Pontificia Cohors Helvetica

[Patrik Öbrink]

Flotta?

Sedan kan vi diskutera i en annan tråd vad som definierar professionella soldater. Schweizisk värnplikt och en månads träning räcker inte, enligt mig.

MVH

Hans

I det här sammanhanget menade jag bara att de får betalt, det fick varken nobel- eller palatingardisterna.

[Hans]

Sant.

Men för att vara legosoldater (i Gardet) är väl lönen inte sådär jättebra. Bättre i Långtbortistan eller Afrika. Men de slipper väl att lägga till fri kost och logi när de skattar. För de har de väl?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Lönen är inte jättehög för vanliga gardister, men den är skattefri och de har gratis kost och logi. Dessutom åtnjuter de en del andra förmåner som tillgång till tax free-butiker och gratis sjukförsäkring. De flesta är där i några år i 20-årsåldern och för dem är nog upplevelsen, erfarenheten, skryträttigheterna och möjligheten att skriva det i CV:t viktigare än lönen.

Jag utgår att äldre gardister med familj och befäl har högre lön.

De som åker till u-länder som legosoldater är nog en annan typ av människor.

[Hans]

...
De flesta är där i några år i 20-årsåldern och för dem är nog upplevelsen, erfarenheten, skryträttigheterna och möjligheten att skriva det i CV:t viktigare än lönen.

Jag utgår att äldre gardister med familj och befäl har högre lön.

De som åker till u-länder som legosoldater är nog en annan typ av människor.

Tack.

Min fetstil. Passar i forumcitattråden.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Under drygt tusen år hade Kyrkostaten en egen flotta. Den var aldrig särskilt omfattande men spelade tidvis en betydande roll i skyddet av Europa från den muslimska faran.

Pontifical_navy_Petrus_Paulus.png

(Den påvliga flottans insignia)


Från början var det den bysantinska flottan som skyddade Kyrkostaten men efter att saracenska pirater attackerat Rom 843 och plundrat kyrkorna utanför Roms murar (bl.a. Paulusbasilikan) 846 fattade påven Leo IV beslutet att införskaffa fartyg och sätta upp en flotta (det var också Leo IV som lät befästa nuvarande Vartikanen med en mur, den så kallade Leoninska muren). Tillsammans med fartyg från Neapel, Amalfi och Gaeta besegrade den påvliga flottan piraterna utanför Ostia 849.

Från 1000-talet och flera århundraden framåt bistod från tid till annan den påvliga flottan en rad italienska statsstater, europeiska stater och riddarordnar i strider mot muslimer, inte minst under korstågstiden. Tidvis hade Kyrkostaten dock inga egna fartyg. En stor seger vann de bl.a. vid slaget vid Adramyttion 1334, då 150 turkiska skepp sänktes.

Under påvens exil i Avignon och en tid efter återkomsten till Rom saknades en egen flotta, men efter att ottomanerna erövrat Konstantinopel 1453 såg påven Callixtus III sig nödgad att återetablera flottan och lät uppföra ett skeppsvarv på Tibern. 1456-1458 duktig denna flotta i regelbundna strider med ottomanska fartyg.

Flottan använde hamnen i Civitavecchia. Under de italienska krigen i slutet av 1400-talet och under första hälften av 1500-talet förlorade Kyrkostaten under perioder kontrollen över Civitavecchia. Efter att Johanniterorden (nuvarande Malteserorden) förlorade Rhodos till ottomanerna 1523 var dess flotta stationernas tillsammans med påvliga flottan i Civitavecchia.

Under resten av 1500-talet deltog flottan som en del av Heliga ligan i en rad sjöstrider mot ottomanerna, bl.a. vid den stora segern vid Lepanto 1571. Striderna mot ottomanerna fortsatte under 1600-talet.

lepanto.jpeg

1608 byggdes ett 31 meter högt fyrtorn i Civitavecchia.

fyrtorn.jpeg

Under jubelåret 1650 patrullerade den påvliga vattnen utanför Rom för att skydda pilgrimer mot ottomanska angrepp. Efter påven Innocentius X:s död 1655 beslutade konklaven att utöka flottan för att bistå Venedig i Kreta, som var på väg att erövras av ottomanerna.

Så forsatte det med strider mot turkarna under perioder under 1600-talet och en bit in på 1700-taslet, fram till 1717.

1798 erövrade Napoleon Kyrkostaten och lade beslag på flottans fartyg. De användes i Egypten och skönt vid slaget vid Nilen. 1799 invaderade Sanfedismo Rom och återupprättade den påvliga suveräniteten över hamnarna. Efter det katastrofala slutet av kampanjen i Egypten donerade Napoleon två fartyg till påven Pius VII, San Paolo och San Pietro.

sanpaolo.jpeg

Fartygen användes som patrullbåtar och för transporter, bl.a. för att hämta de alabastermonoliter som påven Greogorous XVI fått i gåva av Muhammed Ali av Egypten.

På 1840-talet införskaffades ångfartyg, som bla. trafikerade Tibern.

Det sista drabbning som den påvliga flottan deltog i var vid belägringen av Ancona 1865.

I praktiken upplöstes flottan 1860 i och med att Kungariket Italien tog kontroll över Rom. Påven Leo XIII sålde det sista fartygen, korvetten Immacolata Concezione, som låg i hamn i Toulon i Frankrike.

immacolata .jpeg