dag!

Jag vill inte försumma påpeka, att dessa dagar - antalet stupade finnar - vida översteg antalet ''sårade''....
Det - om något, illustrerar vad ''hårt mot hårt'' verkligen betydde!

Den lilla tappra finska armén, som vunnit en hel världs Beundran och Förundran för sina bedrifter - förblöder
framför Viipuri's murar.

För att ge diplomatins dess stund - som marskalken av Finland uttryckte det.

Den 6:e mars, avreser Finlands Statsminister, Risto Ryti till Moskva för fredsförhandlingar -

anträder en tung resa.jpg (19.62 KiB) Visad 1043 gånger

De ryska bombangreppen fortsätter med oförminskad styrka. Men - det förefaller lite, som om ryssarna i mars 1940 - hamnat i samma dilemma som amerikaner/britter över Tyskland 1945. Man har överväldigande styrkor av bombplan, bomber och flygbesättningar. Men det mesta som kan bombas - har redan bombats...de flesta bomberna faller bara bland ruiner......

I brist på bättre idéer inleds mars månad med förnyade ansträngningar mot de finska järnvägarna....

''1 mars
Alho, Elisenvaara, Hiitola, Huutokoski, Jokela, Karjaa, Nurmes/Nurmi?, Picksämäki, Riihimäki
Simpele, Tienhaara, Turku, Utti, Valtimo''

Bara ett par nya namn här, Simpele tillsammans med Valtimo, bombas f.f.g denna dag - och nästa. Tohmajärvi den 3:e.
Resten är gamla bekanta.

Den 2:a mars riktas ett våldsamt angrepp mot Tampere. Mer än 100 flygplan delar, bl.a. av 7:e DBAP som från 33 stycken DB-3:or fäller Trettioett Ton över staden. Vilket sovjetstatitistiken bevarat för oss i form av noggrann tabulering:
16 stycken 500-kilos FAB-500, 20 stycken 250-kilos FAB-250 och 180 stycken FAB-100. Förutom de 33 bombplanen från 7:e DBAP - måste ytterligare minst två bombregementen ha hamrat Tampere. Men vilka - vet jag inte. Bara att den fällda bombvikten den dagen var omkring 100 ton!
Bombanvändningen är intressant! Istället för de vanliga brandbombsregnen - försöker man nu med verkligt tunga
FAB-sprängbomber. Resultatet låter inte vänta på sig - skadorna blir omfattande. Elverket i Tampere, skadat redan den 17:e februari - skadas igen, rangerbangården får ''svåra skador'' - och 40 hus ''förintas''. Antalet döda är lågt - 9 personer.

Samma dag, hamrar 45 stycken DB-3:or från 6:e DBAP på Lahti - igen med tunga sprängbomber. ''70 hus förstörs'' - fälld bombvikt - omkring 45 ton!

Och - den 2:a mars, får också Turku besök - av Baltiska Flottans DB-3:or. Denna gång är dom ute efter de finska pansarskeppen - ILMARINEN och VÄINÄMÖINEN vars luftvärnskanoner utgjort en väsentlig del av Turku's Luftvärnsförsvar under det mesta av Vinterkriget.
Det är ett lite konstigt bombanfall....om vars omfattning och detaljer, jag frikostigt informerats av forumets mycket
kunniga medlem sveahk!. (Som även - läsarna kanske ovetande - redan bidragit med väsentliga tillägg och korrekteringar i denna tråd....tack sveahk!)

''Tomtegubben i Åbo Slott'' - hade en snärjig tid i mars 1940. Om det där med Väinämöinens Skägg - som växte runt ett bord är sann - så var det hög tid för skägget att nå runt i mars 1940.....

Turku i mars.jpg (70.5 KiB) Visad 1043 gånger

Jag föreslår att vår sveahk - själv redogör för vad som hände över Turku den Andra mars......

Varjag

[sveahk]

Gärna - 2 mars 1940 ska de finska pansarskeppen i Turku oskadliggöras! En gemensam aktion planeras - 10:de och 8:de AB med sammanlagt 28 DB-3 och SB-bombare plus 19 eskortjägare typ I-153 ska i en samlad ansträngning nå det målet. SB-bombarna ska först eliminera det finska A-A artilleriet, och DB-3:orna 3-4 minuter senare attackera skeppen med tunga bomber.

Men - det gick inte så...

Efter att jaktplanen spanat in var skeppen ligger, kommer SB:orna och vräker ned ett större antal mindre bomber "från hög höjd“ - en 100 kg bomb hittar någorlunda det avsedda målet...

Samtidigt dyker tolv finska jaktplan upp och skjuter ned en SB och skadskjuter en I-153 som måste nödlanda.

Efter 3-4 minuter skulle resten av bombarna komma in och fullborda "förödelsen" - men - det dröjer 18 minuter innan DB-3:orna är på plats, vilket i detta fall är väldigt, väldigt högt uppe, 4.500 meter! Där gör man sig av med femton 500 kg och fyrtioen 250 kg bomber - och kan man tänka sig, inga direkta träffar!

En DB-3 träffas däremot av A-A artilleri och ramlar ned vid Kalskerta.

Slutpoängen i bombattacken den 2 mars: Sex "Brewsters" anmäls som nedskjutna av de sovjetiska piloterna - men, Brewster maskinerna hade ännu inte anlänt till Finland !! Inga finska flygplan blev nedskjutna den 2 mars...

Hans K

[Hans]

...antalet stupade i detta sena skede av Vinterkriget handlar om en hel finsk bataljon. Per dag!

Aj. Det gör ont i själen.

För svenskar - tänk er ungefär en Estoniafärja som sjunker. Per dag.

Tack igen varjag med understöd från han med det trevliga namnet för en facinerande tråd.

MVH

Hans

[varjag]

Tack sveahk för detaljerna kring det ryska försöket - att tysta de finska pansarskeppens luftvärn!

Efter att jaktplanen spanat in var skeppen ligger, kommer SB:orna och vräker ned ett större antal mindre bomber "från hög höjd“ - en 100 kg bomb hittar någorlunda det avsedda målet...

Och det stämmer bra det - ILMARINEN blev lätt skadad, av en bomb.

Efter 3-4 minuter skulle resten av bombarna komma in och fullborda "förödelsen" - men - det dröjer 18 minuter innan DB-3:orna är på plats

Detta är ett mycket bra exempel på ryssarnas svårigheter med tätare formationsflygning - och rendez-vous med egna flygförband i luften.....vilket inte hjälper när man försöker koncentrera bombningen.

är väldigt, väldigt högt uppe, 4.500 meter!

Att försöka höjdbombning mot små fartygsmål - Nippran! (förklaring höjdbombning: fpl flyger rak linje över målet på viss höjd - och fäller momberna när bombfällaren har målet i siktet. Och hoppas de skall träffa...Kallas ''level-bombing'' på engelska = nivå-bombning)

Inte ens italienarna, som hade pippi på höjdbombning mot fientliga fartyg i Medelhavet, försökte det över 2500 meter!
Och bommade nästan alltid. Men 4500 meter.... Ryssen måste haft väldig respekt för pansarskeppens
10,5 centimeterspjäser -

105mm's Lv på VÄINÄMÖINEN.jpg (11.67 KiB) Visad 994 gånger

Varje pansarskepp hade fyra dubbeltorn = 16 tunga luftvärnskanoner - och nedskjutningen av en DB-3 bekräftar att respekten var synnerligen befogad. Att sedan de tyngre bomberna - blev verkningslösa, lägger jag inte bombriktarna till last - de hade sina order.

Slutpoängen i bombattacken den 2 mars: Sex "Brewsters" anmäls som nedskjutna av de sovjetiska piloterna - men, Brewster maskinerna hade ännu inte anlänt till Finland

sveahk's slutpoäng är rent dråplig. Men typisk för mentaliteten att ''skriva stridsrapporter som deras överordnade tyckte om att läsa'' -

Brewsterplanen som flygskyttarna fällde - hade inte hunnit längre än till Trollhättans flygfält där de provflögs --

Brewsters i Trollhättan början av mars.jpg (20.12 KiB) Visad 994 gånger

(Notera att de blå finska hakkorsen inte målats på medan fpl befann sig i Sverige)

Överhuvudtaget - hade den ryska personalen dålig flygplanskännedom, om de typer de mötte i luften över Finland.
De var informerade om de typer Ilmavoimat hade i november 1939, dvs i huvudsak Fokker D. 21 och Bristol Bulldog
jaktplan, samt bombplanen Bristol Blenheim (monoplan), Fokker C.X , C.V och Blackburn Ripon( biplan).
Men lite därutöver tycks det. Det är därför intressant läsa om att ryssarna visste om de 44 Brewsters 339 som inköpts i USA och skeppats till Stavanger > Trollhättan, för montering och provning.
Men däremot INTE om flygplanstyper som Finland erhöll under kriget. Engelska Gloster Gladiator, franske Morane 406 och italienska Fiat G.50. Ej heller de Hawker Hart (B 4 i Flygvapnet) som den svenska Frivilligflottiljen F 19 tog med sig till nordfinland.

I otaliga fall rapporterades Gladiatorplanen som ''Bulldogs'', ja rent av Fokker-monoplan vilket hände med de svenska flygplanen. Inte förrän under Fortsättningskriget, hittade finnarna ryska ''flygplankort'' som beskrev de svenska Gladiatorerna och Hawker Hart's.....dom hade lämnat Finland 18 månader tidigare.

Vid en av de första träffningarna - mellan Morane-jaktplan och ryska flygskyttar - rapporterade en att han
skjutit ned en - Spitfire! De italienska Fiat G.50 kom med i sovjetiska stridsrapporter som Hurricanes.....

Här en Brewster i den vinkel -

...som dom INTE ville se den.JPG (7.02 KiB) Visad 994 gånger

Forts. följer......

Varjag

[Hans]

Att försöka höjdbombning mot små fartygsmål - Nippran! (förklaring höjdbombning: fpl flyger rak linje över målet på viss höjd - och fäller momberna när bombfällaren har målet i siktet. Och hoppas de skall träffa...Kallas ''level-bombing'' på engelska = nivå-bombning)

Inte ens italienarna, som hade pippi på höjdbombning mot fientliga fartyg i Medelhavet, försökte det över 2500 meter!
Och bommade nästan alltid. Men 4500 meter....

Jänkarna lyckades inte heller så bra vid Midway.



Men fina bilder tog de.

http://www.history.navy.mil/photos/even ... mid-4d.htm


MVH

Hans

[varjag]

Hans skrev;

Men fina bilder tog de

Just det - sa Bull och en ännu finare....

HIRYO vid Midway.jpg (52.79 KiB) Visad 966 gånger

- japanska hangarfartyget HIRYO vid Midway. Vilket visar svårigheten träffa ett fartyg - med högbombning.
HIRYO - var 220 meter lång - så det är lätt att se hur ''nära'' träffarna låg.
Men - dom här bom-träffarna var inte sååå dåliga....dom här killarna - bombar från 6000-meters höjd!

when Captain Simard redirected them by radio to attack Nagumo's carrier force. The menace of the B-17 heavy bombers produced more frantic evasive manoeuvres by the Japanese carriers. The B-17s dropped their bombs from 20,000 feet on Hiryu and Soryu. Although both carriers were bracketed by bombs and disappeared behind huge columns of water, they emerged unscathed. The B-17s captured some excellent high-level photographs of Japanese carriers engaged in evasive manoeuvres, but scored no hits. The Zeros showed little inclination to engage the high flying and heavily armed B-17s, and all B-17s returned safely to Midway.

Men ligger ''bättre i målet'' än ryssarna över Turku, som ''skjöt på sittande fågel''


Och sist - Hans:

Aj. Det gör ont i själen.

För svenskar - tänk er ungefär en Estoniafärja som sjunker. Per dag.

ESTONIA-jämförelsen - var en brilliant liknelse, för att påminna om det pris Finland betalade - i svenska vardagsrum!

Tack för den!, Varjag

[varjag]

Fortsättning.....

Ett speciellt kapitel om sovjets bombflyg mot Finland - är den försörjning från luften av omringade truppformationer, som ryssarna tvingades till. Detta är en pionjärinsats, det hade aldrig tidigare i krigshistorien gjorts i den omfattning som flev fallet i februari och mars 1940.
Varje student av Vinterkriget, har mött det finska ordet motti, som betecknar just de ryska avdelningar som av finnarna ''huggits upp'' och omringats i skogarna och ofta gick sin undergång till mötes. Huggits upp - just för att ''motti'' helt enkelt betyder ''mått'' - på ved. En kubikmeter spisved - sågad, huggen och travad - det är en motti!

De ryska kolonnerna med sin fina tunga utrustning, artilleri, stridsvagnar, traktorer & lastbilar - var helt bundna till de fåtaliga vägar som fanns.
Vid sidorna om vägen - härskade Skogen, tätstammig och med djup snö där inga fordon kunde köras.
Och i Skogen - härskade de finska skidbataljonerna!

En enda rysk division, blev alltså en milslång orm av fordon och män - längs ett smalt spår mellan träden......

enda vägen genom Lemetti-mottin.jpg (45.18 KiB) Visad 902 gånger

När täten hejdas av finskt motstånd, uppstår naturligtvis stockning och det är svårt utvecka divisionens krafter i färdriktningen. Det är just sådana kolonner i stockning, som de finska skidtrupperna framgångsrikt angriper från sidorna
- och ''sågar upp'' i mera hanterbara smärre fickor av ''spisved''......

Kitelä-mottin med spisved i öster.jpg (14.37 KiB) Visad 902 gånger

Det var detta som hände på Raate-vägen, varifrån de flesta bilder av förintade ''mottis'' härstammar. Och där blev försöken att försörja truppen från luften improviserad och verkningslös - 44:e divisionen gick under.

Men ryssarna lärde av sitt misstag i norr - och gick energiskt till verket för de tre andra mottis som bildades under februari. Dom tre har gått till historien som Kuhmo-mottin där den 54:e sovjetiska divisionen hejdats framför staden Kuhmo, Stora Kitelä-mottin med 168:e divisionen och Lemetti-mottin med 18:e divisonen och den 34:e pansarbrigaden- bägge nordost om Ladoga.

Det var inte bara stockning på vägarna i ödemarken. Det stockade sig i halsen på den Ofelbara Sovjetledningen också...
Den vägrade erkänna att den Oövervinnerliga Röda Arméns soldater - kunde ha omringats - Nej! I sovjetterminologin handlade det om Garnisioner som Kämpade i Fiendens Rygg .

De ryska soldaterna var dåligt - eller inte alls utbildade - i skidåkning. Något som finnarna, som bekant excellerade i.

Den här lilla pamfletten, med instruktioner om Hur man Krigar på Skidor -

hur man åker skidor cccp.jpg (25.56 KiB) Visad 902 gånger

- hittades av finnarna på Raate-vägen.

Månde den ryska ledningen hade tänkt sig lära ut vinterkrigets konst per korrespondenskurs till soldaterna som redan satt fast i den finska snön

Forts. följer.....

Varjag

[erep]

Lahtis på svenska för bövelen

Tack Kamrat Hans - här vinnlägger man sig om använda de FINSKA namnen, med de svenska (inom parentes). För att stimulera svenska latmaskar som är intresserade luska ut vad fan jag skriver om....
(men även kanske en liten honnör till Finland )
Å pass bara på - i nästa post kommer att par verkliga ''tungvrickare'' att gnida geniknölarna med.....

mvh, Varjag

Din materiella text är väldigt bra, men ditt sätt att primärt använda finska ortsnamn i svenskspråkig text, för orter som har etablerade svenska namn är språkvidrig.

Det korrekta är att använda svenska ortsnamn, och om du vill "utbilda" någon, lägger du de finska ortsnamnen inom parentes.

Det är helt etablerat att göra så som jag beskriver. Din kutym att blanda finska ortsnamn i svensk text är, tyvärr, förfärlig. Man kan helt enkelt inte t.ex prata om Helsinki på svenska. Det finns bara Helsingfors.

[varjag]

Forts.....

En fulltalig sovjetisk infanteridivision 1939, hade en numerär omkring 16800 man och en pansarbrigad omkring 5000.
M.a.o., i februari har ryssarna bortåt 55000 man trupper som ''kämpar i fiendens rygg''.
Det är många munnar att mätta, plus att underhålla med ammunition och andra förnödenheter.

De 9:onde och 15:onde arméerna, som berörs av de instängda styrkorna - avdelar från månadens början minst fem hela bombflygregementen till att flygtransportera de nödvändiga kvantiteterna. Sovjet lider brist på rena transportflygplan men har gott om bombplan - och dom ''tager vad dom haver''. Det innebär att omkring 300 flygplan avskiljs från bomb-offensiven för att hjälpa de nödställda trupperna. Fyra Snabba Bombregementen - SBAP 10, 13, 18 och 39 med SB-plan sätts in i trafiken. Därtill 3:e TBAP - att ''tungt bombflygregemente'' utrustat med ett 50-tal av de jättelika fyrmotoriga TB-3 bomplanen -

TB-3 kunde ta en last uppåt fyra ton och vägde, fullastad nära 20 ton.
Därtill - insätts hundratals lätta bombplan/jaktplan som kan bära mindre laster i s.k. Grokhovski-behållare under vingarna.

Jag gissar att man rivit ur bombställen på flygplanen för att bereda plats för nyttolaster av annat slag - någon annan förklaring har jag inte, för de kvantiteter som fraktades in - och ut.
Kuhmo-mottin kan bereda landningsmöjligheter, (på isbelagd sjö antar jag) även för bombplanen. Detsamma gäller för den mycket större Kitelä-mottin - den omfattar omkring 40 kvadratkilometer! Till Kitelä flög enbart 10:e SBAP in nära 300 ton av - mest födoämnen.
Vid Kuhmo, där 54:e divisionen ganska bra lyckas hålla sin utsatta ställning - flyger man t.o.m. in förstärkningar. Enligt ryska uppgifter inte mindre än 2500 man. Medan man samtidigt evakuerar - omkrng 4000 sårade.
(Siffrorna förefaller mig höga - men så står det i det ryska facit....)
I Lemetti-mottin är det tydligen svårare. Dels ''krymper'' finnarna den kontinuerligt, dels är den upphuggen i mindre enheter längs vägen som är svårare lokalisera för flygarna och svårare träffa med fallskärmsfällda Grokhovski-behållare.
Ja - man fäller t.o.m. behållarna utan fallskärm - från låg höjd och med lägsta möjliga flygfart, i hopp om att truppen på marken skall kunna bärga det mesta i brukbart skick.
När det gäller ''lägsta möjliga fart'' - är de gamla TB-3:orna oöverträffade - dom kan töffa fram i makliga 115 km/timmen
- utan att ''vika sig''.

Bristen på transportflygplan hos ryssarna, illustrerars bra av att denna fågel -

insattes i dessa operationer. Aviaarktika, som bl.a. gjort flygningar till Nordpolen 1937 - fick tydligen släppa till detta flygplan några gånger.
Den vackra apelsinröda färgen - måste ha stått sig bra mot den vita snön och synts bättre än ett slagskepp i ett badkar.
Men, nöden hade igen lag.

Gjorde då inte de ryska trupperna försök att slå sig ut? Tydligen få. Vilket förbryllade finnarna, som helst hade sett dem lämna sina ställningar i mottin - där de segt försvarade sig och försöka sin lycka i skogen.....

Ett fall känner jag till; i mitten av februari, gjorde 34:e pansarbrigaden i östra Lemetti-fickan ett utbrytningsförsök under sin chef, General Stephan Kodrajev. Det slutade illa, generalen stupade - tillsammans med 3000 man av sin trupp.

Denna bild lär visa den mottin - efter ''likvideringen'' -

Lemetti motti.jpg (79.61 KiB) Visad 886 gånger

Hur många ton flögs in? Vet jag inte. Hur många flygföretag gjordes totalt av sovjetiska denna Luftbro? Vet jag inte.

Men av många spridda uppgifter skulle jag gissa att totalvikten låg över 4000 ton. Och att antalet flygföretag översteg
7000. Synnerligen imponerande siffror och en fjäder i hatten för ryssarnas organisationsförmåga.

De ryska historieskrivarna är överens om att utan ''luftbron'' - hade samtliga berörda förband förintats av finnarna.

Forts följer......

Varjag