Lotsplats Rödkallen

[Hans]

Så man förstår var vi befinner oss.



MVH

Hans

[Aspie]

Fortsättning från NSD: Lite om fyren.

Fyrmästare och fyrvaktare, det var skillnad det!

En artikel kvar, den handlar om lotsarna.

/OLLE

[varjag]

Igen stort tack till Aspie som tagit sig tiden scanna dessa gamla NSD-artiklar om varjagens ''gamla stamping-ground'' i barndomen!
Nedanför fyren, fanns då två labyrinter......

En betydligt äldre och i sämre skick än bildens.....dom betecknades som ''gåtfulla'' - då igen visste besked om när och av vem - de lagts.
De hänförs till tidiga fiskare och säljägare som varit på ön - troligen på 1700-talet. Som då, p.g.a. landhöjningen, måste ha varit betydligt
mindre.
Om den äldre finns kvar vet jag inte - men sentida Rödkallare - har restaurerat och reparerat den yngre av dom - som barfotalassar
av min generation rantande runt -
Liknande labyrinter, eller rester av dom - finns på flera öar i Norrbottens kustland, deras syfte är okänt. Tidsfördriv - eller ngt annat?????

Varjag

[Battler]

Det finns en Wikipedia om det mesta, även om forntida labyrinter

I Sverige finns omkring 300 kända labyrinter, i Finland cirka 200 och i Norge cirka 20. De flesta svenska labyrinterna ligger utmed kusterna och över hälften i Norrland.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Labyrint_%28fornminne%29

[varjag]

Det finns en Wikipedia om det mesta, även om forntida labyrinter

I Sverige finns omkring 300 kända labyrinter, i Finland cirka 200 och i Norge cirka 20. De flesta svenska labyrinterna ligger utmed kusterna och över hälften i Norrland.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Labyrint_%28fornminne%29

Tack Battler för den biten - visste inte jag - , Varjag

[varjag]

Och tack Hans - för kartan! Visuell hulp för läsare, som jag ofta glömmer bort - , Varjag

[varjag]

Jag skrev i början av denna tråd;

‘’ en mycket liten by isolerad från fastlandet, dess lagar och förordningar – från vilka öborna i stort sett kände sig helt laglösa – och var det!’’

Laglösa ja. Rödkallen – hade sina egna lagar. Och var ett mycket insulärt samhälle där
utbölingar ofta sågs med misstro.
En av dom första paragraferna av oskriven lag på ön – var ‘’inga hundar eller kattor’’!

Forbjudet!.gif (37.29 KiB) Visad 657 gånger

Det fanns ett oerhört rikt fågelliv där, många häckande arter med ägg och ungar.
Bergänder, svärta, skrake, ejder, strandskator, strandpipare, sillgrisslor, tärnor och trut bl.a.
Om dessa månade lotskåren med familjer mycket – därför förbudet.

Utom havstrutarna – som snappade and-och skrakungar…..på dom var det ‘’open season’’
att skjuta efter behag.
I början av juni, var det också möjligt samla ihop nyvärpta trutägg.....

trutaegg i korg.jpg (66.26 KiB) Visad 657 gånger

Samt – laga ugnspannkaka på dom! Hur många har ätit det? (pannkaka med lite fiskarom… )

Givetvis – ‘’behövdes ingen vapenlicens’’. Ön var ganska väl beväpnad med gevär och en och annan revolver/pistol – ingen enda hade licens för leksakerna vad jag vet.
Jaktframgångarna – var ringa, det fanns bara kulgevär – och att träffa en trut med ett sånt krävde stor skjutskicklighet. Men understundom lyckades någon nå legend-status….
MöröPelle, en fiskare från Mörön – fällde en kattuggla med ett enda skott från ett Mausergevär – avståndet ökade så klart med tiden och historien.…men torde ha varit omkring 175 meter….bönder och säljägare var bättre skyttar än nån lots…..!

Insulärt ja – och utbölingar…..
Efter kriget när drivmedelsransoneringarna upphörde – letade sig då och då nån luleåbo med egen båt – ut till ‘’kallen’’. Vilket inte alltid togs väl av öborna, som betraktade ön som sitt eget privata kungadöme.
Minns speciellt ett ganska tidstypiskt fall – då en nyrik ‘’disponent’’ med splitterny Chris-Craft

r1.jpg (34.24 KiB) Visad 657 gånger

racerbåt kom brakande med många knop i kölvattnet och elegant klädda damer i höga klackar ( )
med i sällskapet.
Han lade givetvis till i kasunhamnen – då han inte kände farleden till den inre.
Och möttes redan på den långa piren av någon påpasslig lots…..

Konversationen som relaterats mig i flera versioner, gick ungefär så här:

Jamen godda, va har en så fin herre för ärende till Rödkall’n ?
….Å du vet väl att privatbåtar in’t får ligga i lotshamnen….!

Ja men vi är bara här på ett kort besök…..

Jaså känn du nån här…?

Nej, vill bara ta oss en titt runt lite.

Jaha – när tänkt du åka tillbaka då?

Ja - när vi sett oss omkring….

Ja hördu det är in’t mycke å se här, fyrn är stängd….å vinden håll på att friska till –
Had ja vatt som du had ja vänt om nu – innan du få för mycket medsjö på den där
räserbåten du har innan du får lä bakom Tjuvholmen……

Som syns, ett ytterst kyligt mottagande – men typiskt för de skärgårdsbor som betraktade
sig själva som ‘’lite förmer än stad-borna’’

På första delen av hemresan, gladde han alla åskådarna på strand – då han mycket snart
blev tvungen dra av på gasen .... Chris-Craft runabouts – är synnerligen olämpade för
följande akterlig sjögång, även medelmåttig sådan.........

forts.

Varjag

[varjag]

Malmskeppning från Luleå under Krigsåren 1939-45

År Antal malmfartyg Därav tyska Totalt malmton/år Genomsnitt.skeppslast

1939 567 408 3702000 ton 6529 ton

1940 1011 481 5321000 ton 5263 ton

1941 1165 200 4760000 ton 4085 ton

1942 998 135 3750000 ton 3757 ton

1943 1282 127 4430000 ton 3455 ton

1944 557 55 1647000 ton 2957 ton

1945 118 0 233400 ton 1978 ton

Som jämförelse fredsåret 1936, bara 32 malmfartyg lastade i Luleå.
Malmen var ‘’konjunkturkänslig’’ vara -

Stadskajen Luleaa ca 1945.jpg (48.91 KiB) Visad 618 gånger

Tabellen illustrerar väl den växlande tyska krigslyckan, både i antal insatta tyska fartyg på malmtraden.
Och den stadigt fallande siffran för genomsnittslasten tontal. Vilken visar hur allt mindre lämpligt tonnage
fanns att tillgå - man tvingades lita sig till allt mindre fartyg då den tyska handelsflottan dels lidit enorma
förluster, dels hade det i huvudsak svenska/danska/finska tonnage som erbjöds - inte den kapacitet som
hade varit önskvärd från tysk sida.

Varjag

[Aspie]

Och här kommer det som Varjag väntat på: Lotsen...

Artiklarna i NSD är ju skrivna mitt i sommaren, att följa med en lotsbåt då, var säkert ganska idylliskt -
Jämfört med hur förhållandena var andra årstider...

Det var sista artikeln.
Men jag har lite bonusmaterial, om intresse finns.

/OLLE

[Battler]

Som jämförelse fredsåret 1936, bara 32 malmfartyg lastade i Luleå.
Malmen var ‘’konjunkturkänslig’’ vara -

Kan tänka mig att lågkonjunkturen slog till med förödande kraft 1946.

[varjag]

Igen - öppnade Aspie's underbara NSD-sidor ett minnesfönster - med lite dråpliga sidor......

Maesterlots Ivar Gustavsson.jpeg (59.13 KiB) Visad 584 gånger

Mästerlotsen Ivar Gustavsson -

- var en av de äldsta lotsarna, tror han gick i pension 4-5 år efter 1948. Han var en lite tvär och högdragen man som
''inte gillade slynglar''. En kategori vari varjagen enligt hans mening - befann sig.
Sommaren 1952, min andra som ''båtman'' - skulle jag kör ut den nya Lotsbåten III - till ''kallen'' från Luleå. Som alltid när en lotsbåtsresa
var på gång - var det otroliga mängder av ''bagage'' som skulle med. III:an hade rymlig ruff - men ganska liten styrbrunn.
Paket och påsar med proviant och Gud vete Vad - fick plats i ruffen....
Men, där kom Ivar G. - men en fin och helt ny omålad trädörr med dörrkarm - som också måste med!
Den surrades fast - tvärsöver styrbrunnen, strax bakom ratten - jag hade knappt plats stå och styra.....
Well - allt gick väl halva vägen. Men det blev guppigt på ''Kallfjärden'' söder om Germundöfyren - och Bottenviken stänkte friskt
över Lotsbåt III, varjagen - och - Ivar Gustavssons nya dörr.......

Det gick som det måste och när jag kom fram - forslades dörren med karm - på skottkärra till Ivar's stuga.
''Hörrdu - den har nog svällt lite....'' - menade någon......

Ivar G's eget gemäle; Pojkdjäveln körde full fart över Kallfjär'n - jag fick in't opp dörr'n förrän sommar'n efter....!

Ivar var en fåmäld man, men med mig talade knappast ett ord mera - efter dörrepisoden

minns, Varjag

[varjag]

Som jämförelse fredsåret 1936, bara 32 malmfartyg lastade i Luleå.
Malmen var ‘’konjunkturkänslig’’ vara -

Kan tänka mig att lågkonjunkturen slog till med förödande kraft 1946.

Ja Battler, det var några magra år efter Fredsutbrottet.

Men - en koreansk bolsjevik,Kim Il-Sung - satte sprätt på konjunkturerna 1950 -

Varjag

[Battler]

Well - allt gick väl halva vägen. Men det blev guppigt på ''Kallfjärden'' söder om Germundöfyren - och Bottenviken stänkte friskt
över Lotsbåt III

Vilken farled användes mest på den tiden, var det Kallfjärden - Germandöfjärden - Tjuvholmssundet. Gissar att den norra farleden var grundare när man skulle runt Altappen och in via Svartösundet, muddringen av Sandöklubb skedde först på 60 - talet.

[CvD]

Det var sista artikeln.
Men jag har lite bonusmaterial, om intresse finns.

/OLLE

Intresse finns

/CvD

[varjag]

Well - allt gick väl halva vägen. Men det blev guppigt på ''Kallfjärden'' söder om Germundöfyren - och Bottenviken stänkte friskt över Lotsbåt III

Vilken farled användes mest på den tiden, var det Kallfjärden - Germandöfjärden - Tjuvholmssundet. Gissar att den norra farleden var grundare när man skulle runt Altappen och in via Svartösundet, muddringen av Sandöklubb skedde först på 60 - talet.

Som ovan - till 1950? ngn gång - då Sandöleden - norr och öster om Junkön och vidare SSO till Farstugrund. Som rundades och
lotsningen avslutades söder Rödkallen.
De första gångerna den användes - togs lotsen av efter passerande av Farstugrundet...men det innebar en 4½-5 timmars körning
med lotsbåten
Så efter 4-5 sådana expeditioner, återvände fartygen till R-k för lotsavtagning.
Högsta djupgående Tjuvholmssundet och Germundögattet då, vad jag minns - var 28 fot vid ''medelvatten''.
Som du vet - stiger vattennivån i Bottenviken med sydliga vindar, med 1-1½ fot, i extrema fall 2 fot.
Högvattenstånd - utnyttjades ofta för ''maximalt lastintag'', lotsen kunde meddela kaptenen att fartyget kunde lastas ned ''ytterligare
sex tum'' 't.ex. Vilket innebar ibland många ton extra last.

Man tog regelmässigt fartygen genom Tjuvholssundet - med 25-30 cm's ''frigång under kölen''

Finliring och précis kurshållning ''mitt i rännan''!

mvh, Varjag