Nordiskt mästerskap i demokrati

[cats]

Forskning visar att alkoholkonsumtionen varierar beroende på utbildningsnivå, men att mönstren kan vara komplexa.

Generellt sätt tenderar högutbildade personer att dricka alkohol oftare än lågutbildade, men de dricker ofta i måttligare mängder. Att frekvensen av drickandet är tätare kan bero på att sociala och professionella sammanhang där alkohol är närvarande existerar i större grad bland högutbildade.

Trots att högutbildade dricker oftare, tenderar de ändå att konsumera mindre mängder alkohol per tillfälle jämfört med lågutbildade.

En annan faktor som forskning påvisar är att högutbildade ofta är mer medvetna om hälsoriskerna med överdriven alkoholkonsumtion, och därför kan vara mer benägna att dricka måttligt.

Personer med lägre utbildning kan ha högre risk för alkoholrelaterade problem i samband med alkoholdrickande eftersom de dricker större mängder (när de dricker). I viss mån kan begränsad tillgång till hälso- och sjukvård också göra att alkoholskador blir värre bland lågutbildade.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pub ... r-de-ihop/

[loop]

Kan man då säga att Norge har ett proportionellt valsystem, det är väl i alla fall mindre proportionellt än tex Sverige.

[cats]

Kan man då säga att Norge har ett proportionellt valsystem, det är väl i alla fall mindre proportionellt än tex Sverige.

I Norge har man utjämningsmandat för att säkerställa en mer proportionell representation. Mandaten fördelas till partier som har fått många röster nationellt men som inte har fått tillräckligt många mandat i de enskilda valdistrikten

[hilbert]

Kan man då säga att Norge har ett proportionellt valsystem, det är väl i alla fall mindre proportionellt än tex Sverige.

Det är väldigt likt det svenska sedan de införde utjämningsmandat för de partier som får mer än 4 % nationellt.
Den enda skillnaden är att alla partier konkurrerar om mandaten i varje valkrets oavsett hur mycket de får nationellt.

[Örjan]

Norge har som sagt utjämningsmandat (19 stycken av totalt 169 mandat) så även om det är orättvist mellan stad och land så är det i stort sett rättvist när man tittar på partiernas mandatfördelning. De skulle dock behöva fler utjämningsmandat för att det ska bli helt rättvist.

När jag tittade på det senaste stortingsvalet räknade jag ut att de flesta partier (ovanför spärren) fick det antal mandat som deras väljarstöd motiverade. Det parti som fick för många mandat i förhållande till rösterna var föga förvånande Senterpartiet. De fick 28 mandat men hade bara "förtjänat" 25 mandat. Dessa tre mandat har de "snott" från Høyre, Sosialistisk Venstre och Rødt.

Det får väl ändå anses som ett proportionellt valsystem eftersom det finns andra länder där mandatfördelningen kan bli mycket skevare. Spanien har till exempel många små valkretsar och inga utjämningsmandat vilket gynnar de stora partierna.

[a81]

Forskning visar att alkoholkonsumtionen varierar beroende på utbildningsnivå, men att mönstren kan vara komplexa.

Generellt sätt tenderar högutbildade personer att dricka alkohol oftare än lågutbildade, men de dricker ofta i måttligare mängder. Att frekvensen av drickandet är tätare kan bero på att sociala och professionella sammanhang där alkohol är närvarande existerar i större grad bland högutbildade.

Trots att högutbildade dricker oftare, tenderar de ändå att konsumera mindre mängder alkohol per tillfälle jämfört med lågutbildade.

En annan faktor som forskning påvisar är att högutbildade ofta är mer medvetna om hälsoriskerna med överdriven alkoholkonsumtion, och därför kan vara mer benägna att dricka måttligt.

Personer med lägre utbildning kan ha högre risk för alkoholrelaterade problem i samband med alkoholdrickande eftersom de dricker större mängder (när de dricker). I viss mån kan begränsad tillgång till hälso- och sjukvård också göra att alkoholskador blir värre bland lågutbildade.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pub ... r-de-ihop/

Stämmer bra överens med den känsla jag har. Sedan tror jag att kön och etniska aspekter spelar stor roll när man jämför yrken så där. Undersköterskor, som drack minst i undersökningen, är väl till gissningsvis 80-90 procent kvinnor, varav många har rötterna i Mellanöstern (jfr alkoholförbud inom islam).