Nordiskt mästerskap i demokrati

[Örjan]

Grupptryck handlar om att man gör något man inte vill för att man känner sig pressad av omgivningen. Jag tycker inte att den beskrivningen passar in på vad som pågår i studentområden. De röstar vänster av egen fri vilja. Varför gör de så?

1. Ungdomar är vanligen inte lika insatta i politik som äldre väljare, vilket gör dem mer mottagliga för de åsikter som dominerar i deras umgängeskrets.

2. Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hur progressiv du är. Lågutbildade tenderar att i långt större utsträckning ha konservativa åsikter (man föredrar det kända framför det okända) medan välutbildade är mer öppna för att förändra samhället. De som befolkar studentområden är på god väg att bli välutbildade och kommer vanligen från välutbildade familjer.

3. Ungdomar (i synnerhet studenter) får mer tillbaka än vad de betalar i skatt och har därmed lättare att se fördelarna med mer socialistisk fördelningspolitik. När de blir äldre och kommer ut i yrkeslivet börjar deras attityder kring detta förändras och de får då mer "själviska" åsikter om fördelningspolitik. Min uppfattning av detta är att det är främst de som växte upp i högerfamiljer som överger sina mer socialistiska ungdomsvärderingar när de blir äldre, medan de som kommer från vänsterfamiljer förblir vänster.

[adlercreutz]

Även äldre personer påverkas av sin umgängeskrets, sociala förhållanden, släktingar osv. och det finns definitivt andra faktorer än just ålder som spelar in. Man kan titta på andra områden än just studentområdena så framgår det rätt tydligt. Jag tror det är mer komplicerat än bara ”grupptryck”, Örjan är inne på viktiga punkter ovan. Politisk mognad skulle jag tro beror på intresse, bildningsnivå, umgänge/familj men även såklart ålder. Ska man ta hänsyn till den politiska mognaden för att avgöra rösträttsålder blir det snabbt jobbigt. Enklast är nog att helt enkelt koppla det till myndighetsåldern.



Argumentet om rösträttens koppling till inkomstskatt gör förresten att man borde sänka åldern till 16, om man ska hårdra det. Man får nämligen arbeta från 13 års ålder, men upp till 16 finns det regler för arbetstid (och skolplikt) som gör att det är svårt att komma upp i en inkomst som är högre än grundavdraget. En del yngre har även inkomst av kapital. Ytterst få tonåringar betalar statlig skatt då den inkomstgränsen är rätt hög, och färre och färre under 18 jobbar, men man skulle kunna tänka sig att sänka gränsen i åtminstone kommunala val till 16 av den orsaken.

Sen har vi straffmyndighetsåldern som är 15. Potentiellt kan man dömas till fängelsestraff av en stat som man inte har någon möjlighet att påverka styrningen av, det är ett moraliskt dilemma det också.

[Markus Holst]

Tack adlerkreutz. Det Du skriver här är saker jag aldrig funderat på.

[Davian]

Ang systembolagets åldersgräns handlar det om folkhälsa. Ju senare man alkoholdebuterar desto mindre risk att man blir alkoholskadad. Det handlar inte om man tror 18åringar kan ta ansvar för sig själva eller inte.

Människor tenderar till att umgås med människor som är plus/minus ca 3 år. Vilket innebär folkhälsomässigt att man minskar alkoholproblemen i Sverige om folk alkoholdebuterar när de är runt 17-20 år istället för 15-18.


https://www.folkhalsomyndigheten.se/liv ... -och-unga/

Här är intressant information om ungdomar och alkoholvanor.

[a81]

Grupptryck handlar om att man gör något man inte vill för att man känner sig pressad av omgivningen. Jag tycker inte att den beskrivningen passar in på vad som pågår i studentområden. De röstar vänster av egen fri vilja. Varför gör de så?

1. Ungdomar är vanligen inte lika insatta i politik som äldre väljare, vilket gör dem mer mottagliga för de åsikter som dominerar i deras umgängeskrets.

2. Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hur progressiv du är. Lågutbildade tenderar att i långt större utsträckning ha konservativa åsikter (man föredrar det kända framför det okända) medan välutbildade är mer öppna för att förändra samhället. De som befolkar studentområden är på god väg att bli välutbildade och kommer vanligen från välutbildade familjer.

3. Ungdomar (i synnerhet studenter) får mer tillbaka än vad de betalar i skatt och har därmed lättare att se fördelarna med mer socialistisk fördelningspolitik. När de blir äldre och kommer ut i yrkeslivet börjar deras attityder kring detta förändras och de får då mer "själviska" åsikter om fördelningspolitik. Min uppfattning av detta är att det är främst de som växte upp i högerfamiljer som överger sina mer socialistiska ungdomsvärderingar när de blir äldre, medan de som kommer från vänsterfamiljer förblir vänster.

1. Håller helt med, är i princip det jag lite slarvigt menar med grupptryck.

2. Så är det till viss del, men andelen inflyttade glesbygdsungdomar som "flytt" sin "inskränka" uppväxtort är hög i studentbostadsområden. Människor med rötterna i storstads-/universitetsstadsområden är ofta välutbildade, men bor ofta i villa i utkanten av eller utanför stan och är normalt sett inte jätteprogessiva, utan mer som genomsnittliga svenskar. Deras barn bor ofta hemma under studietiden eller får hjälp att köpa en bostadsrätt och hamnar aldrig i typiska studentbostadsområden.

3. Jo, men fördelningspolitiskt är ju skillnaderna ganska små numera. Jag tror inte att genomsnittssvensken märker någon större skillnad i plånboken om Sveriges statsminister heter Ulf Kristersson eller Magdalena Andersson. Skillnaden är att stödpartierna till respektive regeringsunderlag är så olika i värderingsfrågor (ekonomiskt är skillnaderna mindre). MP, V och C tvingar S att gå i GAL-riktning och SD tvingar M att gå i TAN-riktning.

[a81]

Forts. 2. Tänker att det också är en effekt av att många som flyttar till en universitetsstad som Uppsala kommer från exempelvis Norrland, där folkrörelserna varit starka och det liksom finns en koppling bakåt till frikyrkor och/eller arbetarrörelsen. Jag tänker att det också är en del av bakgrunden. Man kommer från områden där även "vanligt folk" varit relativt kulturradikala, rätt långt tillbaka i tiden.

[Hans]

...
Människor tenderar till att umgås med människor som är plus/minus ca 3 år. Vilket innebär folkhälsomässigt att man minskar alkoholproblemen i Sverige om folk alkoholdebuterar när de är runt 17-20 år istället för 15-18.
...

Nu gör vi lite forskning här på Skalman.

Jag var 14 eller 15 när jag debuterade med typ 5 starköl.

När hade ni er debut?

Jag tror att gränsen slår i fel riktning. När jag var tonåring var det häftigt att vara full, för man fick inte. När jag var 17 såg jag äldre ut och hade inga problem att gå på kommunistbolaget. Så jag blev storlangare på skolan. Korkad som jag är tog jag inget extra men lade av efter en Lucia då jag var tvingad att ha en kompis med för att bära. Att de inte reagerade är nästintill obegripligt, ''fyra halvflaskor Explorer, en helflaska Explorer, tre halvflaskor Kir...'

MVH

Hans 63 och med överansträngd lever

[hilbert]

Relaterat:

Chefer dricker mer än de flesta andra yrkesgrupper. Tätt efter kommer snickare och murare enligt en färsk undersökning.

– Det här är något vi känner igen från tidigare undersökningar. Det är påtagligt att chefer, särskilt verkställande direktörer, har en hög alkoholkonsumtion säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och en av författarna av rapporten.
[==]
En sak som förvånade forskarna var att trots att vd:ar tycks dricka mest har de inte den högsta andelen alkoholproblem. Där ligger enligt enkätsvaren restaurangpersonal högst följt av revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xm ... direktorer

[Davian]

...
Människor tenderar till att umgås med människor som är plus/minus ca 3 år. Vilket innebär folkhälsomässigt att man minskar alkoholproblemen i Sverige om folk alkoholdebuterar när de är runt 17-20 år istället för 15-18.
...

Nu gör vi lite forskning här på Skalman.

Jag var 14 eller 15 när jag debuterade med typ 5 starköl.

När hade ni er debut?

Jag tror att gränsen slår i fel riktning.

MVH

Hans 63 och med överansträngd lever

Jag var 18.

Men i inlägget du citerar så finns aktuell forskning om ungdomars alkoholvanor och generellt sett dricker färre ungdomar alkohol och debuterar senare än man gjorde 2012

Den allmänna alkoholkonsumtionen i Sverige har inte minskat så mycket. Det innebär att de som dricker, dricker mer alkohol än tidigare.

[Hans]

Frågan är hur tillförlitlig är statistiken både vad gäller debut och konsumtion. Jag tror det var på högstadiet vi fick något formulär vi skulle fylla (!) i och jag vet att jag inte var den enda som tog det som ett skämt och raljerade rejält om missbruk i olika former. Och konsumtionen som helhet, jag har sett någon skattning av importerad alkohol som låg betydligt under min egen skattning.

Men jag tror du har rätt i att det sups mindre bland ungdomar idag än på min (vår?) tid. Mer hälsomedvetenhet bakom?

MVH

Hans

[Davian]

Det är den tillförlitligaste källan som existerar i dagsläget. metodiken i den och en sån undersökning du nämnde tidigare är negligerbar

Vad gäller mindre supande är det nog fler faktorer som spelar in. Hög åldersgräns på Systembolaget är en av de viktigaste. Sen är det ökad kunskap om alkoholens baksidor, priset på alkohol och tidens tecken som är andra delfaktorer med

[loop]

Räknas fortfarande Osloröster mindre i Norges riksdagsval? Det var så på 90-talet i alla fall.

Alkoholdebut 16. Det var högt i både umgänge och omgivning. 14-15 var det normala, men jag var lite tvärsför.

3. Jo, men fördelningspolitiskt är ju skillnaderna ganska små numera. Jag tror inte att genomsnittssvensken märker någon större skillnad i plånboken om Sveriges statsminister heter Ulf Kristersson eller Magdalena Andersson. Skillnaden är att stödpartierna till respektive regeringsunderlag är så olika i värderingsfrågor (ekonomiskt är skillnaderna mindre). MP, V och C tvingar S att gå i GAL-riktning och SD tvingar M att gå i TAN-riktning.

Jodå. Om man har barn som är aktiva i föreningar, oavsett om det gäller kultur, sport, friluftsliv eller nåt annat, så märks nedskärningar och besparingar inom föreningsbidrag, kollektivtrafik, privatiseringar mm rejält. Och även för icke-föräldrar så märks det genom högre kostnader för massa saker. Privatiseringen av Bilprovningen(Statliga Bilprovningen hade en kundnöjdhet på över 90% konstigt nog, och halva priset), avregleringen av postmarknaden(Portots skenande är absurt), avregleringen av elmarknaden, bostadsrättsomvandlingar(Detta har högern stöttat på olika sätt), försäljning av gemensamma saker(Säljer man en vårdcentral i centrala Stockholm för 770 000kr, så borde man åka dit för stöld, korruption, egenmäktigtförfarande eller nåt), den fria etableringsrätten av vård och skola, gör att skattepengar finansierar vinstdrivande företag som aldrig skulle finnas annars. Exempel
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stock ... natlakarna
https://www.dagensmedicin.se/vardens-st ... natlakare/
Sånt här märks i plånboken.
Och importen av lågprisgästarbetare gör att sommarjobbande studenter, ungdomar osv får sämre ekonomi. Det påverkar även tillgången på praktikplatser osv. Förutom den allmänna lönedumpningseffekten och kriminaliseringen av vissa branscher.
Och inget av detta är speciellt "vänster". Äldre tiders nationalisthöger skulle troligen skrikit rakt ut om nån sagt att Kina skulle få köra tåg i Sverige. Tror ingen liberal, kristdemokrat eller centerpartist innan 1990 skulle se nedskärningar av föreningsstöd som oproblematiskt. Har väldigt svårt att se konservativa(Konservativa alltså, inte marknadsliberaler med olika prefix som moralist, religiös, rasist osv som fått för sig att dom är konservativa) avreglera postmarknaden och avskaffa världens äldsta Postverk.

[Markus Holst]

Efter loops inlägg föreslår jag att vi vädrar en stund och kommer överens om att ni är snubblade nära den politiska gränsen

[Örjan]

Räknas fortfarande Osloröster mindre i Norges riksdagsval? Det var så på 90-talet i alla fall.

Jo, det är fortfarande så. Och när jag kollade upp exakt hur mycket som det skiljde sig blev jag förvånad över att skillnaden var så stor.

Stortingsrepresentantene blir fordelt mellom fylkene med en formel hvor en innbygger teller ett poeng og en kvadratkilometer teller 1,8 poeng. Dette blir deretter delt på antall distriktsrepresentanter (150). Denne ordingen er for å sikre representasjonen til fylker med svakt befolkningsgrunnlag og gjør at det i 2009 var 19 007 stemmer bak hver Oslorepresentant, mens tilsvarende tall for Finnmark var 7419 stemmer

https://no.wikipedia.org/wiki/Valg_i_Norge#System

Mellan 1814 och 1952 var däremot valsystemet utformat så att städerna var överrepresenterade jämfört med landsbygden. Städerna hade nämligen exakt en tredjedel av mandaten, vilket dock innebar en minskad överrepresentation i takt med urbaniseringen.

https://no.wikipedia.org/wiki/Bondeparagrafen

[a81]

Relaterat:

Chefer dricker mer än de flesta andra yrkesgrupper. Tätt efter kommer snickare och murare enligt en färsk undersökning.

– Det här är något vi känner igen från tidigare undersökningar. Det är påtagligt att chefer, särskilt verkställande direktörer, har en hög alkoholkonsumtion säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och en av författarna av rapporten.
[==]
En sak som förvånade forskarna var att trots att vd:ar tycks dricka mest har de inte den högsta andelen alkoholproblem. Där ligger enligt enkätsvaren restaurangpersonal högst följt av revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xm ... direktorer

Kan det vara så att socioekonomisk starka grupper dricker mer senare i livet och mer utspritt över livet? Jag tänker att många som har "enklare" jobb kanske festar mer som yngre, men liksom lever lite "präktigare" som medelålders? Välutbildade personer är ofta friskare längre upp i åren, vilket nog "underlättar" lite högre alkoholkonsumtion även som äldre. Akademiker börjar dessutom oftast jobba lite senare på morgonen, vilket nog ökar möjligheten till viss alkoholkonsumtion vardagskvällar.