Säregna personer i historien

[Stefan Lundgren]

Ett förslag till denna tråd är att denna person måste vara död eller att man söker på att denna person inte längre är i livet.

På 1890-talet var det en man som ville starta en republik på Risön i sjön Mjörn och som antagligen sågs som humor hos folket runt sjön. Försvaret av republiken var av ett par ålderdomliga kanoner och några 1700-tals-musköter. Detta projekt varade bara i något år och nationalsången skulle vara ”En afton vid Mjörn”.

På ön Stångharen utanför Karlholmsbruk bodde en fiskare och som påträffades död omkring 1950 i en koja med slags tillbyggnad för sina fötter. Han levde väldigt isolerat liv och efter honom har ingen såvitt man vet övervintrat på ön. På senare tid har ett tiotal fritidshus blivit uppförda på ön och det är okänt idag om den båt som påträffades 2013 tillhörde denna fiskare.

Artikeln om honom finns här!!!

https://okandahandelser.blogspot.com/se ... gharen&m=0

En man i hemstaden Uppsala som jag skrev om på min historiska blogg ansåg av sin samtid som en udda person. Det var en äldre person som hade hittats avliden i Fyrisån den 16 april 1900 och han satt varje dag o metade vid Flustret (ett känt uteställe i stan). Men få kände till hans kriminella bakgrund och han hade suttit i 30 år av sitt bakom galler (född 1825).

https://okandahandelser.blogspot.com/20 ... n.html?m=0

En gravvård på gamla kyrkogården i Uppsala finns en rostning efter en populär student i staden som dog 1813 och ristningen finns inte utsatt på varken en gravsten eller kors utan direkt på ett fundament till själva staketet som omger kyrkogården. Utifrån ristningen var han kemist och en omtyckt kamrat. Troligen smög hans vänner med hans kropp på natten till kyrkogården.

Själv minns jag en äldre ärrigt och kutryggigt man som var synlig på samma plats (Forumtorget) varje dag och hade en överrock på sig i alla väder. Vid middagstid kunde man hitta vid Islandsbron, Svandammen och Flustret. Sent en kväll när jag kom cyklande vid Kungsängsbron så upptäckte jag att han stod bara ett par meter ifrån mig, blev lite skärrad för ett par sekunder. En kväll så gick med en kvinnlig bekant och hennes vännina, vi pratade just om honom, vi utgick ifrån att han var ofarlig och harmlös, men det var inte kul att se honom på nära håll.

Det finns ett par historiska exemplen till från hemstaden Uppsala, omkring 1990 så var det s k Lurbomannen som vi ungdomar älskade att besöka (oftast på kvällar och nätter).

Stefan