Det är nu iallt 414 man, i elva öppna livbåtar och sju flottar – som igen – väntar på att ubåtarna
skall dyka upp.
Först, var U-A, tätt följd av U 68 – men bägge dyker nästan genast igen, då kryssarens katapult-flygplan, igen enWalrus -plötsligt uppenbarar sig för att ta en titt på de nödställda.
Den stannar dock bara några minuter innan den vänder och försvinner. Dom hade förväntat sig
sikta en ubåt på ytan, bara livbåtar intresserar inte Royal Navy, dom räknar båtar och antal
överlevande – och sticker iväg.
Ubåtarna, tar en rundlig tid på sig avspana himlen med sina ‘’flygperiskop’’ – innan dom behagar
inta ytläge igen.
Rogge samlar alla båtarna omkring sin – för upprop och manskapsräkning.....till allas lättnad har
ingen gått förlorad, varenda man - kom av PYTHON levande.
- ...efter Pythons sænkning.....jpg (10.64 KiB) Visad 3831 gånger
Som högste officer på platsen, tar han befälet över vidare åtgärder - från U 68.
100 man fördelas vardera till de två ubåtarna som varje, tar fem livbåtar på släp. ‘’Övertalig’’
personal placeras i gummiflottar på ubåtarnas däck......
Det är svårt föreställa sig – trängseln inne i ubåtarna!
Redan under normala förhållanden lever ju besättningarna mer eller mindre ‘’på varandra’’....
med etthundra extras – finns det knappast ens ståplatser kvar. Ubåtarnas militära funktion faller
ur – de är nu bara räddningsfartyg.....sovplatser utbyts var 3:e timma – resten ‘’sover på fötterna’’....
Amiral Dönitz har underrättats om PYTHON’s sänkning och det prekära läget för de räddade.
Som första åtgärd, dirigerar han ytterligare två stora båtar – U 129 (Clausen) och U 124 (Mohr)
att möta upp och ta en andel av de nödställda ombord.
Tanken är att i första hand få alla – ombord i ubåtar – innan dessa möter kyligare väderlek på sin
långa resa mot Biskayabukten och de ockuperade franska hamnarna,
U 129 möter den 3:e December, U 124 två dagar senare.
Med varje man ombord på ubåt – sänker man alla livbåtar och flottar......
Fehlers kommentar;
Nu har vi bränt våra skepp !......
Det uppstod bråk mellan kaptenerna, Eckermann vägrar först vara en del av räddningsarbetet (
!?)
Dessutom nekar han avstå några bunkers till U 124 var tanknivåer står lågt........
U-A sätter kurs mot Frankrike redan den 5:e.
Merten (U 68) avstår 50 ton dieselolja till U 124 trots att hans eget bränsleläge inte var lysande.
‘’Gnällspiken’’ Eckermann kommer undan med en reprimand.....
Den 6:e December vänder alla tre fören mot norr.
Den 8:e December tvingas vår berättare Lt. Mohr (Rogges adjutant) uppsöka sin nyvunne vän –
nen också fången – Frank Vicovari, som genast av Mohr’s ansiktsuttryck, förstår att besöket inte
handlar om det vanliga skvallret.....Formellt säger han:
Jag måste meddela er, att från och med idag, råder krigstillstånd mellan Tyskland och Amerikas
Förenta Stater.
Från och med nu – betraktas ni som krigsfånge......
Dönitz är oerhört angelägen att lätta den oerhörda och farliga trängseln i de fyra båtarna.....
han beordrar ytterligare fyra ubåtar att möta upp söder om Kap Verdeöarna för att ‘’halvera’’ antalet män i
varje båt som beordras mötas 13:e-17:e december.
Men hans val av båtar för den operationen är ‘’typiskt Dönitzsk’’ ....
Han utser fyra båtar ur BETASOM-gruppen för jobbet!
BETASOM - Bordeaux Sommergibile – är Mussolini’s bidrag till Slaget om Atlanten.
En aktningsvärd styrka om två dussin ubåtar baserade i Bordeaux. Men – en styrka var presta-
tioner – inte imponerar på den tyske amiralen.
‘’Italienska ubåtar sänkte i snitt 300 ton per sjödag – de tyska 1115 ton......’’
https://en.wikipedia.org/wiki/BETASOM
Man gissar lätt att Dönitz hellre ‘’avstod’’ italienska än tyska ubåtar -
50 man från U-A går till LUIGI TORELLI, 70 från U 68 till ENRICO TAZZOLI, ytterligare
70 från U129 till GIUSEPPE FINZI och lika många från U 124 till PIETRO CALVI.
- ENRICO TAZZOLI.jpg (13.07 KiB) Visad 3831 gånger
Som synes en verkligt STOR ubåt jämfört med de tyska. Dess deplacement var 250 ton
mera än t.o.m. de tyska Typ IX.
Då, bland de sjuttio som hamande på TAZZOLI, var adjutanten Mohr – kan det vara av
intresse att citera hans erfarenheter av livet i den italienska flottan;
Livet på en italiensk ubåt tycktes ha – Allting, en vänlig och tillmötesgående fartygschef,
en fin samling färgplanscher – mest från fransk erotisk litteratur....
En matsedel riklig med italienska delikatesser och – bostadsutrymmen som var både rymliga
och komfortabla.
Men, all denna lyx, var förbehållen – oss officerare!
För manskapet gällde helt andra villkor, jag förvånades över den djupa sociala klyftan
mellan de bägge. En skillnad som inte alls gillades av våra tyska pojkar – speciellt när de
jämförde manskapsmässens enformiga och magra föda, med den relativa lyxmat vi
trakterades med.....
Vi fann det helt barockt att en ubåt – kunde ha två kabysser – med olika kockar och sanner-
ligen olika matsedlar.Två helt skilda mässrum......
Två dagar före Julen......Klart Skepp! Dramatiskt springande matroser – ringklockor skräller
order på staccato-italienska haglar – TAZZOLI skall gå till torpedanfall!
Den italienske skeppsläkaren kommer rusande fram till mig – med en flaska champagne ?!
Låt oss fira vår seger med ett litet glas – föreslår han !
Några minuter senare;
Pardone, det var en neutral – en spanjor.....
...men vi drack champagnen i alla fall....
Julafton och TAZZOLI tar chansen gå i ytläge på natten. Men – ett engelskt flygplan hittar
oss – Kraschdykning! Många tappar balansen.....skrovet skakar av fiendens bomber – men
dom bommar lyckligtvis.
Vi – nästan på tröskeln till trygg hamn, som kommit 100 000 sjömil hit – skall vi ändå tvingas
möta
‘’Freund Hein’’ här och nu......?
Under de timmarna fick jag ett otroligt hat till ubåtar, sitta instängd i en järnkista och dränkas som en råtta..!
Jag minns bara alltför väl TIRANNAS öde....*)
*)‘’ han bunkrar ur ATLANTIS förråd och TIRANNA skickas
den 4:e augusti till Frankrike. Hon har omkring 270 fångar från olika
fartyg ombord. Allt går väl till den 22:a September – då hon närmar sig Girondemynningen
(Bordeaux). Hon torpederas av den brittiska ubåten HMS TUNA. Av 295 ombordvarande
omkommer 87, resten räddas av tyska fartyg. Norska överlevande – repatrieras till Oslo]...’’
- Freund Hein.....jpg (22.55 KiB) Visad 3831 gånger
Julafton och en patetisk liten julgran av kvastskaft, pinnar och kulört papper......
Vi erinrar oss den förra, på ödsliga Kerguelen – där vi lämnat en skeppskamrat i sin grav
vilket stämmer alla till eftertanke.
Juldagen den 25e – vi står helt omtumlade och oförstående – på kajen i St. Nazaire – vår
resa är över. Vi är i säkerhet- efter nästan två år av ständig exponering till faror......
Men har svårt fatta det.
- atlantider paa LUIGI TORELLI addresseras av Amiral Lindau i St Nazaire.jpg (26.38 KiB) Visad 3831 gånger
forts
Varjag
