Lotsplats Rödkallen

[varjag]

Battler skrev:

I nutid är det egentligen bara en stuga som är i drift (den vid stenpiren/bryggan), den andra ser förfallen ut, ägarna har nog inte tittat till sitt hus på flera tiotal år.

Stenpir...brygga - Mådärna Thider.....
Hans skrev:

Alkohol var det tyskarna kom med säger du. Hur funkade det annars, motbok och krigstida ransonering - räckte det till några rejäla kalas? Hembränning

Lotspengar, Lotssedlar och Förfriskningar!

Efter lotsningens slut, speciellt i Luleå, följde vad jag vill kalla Lotsedelritualen.
Kaptenen inbjöd lotsen till ‘’salongen’’ där lotssedeln fylldes i och skrevs under. Lotssedeln, var en handling som specificerade lotsningens tid, rum, fartygets namn, dräktighet, nationalitet, skeppsmäklarens och lotsens namn – och var helt enkelt kaptenens kvittering av utförd lotstjänst och det belopp lotsningen skulle debiteras fartyget eller dess mäklare.
Handlingen hade vidare ett utrymme för kaptenen att införa anmärkningar mot lotstjänsten –
t.ex. eventuell grundstötning, felnavigering eller kollision……
(en helt kapitel för sig självt – som jag återkommer till) -

Ceremonin firades ofta med en ‘’styrketår’’, vanligen brun till färgen och utan utspädning….
Ja ibland blev det riktigt gemytligt – och den första tåren – följdes av flera….
Efter möte med gemytliga sjökaptener – lämnade många lotsar fartyget – i ngt onyktert tillstånd.

Det var f.ö. vid en sån ceremoni, som varjagen smakade sin första CocaCola! Givetvis -

i klassisk flaska.jpg (51.63 KiB) Visad 1079 gånger

En himmelskt välsmakande dryck, tyckte jag – som jag dittills bara hört talas om….

(CocaCola – var förbjudet i Sverige till 1953!)

Vad hemtransport av lotsarna beträffade, så var det velociped som gällde.
Detta var före bilismens intåg bland de breda massorna och dyra taxiresor – betalades inte
av Lotsverket.
Det var nog bra att ‘’styrstångsfylleri’’ ännu inte lagfördes vid den tiden. Annars hade Lagen
haft bördiga fält att beta på….var rödkallslotsarna anbelangar!

Vid utresa – till Rödkallen, var styrketårar sällsyntare, tack & lov.
Men – det hände. Minns speciellt en lots, Harry J. som i mycket upprymt tillstånd, ville fungera som
‘’Hopp-ilandkalle’’ med fånglinan i fören av lotsbåten…….när båtmannen la i backen
för att ‘’bromsa litet’’ – kom ett stort PLUMS och bubblor! På ytan flöt hans uniforms-
mössa med vitt sommarkapell.....

...som en vit svan.....jpg (25.98 KiB) Visad 1079 gånger

‘’han frusta som en valross när han kom till ytan…….‘’
Detta var under en s.k. ‘’backarresa’’, han hade inte lotsat fartyget – utan skickats med för att avhjälpa lotsbrist på Rödkallen.
Och tydligen begagnat resan till att ‘’förfriska sig’’ i trevligt sällskap……

Harry J's ’ofrivilliga bad' – fick ett efterspel vad mig anbelangar, som var lite obehagligt.
Jag hade 12-4 vakt den natten, Harry – skulle purras ut kl. o4.oo för att överta vakten och jag
bankade på dörren till hans stuga…..inget svar, ingen reaktion. Till slut, tog jag mod till mig – och steg in,

hörde ljudliga fyllesnarkningar från en sovalkov. Där låg han, fullt påklädd – och av lukten så hade han pissat på sig oxå….☻
Jag ruskade om han….duckade för smockan som kom ur fylleruset – Harry, klockan är fyra – det är din vakt!

Jaja…

Jag var inte övertygad och väntade utanför några minuter, sen banka jag hårt på dörren igen och ropade – är du vaken Harry?

Svordomar och – dra åt helvete!
Jag gick och la mig…..
På morron surrade ön som en bikupa, ett fartyg hade anlänt – men ingen lotsbåt syntes till.
Båten hade irriterat bölat med mistluren flera gånger, innan nån vaknade och fattade den penibla situationen….STOR SKANDAL!!!

Inte oväntat, hävdade Harry J. att jag aldrig purrat ut honom……men djungeltelegrafen hade redan spritt hans tillstånd kvällen innan –
så jag blev trodd – och inte han…..

Sen kom den fan till mig, i nyktert tillstånd och överräckte en ‘’biljett’’ – Det är är ett utpurningskvitto, när du purrar mig nästa gang – ska du ha min signatur på det – som bevis!!!!! -
Karlen gjorde sig ju löjlig – men på min bekostnad, vilket inte var trevligt……

Trots att lotsarna var vuxna män och borde vetat bättre – var fysiska slagsmål ( ) inte
okända….minns speciellt ett sommaren 1952 mellan –

‘’ Och klart - kände jag Erik Jacobsson, extralots och Bernhard Lovén, lots 1948. Han tillhörde ''högadeln'' på ön!.........’’

..... dessa tvenne kontrahenter. Vad osämjan handlade om har jag ingen aning – men där blev både blodvite och
ont blod – kvar i åratal efter omplåstringen av kämparna.......
Dom var högt avlönade statstjänstemän – men betedde sig ibland som barnungar,
Där spriten går in – går vettet ut!

Varjag

[varjag]

Kapellet, vanligen i vardagslag kallat ‘’körkan’’ – är Rödkallens äldsta byggnad. Byggt 1760 – av
grova bilade stockar med brädfodring utanpå, planktak med tjärpapp och en liten klockstapel på gaveln
ovanför den bastanta dörren.

kapellet.jpg (63.04 KiB) Visad 1022 gånger

http://svenskakyrkan.se/nederlulea/rodkallens-kapell

Inuti en liten predikstol, några altartavlor och enkla hårda träbänkar.

Fram till byggandet av ‘’den nya fyren/lotsstugan’’ 1948-50 – var körkan öns största och högsta byggnad.
Och, som jag beskrivit tidigare, fungerade dess tak, via en trappa – som lotsutkik i 190 år.

Det har berättats mig att virket bilades i Luleå eller på Hertsön och kördes till Rödkallen på hästdragna slädar på vinterisen,
det enklaste sättet att få grejorna direkt till byggplatsen.

Kapellet byggdes för att skänka andlig hugsvalan till de fiskare och säljägare som befolkade skäret på 1700-talet.
Stockarna, bereder på insidan intressanta kulturminnen i form av ristningar av initialer eller namn, tillsammans
med årtalet de karvades. Det finns många hundratals såna, de tidigaste från sent 1700-tal.
Och givetvis – finns varjagens intialer där också

Numera kommer präst till ön en gång varje sommar för en högmässa, vilket inte var fallet när jag var barn.

Den allra första jag erinrar mig, torde varit 1946 (?), då plötsligt Kristendomen kom till Skäret……

Det fanns misstankar att det var Linnea W. som låg bakom – hon var en duktigt skvallertant och påstods det –
lite läsare också….hon har postillan uppslagen om söndagarna -

Om det finns en plats på Jorden, som behöver ett Gudsord – är det denna ö. För här finns det många syndare….!

Det blev mäktiga förberedelser, körkan sopades och städades, körknyckeln – av ett halvkilo smidesjärn – putsades
och pensionären Arvid som frivilligt anmält sig som både Klockare och Kyrkstöt – skar i ny lina till klockstapeln
och fejade den gamla kollekthåven, sydd av sälskinn.

Prästen, kom i mahognybåt med både ruff och mjuka dynor, och hade med sig mässkruden och ornaten i en resväska – fint värre.

Hur det nu var med det religiösa bland öborna förblir okänt – men här skulle ‘’gå’s man-ur-huse’’ utan undantag.
Alla vi barn, kläddes i den finaste stassen vi hade, måste peta naglarna och blev vattenkammade – och ta på oss skor med strumpor!
Och fick varsin peng. Den skulle i kollekthåven – INTE gömmas undan för framtida behov -

Arvid ringde hårt med klockan, (den var liten – det blev mera ‘’pinglande’’) och ‘’massorna’’ av kyrkgångare strömmade till -

Psalmsången – klarades utan orgelackompanjemang – och Rödkallen visade sitt soligaste ansikte.

När predikan gått in på finalen, visade det sig att prästen hade ‘’sufflerats’’ lite om lämpliga påpekanden inför församlingen…..
Då han nämnde om ‘’spritens fördärv’’ – kom det ivrigt mumlande och huvudnickningar från spinnsidan.
Ja några spände ögonen i de värsta syndarna – som sänkte sina mot körkgolvet. Och led i tysthet……

När kollekten skulle upptas, visade det sig att Kyrkstöten själv – hade nickat till. Men en armbåge i hans sida – satte fart på insamlingen
och – våran peng försvann i den rymliga sälskinnspåsen.

Ja sen – blev det ‘’kyrkkaffe’’ i det fria med nybakat och mycken trugan. Oss ungar behövde inte trugas – vi åt upp allt som blev över ☺

Prästen steg i sin mahognybåt, och for iväg med frenetiskt vinkande från både brygga och båt – och så var den dagen till ända.

Muggevigge tuff tuff tuff....jpg (90.98 KiB) Visad 1022 gånger

Det rådde i alla fall en påfallande nykterhet den dagen – sa Linnea


Varjag

[varjag]

En av NSD-artiklarna som Aspie postade, innehåller några ord från fyrmästarfrun – om
vattenbrist och kostnaderna för att forsla ved ut till Rödkallen.
Kanske någon läsare redan har undrat – hur vattenbrist och spisved till alla järnspisarna
på ön klarades. Då, som jag beskrivit – ön var ett mycket kalt skär utan skog och med bara
5 brunnar att klara vattenfösörjningen.
Fru Forsman talar 1948 och det var nog den mycket varma sommaren, som jag minns att brunnarna började sina. I.s.f. klart vatten – var det bara grått i bottnarna och inte aptitligt….

Lotsadeln påbjöd omedelbart FÖRBUD mot klädtvättning i brunnsvatten!

Kärringarna får med omedelbar verkan börja vaska i havsvatten och det ges ingen prut på det!
Och – dom flesta lydde säkert, även om kläderna kliade lite på kroppen……

Men – där var EN kärring, och adlig därtill – som ertappades med att tvätta kläderna i brunnsvatten. Mitt i natten!
För att undgå upptäckt……

Men hennes svåger, något på sniskan – upptäckte tilltaget. Och det blev ett helsickes liv.
Vilda skrik, snyftningar och gråt - hördes i natten.


Hjälp hjälp! Hjälp mig – B är efter mig med yxan!!

bindgalen med yxan.jpg (39.45 KiB) Visad 947 gånger

Svågern vaknade, men sprang och gömde sig bakom sin betydligt mer bastanta fru …..
Yxmannen lugnade sig något – men som avskedsgest – spillde han ut hennes tvätt på sanden – och satte yxan igenom tvättbrädet!

Polisanmälan???…..aldrig på Rödkallen! Här skötte man sina egna affärer – utan inblandning
av några myndigheter….

Vedbehovet ja, yxorna användes mest till veden och - svaret är enkelt – drivved.

drivved.jpg (129.92 KiB) Visad 947 gånger

Som mest fanns i massor. Det gällde bara att undvika bitar som legat i sanden (se bilden) ett tag-
dom innehöll sandkorn i sprickorna – och var det effektivaste sättet att förstöra en bra
sågklinga på nolltid. Alltid ett ledigt jobb – att såga ner drivved i lämpliga längder och släpa
hem till sågbocken bakom vedboden - svettigt
Sen – måste den kapas till spisvedlängd, nån fot – och huggas. Att såga var värst – att hugga – ett nöje.

Läsaren har redan begripit att det var liten efterfrågan på ‘’muskelstärkande leksaker’’ på ön.
Och att motorsågen ännu inte var uppfunnen -

Några läsare har kanske noterat att varjagens ‘’kala skär’’ – på nutida bilder uppvisar en hel del ungskog av gran.

(växtligheten längs stränderna t.v. i bilden – är strandal, inte barrträd – det är där myggen bor!)

Sägnen berättar att nån gång på 30-talet, ville man plantera barrskog, för att minska vindpinan och skapa lite lä här och var.
Och - skred till verket med gran- och tallfrö, som påtades ner här och där i den magra sanden.
Det var säkert ett motigt och enformigt jobb – och den tätaste dungen som syns på bilden, påstås finnas – där dom tröttnade….
......‘’det var där dom skaka ur fröpåsen….’’!

Nutidens Rödkallsfolk, gillar tydligen skogens tillväxt - men, di gamla av varjagens generation - tillhör ''Motorsågspartiet''
och vill gärna återskapa vad som en gång var.....

I den frågan förblir jag - neutral

(forts)

Varjag

[Battler]

Vedbehovet ja, yxorna användes mest till veden och - svaret är enkelt – drivved. Som mest fanns i massor. Det gällde bara att undvika bitar som legat i sanden (se bilden) ett tag-dom innehöll sandkorn i sprickorna – och var det effektivaste sättet att förstöra en bra sågklinga på nolltid.

Gjordes det expeditioner till grannöarna, för att samla ihop drivved ?

[varjag]

Vedbehovet ja, yxorna användes mest till veden och - svaret är enkelt – drivved. Som mest fanns i massor. Det gällde bara att undvika bitar som legat i sanden (se bilden) ett tag-dom innehöll sandkorn i sprickorna – och var det effektivaste sättet att förstöra en bra sågklinga på nolltid.

Gjordes det expeditioner till grannöarna, för att samla ihop drivved ?

Nån gång - och igen till Sörespen. Där var stockarna i alla fall fria från sand.
Lotsarna ''ägde av hävd'' rättigheter där. Bl.a. ''jakt och mulbete''
Drivved - oftast från uppbrutna ''ramar'' i timmerbogseringen, tillhörde egentligen Domänverket eller nån annan
skogsfirma. Men det var för dyrbart samla in - sånt timmer. Så det blev gratisved för upphittaren s.a.s.

mvh, Varjag

[varjag]

Om Fylleri, Smuggling, och Kärringar

Hans frågade: ''Hur funkade det annars, motbok och krigstida ransonering - räckte det till några rejäla kalas? ''

Svaret är: Mer än väl!

Det söps friskt på Rödkallen!
Av alla lotsarna där – minns jag bara en, som var nykterist. Resten firade Bacchus närhelst
tillfälle gavs. Vilket var ofta.
Vi måste ha klart för oss den tid jag nu berättar om – trälade svenska drinkare under
Bratt-Systemets Ok… Med sträng ransonering per Motbok!

På Rödkallen – rådde inga sådana restriktioner….Hans – frågade om Motbok och Hembränning…..?
I likhet med vapenlicenser – behövdes ingen Motbok – eller hembränning på ön. Svea Rikes Lagar, liasom upphörde gälla
- utanför Tjuvholmssundet......

Tullstadgan – föreskrev att all sprit och tobak i fartygens förråd, vid inklarering – förseglades. Förseglingen – fick inte brytas förrän fartyget lämnat Luleå – och befann sig minst Tre Sjömil (5,55 km) utanför ‘’de yttersta skären’’. D.v.s.. på Internationellt vatten.

Haha! I praktiken – bröts förseglingen på Germundöfjärden. Sen – var det bara inhandla vad man ville ha.
Till de vrakpriser varorna betingade utanför Svea Rikes Lag -

På så kallad ‘’utförsel’’, dvs exportpriser. En kartong cigaretter (200 st.) kostade circa 4:- kronor, en flaska tysk Weinbrand – 3:-
Så på ‘’kallen’’ rådde ingen brist på billig sprit. Billig, för vad jag minns – kom kvalité långt
efter bland kraven…..Jag erinrar mig högvis med tomglas som innehålligt vad jag kallar
‘’tysk Femstjärnig konjak’’.

En fasansfull blandning – lämplig som mopedbränsle .......
Stjärnorna – satt på etiketten – dom fanns sannerligen inte inuti flaskan…..

Men va fan spelade det för roll? Seltervatten – hade dom inte, nehej – dom drack ‘’kaffekask’’ –
En rent barbarisk dryck av kok-kaffe och usel sprit….smakade hemskt!

Det fanns inte den ringaste finess eller förfining – nej flaskan skulle stå på bordet och det var ‘’självservering’’ som gällde – till angenäm styrka och smak…..

Receptet lydde: lägg en tioöring i koppen, häll i kaffe tills tioöringen inte längre syns.
Häll på sprit – tills den klart syns igen….

Och för den som redan gissat det – jodå, ‘’handgemäng’’ förekom vid tillspetsade debatter.....

Dom rejäla kalasen kom vid slutet av säsongen !

Sommarhalvåret, när familjer med fruar och barn – bodde på skäret, la ‘’kärringarna’’
någon sordin på superierna. Men när skolan började och familjerna drog – drog lotsarna
en lättnadens suck!
Nu – kan vi börja supa på allvar, utan att kärringarna lägger näsan i blöt!
Hur gick det då med lotsningen?

En bra fråga! För Guds Ängel måste ha haft ett finger med i spelet, då dåligt väder, ofta hög sjögång och mörker – ökade riskerna i yrket.
Men hade det funnits ‘’alkotest’’ på den tiden, tvivlar på att någon h e l t nykter lots (med det enda undantaget) – kom ombord vid Rödkallen under höstmånaderna.

Höstmånaderna – var också ‘’hamstringstid’’!
Nu gällde det att lägga in vinterförråden! Av cigaretter och sprit. ☺
För minst fem månader, till seglingssäsongen började igen….
Cigaretterna vägde inte mycket – och smugglades mest iland efter inlotsning. I aktningsvärda kvantiteter.
Tio – tjugo ‘’limpor’’ (= en kartong om 200 cigaretter) per gång var inte ovanligt.
Tullen? Jag minns inte ett enda tillfälle då tullare antastade någon lots efter ankomst till Luleå.

Med den tyngre spriten gick till så här; dom förhandlade men någon intresserad sjökpten på inresa – kom
överens om kvantitet och pris – ‘’bytte sig till den båten’’ i turordningen vid avgång – och presto!
Vinterförråden – lades in. Från Rödkallen till Luleå fördes varorna med lotsbåten som
‘’då och då’’ – hade ärende till stan ... Och givetvis inte förtullades…..

Visste inte tullen om vad som pågick då? Jodå! Men det handlade ju om ‘’husbehovs-smuggling’’ – inte försäljning för egen vinst…
Dom la inte näsan i blöt.

Innan nikotinnazisterna förstörde livet för rökare – var ju rökning allmän.
Och lotsarna rökte minsann inte Tobaksmonopolets skräp som - Hudson, Florida eller Boy – nehej det var -

amerikansk virginas....jpg (81.21 KiB) Visad 846 gånger

Spriten, var nog inte av samma standard – men jag minns polsk vodka, som kunde passera
för brännvin – utom för de kräsna.

Och Folket i Fyrbyn glömdes inte….dom saknade egen motorbåt. Men Norströmsgrunds
Fyrskepp – hade en, som i hamstringstider gjorde en avstickare till Rödkallen – på vägen till
Luleå -

Jag har ryktesvis hört, att en smugglingshärva – innefattande båtmän på Rödkallen –
uppenbarades ngn gång på 70-talet…..
Men Herregud – vad gjorde tullen under de föregående fyrtio åren???

Ingenting! Och Pris ske Herran för det – !!!!

(forst)

Varjag

[Donkeyman]

Det fanns inte den ringaste finess eller förfining – nej flaskan skulle stå på bordet och det var ‘’självservering’’ som gällde – till angenäm styrka och smak…..

Nu har det sig väl så att merparten av lotsar, båtmän och fyrfolk hade ett förflutet från havet som sjömän. I vart fall på den tiden. Och till sjöss råder som bekant en gammal tradition- man häller aldrig upp i glaset åt någon annan- var och en svarar för sitt eget drickande. Däremot ställer man fram flaskan till allmänt nyttjande. En tradition som de flesta äldre sjömän jag känner har tagit med sig när de vistas i land. Och som antagligen satt i "ryggmärgen" även hos folket ute på Rödkallen den gången.

[varjag]

Det fanns inte den ringaste finess eller förfining – nej flaskan skulle stå på bordet och det var ‘’självservering’’ som gällde – till angenäm styrka och smak…..

Nu har det sig väl så att merparten av lotsar, båtmän och fyrfolk hade ett förflutet från havet som sjömän. I vart fall på den tiden. Och till sjöss råder som bekant en gammal tradition- man häller aldrig upp i glaset åt någon annan- var och en svarar för sitt eget drickande. Däremot ställer man fram flaskan till allmänt nyttjande. En tradition som de flesta äldre sjömän jag känner har tagit med sig när de vistas i land. Och som antagligen satt i "ryggmärgen" även hos folket ute på Rödkallen den gången.

Tack Donkeyman för den posten! Du har alldeles rätt....

Sista gången jag besökte Rödkallen, det var 1996 - bjöds på ''kalas'' av ett par barndomsvänner....

Efter kramarna och pussarna - kom ''flaskan på bordet''.....

Och jag utbrast; ja, nu vet ja att ja är på Rö'kalln för flaskan stå på borde - å kapsyl'n är av....

- för så var det. Som Donkeyman skrev; det satt i ryggmärgen på dom. (och lite grann i mig själv ibland...)

Och klandra ingen. Det var en tid utan kylskåp, nedkylda seltervatten och isbitar under små hattar -

(det var därför varor som öl och vin - aldrig förekom - ☺)

mvh, Varjag

[Donkeyman]

Och vet du vad "Varjagen", nu skall du höra. Än i dag när jag blivit en gammal gubbe som har framtiden bakom mig så skulle det aldrig falla mig in att hälla något som helst i ett glas åt någon av mina gäster. Men när den sociala situationen så kräver åker flaskan fram på bordet till allmänt bruk. Men då är det är strikt "self service" som gäller. "Just like the good old days".

[Hans]

Jag blir alldeles till mig i trasorna för alla underbara historier vi får serverade, stort tack för att ni delar med er.

MVH

Hans

[sveahk]

Jag blir alldeles till mig i trasorna för alla underbara historier vi får serverade, stort tack för att ni delar med er.

MVH

Hans

Tillstämmer! Skål på er alla, Skalmansgubbar, och tack för den satsen och alla andra glada historier i den här tråden...passar alldeles utmärkt som tilltugg till kvällssnapsen...!

Hans K

[Amund]

Även jag tackar för denna underbara berättelse!

Med de begränsningar som fanns måste förtjänsten på Tax-free sprit ha varit enorm i ett samhälle där man dessutom begränsar inköpen per person? Till sprit finns det alltid pengar.

En gnutta relaterat: Jag har arbetat med en man som berättade att han som barn minns hur ett tyskt lastfartyg gick på grund utanför Holmsund under kriget, och där fartyget plundrades av fiskare på sin last av dyr konjak och viner, avsedda för Lapplandsarmén. Har aldrig hittat någonting som styrker det hela.

[varjag]

Jag tackar alla läsare - och utbringar gärna en ''Skål'' !

ett tyskt lastfartyg gick på grund utanför Holmsund under kriget......

- känner jag inte till. Men bekantare är ju -

ss POLITICIAN.png (50.27 KiB) Visad 774 gånger

- som grundstötte på Eriskay i Skottland 1941.....

''In 1941, the SS Politician set sail for Kingston, Jamaica with a cargo which included pianos, motor parts, bedding and 28,000 cases - 264,000 bottles - of whisky.
The ship ran aground at Calvay, off Eriskay, on 5th February of that year. Luckily the crew were rescued unharmed; and so, over the next few weeks, was the whisky........''
Och blev en film - Whisky Galore! Med den svenska titeln -

Massor av whisky.jpg (24.73 KiB) Visad 774 gånger

http://www.hebrides-news.com/ss-politician-5211.html

http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/ ... -2200.html

Härliga Tider, Underbara Tider.....

Varjag

[Amund]

Jag tackar alla läsare - och utbringar gärna en ''Skål'' !

ett tyskt lastfartyg gick på grund utanför Holmsund under kriget......

- känner jag inte till. Men bekantare är ju -

ss POLITICIAN.png

- som grundstötte på Eriskay i Skottland 1941.....

''In 1941, the SS Politician set sail for Kingston, Jamaica with a cargo which included pianos, motor parts, bedding and 28,000 cases - 264,000 bottles - of whisky.
The ship ran aground at Calvay, off Eriskay, on 5th February of that year. Luckily the crew were rescued unharmed; and so, over the next few weeks, was the whisky........''
Och blev en film - Whisky Galore! Med den svenska titeln -

Massor av whisky.jpg

http://www.hebrides-news.com/ss-politician-5211.html

http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/ ... -2200.html

Härliga Tider, Underbara Tider.....

Varjag

Ja och hade SS Politician bara haft last av guld eller liknande hade knappast någon riskerat att dyka efter dyrbaheterna!

[varjag]

Ja och hade SS Politician bara haft last av guld eller liknande hade knappast någon riskerat att dyka efter dyrbaheterna!

Det var skriande brist på whisky i Skottland under kriget. Och törsten var STOOOOR! , Varjag