Nordiskt mästerskap i demokrati

[Örjan]

Jag hittade nedanstående anteckningar som jag gjorde en gång i tiden för att kartlägga de nordiska ländernas utveckling mot demokrati.

Jag har färglagt medaljplatserna med guld, silver och brons. Med sex guldmedaljer var det Finland som blev nordisk mästare i demokrati, följt av Norge med fyra guld och Sverige med tre guld. Jumboplatsen är markerad med svart färg och där är Sverige värst med fem placeringar (i rätt så tunga kategorier dessutom).

[Hans]

Intressant, tack. Vad hände i Storfurstendömet 1906?

Jag tycker f.ö. att ge ungdomar under 25 rätt att rösta är fel. Det har jag sagt till mina barn och de var mogna nog att inte protestera för mycket. Två av tre har passerat gränsen.

MVH

Hans

[Örjan]

Intressant, tack. Vad hände i Storfurstendömet 1906?

Förlusten i rysk-japanska kriget ledde till omfattande oroligheter i Ryssland och tsaren tvingades gå med på demokratiska reformer i såväl Ryssland som i storfurstendömet.

(jag noterade för övrigt att missade färglägga Norges silver i grenen kvinnlig rösträtt)

[Hans]

Sant, det borde jag sett petimäterkärring som jag är.

Jag hade en kursare som berättade att hans lärare på gymnasiet hade frågat klassen om vilket var det största politiska misstaget under 1900-talet. Hans svar på frågan var kvinnlig rösträtt. Det var en blandad klass.

MVH

Hans

[Mackan L]

Under "Sista undantag avseende socialbidrag etc. avlägsnat" står 1989 inom parentes. Vilket är när när man inte längre fick omyndigförklara människor i Sverige. Utöver kanske Danmark med 1966 inom parentes så får man intrycket att övriga länder var mer progressiva.

Hade verkligen övriga länder inga begränsningar för att hålla förståndshandikappad (etc) borta från valurnorna?

Om Sverige:

1989 togs begreppet omyndig bort och då fick alla som varit fråntagna sin myndighet rösta, det vill säga även psykiskt handikappade och utvecklingsstörda.

https://riksarkivet.se/kampen-for-rostratten


Om vi ser till vårt tid: EU-området verkar vara relativt bra inom området men brister finns. Inklusive att sju länder inom unionen har begränsningar för individer under förmyndarskap.

En rapport från EU (European Union Agency for Fundamental Rights)
finns att läsa här:

More people with disabilities can vote but barriers remain
https://fra.europa.eu/en/news/2024/more ... ers-remain (29/5/2024)

Many EU countries have made it easier for people with disabilities to vote in elections, finds the latest report from the EU Agency for Fundamental Rights (FRA). But some groups still face considerable barriers when it comes to voting and standing for elections. The report looks at best practices and suggests how to ensure people with disabilities have their say at election time.

[...]

• Legal restrictions: laws in seven countries (Bulgaria, Cyprus, Estonia, Malta, Poland, Portugal and Romania) still automatically exclude people under legal guardianship from voting. However, several countries removed voting restrictions based on legal capacity, particularly for people with intellectual and psycho-social disabilities. Instead, they offer support in voting or assess each person case-by-case.

[...]

[Örjan]

Under "Sista undantag avseende socialbidrag etc. avlägsnat" står 1989 inom parentes. Vilket är när när man inte längre fick omyndigförklara människor i Sverige. Utöver kanske Danmark med 1966 inom parentes så får man intrycket att övriga länder var mer progressiva.

Hade verkligen övriga länder inga begränsningar för att hålla förståndshandikappad (etc) borta från valurnorna?

Vet inte, min tabell är baserad på en tabell från boken "Nordisk politik" av Olof Peterson som i sin tur har använt en bok från 1985 som källa. Jag har gjort tabellen mer fingraderad genom att främst söka efter mer information i de olika ländernas versioner av Wikipedia och bland annat lagt till "(1989)" för Sverige. Det kan ha varit fler nordiska länder som först efter år 1985 lät omyndigförklarade rösta, men det är i så fall information som jag inte lyckades hitta när jag gjorde tabellen.

[hilbert]

Jag hade en kursare som berättade att hans lärare på gymnasiet hade frågat klassen om vilket var det största politiska misstaget under 1900-talet. Hans svar på frågan var kvinnlig rösträtt. Det var en blandad klass.

Så här skrev IT entreprenören Peter Thiel 2009:

The 1920s were the last decade in American history during which one could be genuinely optimistic about politics. Since 1920, the vast increase in welfare beneficiaries and the extension of the franchise to women—two constituencies that are notoriously tough for libertarians—have rendered the notion of “capitalist democracy” into an oxymoron.

https://slate.com/news-and-politics/202 ... thiel.html

[erep]

I tabellen finns rösträtt för kvinnor, men inte valbarhet för kvinnor.

Nya Zealand påstår att de var först med kvinnlig rösträtt, men det betyder ju inte formell jämställdhet.

Då kvinnorna fick rösträtt i Finland 1906, fick de också valbarhet till riksdagen, vilket NZ införde långt senare. När blev kvinnorna valbara till riksdagen i andra nordiska länder?

[hilbert]

I Sverige var det 1921 samtidigt som kvinnor fick rösträtt.

https://popularhistoria.se/politik/kvin ... -riksdagen

[Örjan]

Kvinnor blev valbara samtidigt med rösträtten i samtliga nordiska länder.

[a81]

1. Är verkligen allt lägre rösträttsålder alltid ett mått på ökad demokrati? Jag tänker att det är naturligt med 18-årsgräns i Sverige, där vi har val så sällan (vart fjärde år), annars skulle vissa inte få rösta förrän de är i 25-årsåldern, men i länder som har två kammare i parlamentet, lokal-, regional- och nationella val på olika år, etc. tänker jag att t.ex. en 20-årsgräns kan vara lika rimlig. Det kan t.o.m. finnas problem att låta 18-åriga gymnasieelever rösta, tänker på grupptryck och så. Vågar en 18-årig kille som går ett praktiskt program på gymnasiet i en skånsk småstad rösta på MP, vågar en 18-årig tjej på ett anrikt gymnasium i en universitetsstad rösta på något av Tidöpartierna...?

2. Jag tänker att ett mått (av flera så klart) på demokrati är om majoriteten av folket ibland får sin vilja igenom, även om de inte tycker som eliten i samhället. Tänk t.ex. på almstriden 1971 (och rent allmänt en försiktigare stadsomvandling), Torekovskompromissen 1971, nej till euron 2003, omläggningen av migrationspolitiken 2015, försiktig omsvängning mot mer klassisk arkitektur på 2020-talet, etc. Jag har svårt att se liknande exempel i Sverige före 1970-talet. Tänk t.ex. på folkomröstningen om högertrafik 1955, då 83 procent röstade nej. Ändå beslutade riksdagen redan 1963 att införa högertrafik 1967. Hade vänstertrafiken överlevt tio år till, så hade vi säkert kört på vänster sida än idag...

3. På vilket sätt skulle enkammarriksdag vara mer demokratiskt än två kammare? Det finns väl för och nackdelar med båda systemen, är väl mer en smaksak?

4. Kommunal rösträtt för utländska medborgare är väl också mycket en smaksak? Framförallt kan ju reglerna vara olika liberala. Att en medborgare från ett grannland som bott här i decennier får rösta i kommunalval tycker nog de flesta är rimligt, men reglerna i Sverige är rätt mycket liberalare än så:

Utländska medborgare som har bott och varit folkbokförda i Sverige i tre år har också rösträtt till dessa församlingar i de kommuner och regioner där de är folkbokförda (med undantag för medborgare från EU, Norge och Island som endast behöver varit folkbokförda i 30 dagar samt i förväg anmält önskan att rösta).

En europé på långsemester i Sverige skulle teoretisk kunna rösta här.

[Örjan]

1. Är verkligen allt lägre rösträttsålder alltid ett mått på ökad demokrati? Jag tänker att det är naturligt med 18-årsgräns i Sverige, där vi har val så sällan (vart fjärde år), annars skulle vissa inte få rösta förrän de är i 25-årsåldern, men i länder som har två kammare i parlamentet, lokal-, regional- och nationella val på olika år, etc. tänker jag att t.ex. en 20-årsgräns kan vara lika rimlig.

Det rimliga är väl att rösträttsåldern sammanfaller med myndighetsåldern eftersom det annars blir godtyckligt när man ska få rösta. Och sådant godtycke kan och har utnyttjats för politiska syften. När tvåkammarriksdagen infördes 1866 var rösträtten 21 år eftersom det var myndighetsåldern för män i Sverige från 1721 till 1969. Men när allmän rösträtt infördes 1909 höjdes rösträttsåldern till 24 år. Anledningen till det var att det var högern som dikterade villkoren för allmän rösträtt. Inte för att de tyckte att allmän rösträtt var bra, utan för att det snart skulle införas i alla fall om de fördröjde reformen för länge. Detta eftersom de inkomstkrav för rösträtt som infördes 1866 inte tog någon hänsyn till inflationen som gjorde att varje år uppfyllde allt fler kraven. Högern insåg att yngre väljare tenderade att rösta mer vänster så de ville naturligtvis höja rösträttsåldern så mycket som möjligt (samt införa en massa olika undantag till den allmänna rösträtten).

Det kan t.o.m. finnas problem att låta 18-åriga gymnasieelever rösta, tänker på grupptryck och så. Vågar en 18-årig kille som går ett praktiskt program på gymnasiet i en skånsk småstad rösta på MP, vågar en 18-årig tjej på ett anrikt gymnasium i en universitetsstad rösta på något av Tidöpartierna...?

Det är just på grund av problem med grupptryck som vi har hemliga val. Ursprungligen var det bara vänstern som ville ha hemliga val eftersom löntagarna var rädda för repressalier från sin arbetsgivare ifall de röstade "fel" medan högern ansåg att det var en självklarhet att röstningen skulle vara offentlig eftersom en ansvarsfull medborgare måste rösta så att han kan försvara sitt handlade gentemot omgivningen. Det var först när fackföreningarna växte sig så starka att löntagarna var mer rädda för vad kollegorna tyckte än vad arbetsgivaren tyckte, som högern ansåg att röstandet måste vara hemligt.

3. På vilket sätt skulle enkammarriksdag vara mer demokratiskt än två kammare? Det finns väl för och nackdelar med båda systemen, är väl mer en smaksak?

Det uttalade syftet med att införa tvåkammarparlament i Europa var att ge samhällseliten större inflytande på bekostnad av de breda folklagren. Därför var rösträtten till första kammaren mer exklusiv än till den andra kammaren. Senare blev rösträtten likvärdig som en följd av demokratiska reformer men den första kammaren bibehölls eftersom man fortfarande inte litade på att kreti och pleti skulle rösta ansvarsfullt. Första kammaren var som regel mindre känslig för tillfälliga politiska opinioner genom att röstningen till exempel var indirekt, mandatperioderna längre och att ledamöterna inte valdes om samtidigt. Effekten av detta var att första kammaren blev mer konservativ men det gynnade också det dominerande partiet i ett land. Socialdemokraternas långa maktinnehav 1932-1976 i Sverige var endast möjlig på grund av tvåkammarriksdagen. De borgerliga partierna fick nämligen majoritet i valen 1954 och 1958.

4. Kommunal rösträtt för utländska medborgare är väl också mycket en smaksak? Framförallt kan ju reglerna vara olika liberala. Att en medborgare från ett grannland som bott här i decennier får rösta i kommunalval tycker nog de flesta är rimligt, men reglerna i Sverige är rätt mycket liberalare än så:

Utländska medborgare som har bott och varit folkbokförda i Sverige i tre år har också rösträtt till dessa församlingar i de kommuner och regioner där de är folkbokförda (med undantag för medborgare från EU, Norge och Island som endast behöver varit folkbokförda i 30 dagar samt i förväg anmält önskan att rösta).

En europé på långsemester i Sverige skulle teoretisk kunna rösta här.

Nej, du måste vara folkbokförd i kommunen för att rösta i kommunalvalet och där har vi pudelns kärna. Om du är tvungen att betala inkomstskatt till kommunen men inte har någon möjlighet att påverka hur dessa pengar används så är det odemokratiskt. Socialdemokraterna drog den logiska slutsatsen av detta resonemang och ville införa rösträtt till riksdagsvalet också. Men det stoppades av de borgerliga partierna genom att de hotade att utlysa en beslutande folkomröstning om detta (vilket är möjligt vid grundlagsändringar).

[Hans]

Tack Örjan för förklaringen.

Utrikes kan jag rösta i lokalvalen och EU-valen men inte i nationens val då jag inte (än) har nationaliteten. Folkbokförd sen förra årtusendet.

MVH

Hans

[Hans]

Apropå ålder. Jag finner det lustigt att du får dö för ditt land, rösta och bli statsminister i Sverige när du är 18. Du kan gå på krogen och fira statsministerposten med en flaska Champagne men om du är mindre bemedlad och inte har råd med flaskan på krogen kan du inte köpa en på kommunistbolaget och ta hem. Jag har nog något drag av socialist i mig trots allt. Ursäkta något OT.

MVH

Hans

[a81]

Jo, men det är väl det som är kärnan i problemet. Som 18-åring får man ta SMS-lån och bli statsminister, men inte köpa en mellanöl med 4,5 % alkoholhalt på Systembolaget eller köra buss. Uppenbarligen litar vi inte riktigt på att 18-åringar är vuxna.

Jag tycker ändå att en rösträttsålder på 18 år är rimlig med tanke på hur sällan vi har val i Sverige, men som generell myndighetsålder är jag mera tveksam. Är det t.ex. rimligt att en 18-årig tjej får gifta sig med en 20 år äldre man? Eller ta stora blancolån?

Det känns som att den sänkningen från 21 till 18 år gjordes i en tid när 18-åringar var mycket mognare än idag. På 1970-talet var det väl ett slags peak i tidig flytt hemifrån, tidig familjebildning, etc. 18-/20-åringar idag och även före typ 1968 är/var mer beroende av sina föräldrar.

Sedan tror jag att grupptryck har en stark påverkan på hur unga röstar, trots valhemligheten. Problemet fortsätter sannolikt även upp i 20-/25-årsåldern. Det är bara att titta på val.se hur man röstar i studentbostadsområden. Jag tror inte att alla lutar så starkt åt MP, V och FI i verkligheten, utan röstar så för att passa in... Det kan säkert vara tvärtom i SD-dominerade ställen på landsbygden, men tror att dynamiken är annorlunda där i och med att man troligen jobbar i högre grad och träffar mer olika personer i olika åldrar och därmed något mindre grupptryck.