sovjetisk namntradition

[varjag]

Nja, jag vill inte vara gnällig men .... Univermag är en typiskt rysk sammandragning av universal och magasin, betecknande en affär som har "allt", ett varuhus. "Univermag-varuhuset" torde alltså kunna översättas med Varuhus-varuhuset. Att varuhuset på bilden var statligt, dvs skulle kunna heta GUM, är nog mycket sannolikt. Hur varuhuset faktiskt benämndes vet jag däremot inte.

Men i övrigt gläder jag mig åt att kunna insupa kunskap med i stort sett varje quiz-fråga och svar!


GUM (ryska: ГУМ, Государственный Универсальный Магазин, Gosudarstvennyj Universalnyj Magazin; på svenska "statligt varuhus") är en vanlig benämning på ett stort varuhus i många ryska städer.

Du har sannolikt alldeles rätt patrik, men i samband med Stalingrad, har jag aldrig hört annan benämning på byggnaden - än Univermag
både från rysk och tysk sida.
Moskva's GUM - var ju bolsjevismens ''skyltfönster'', där mycket fanns - som aldrig nådde andra delar av det sovjetiska Bristsamhället.
Bara termen varuhus - i sin ''västliga'' mening - blev ju en anachronism i Sovjetunionen där varubristen var universell....

mvh, Varjag

[patrik blom]

Aha, så du menade inte Univermag-varuhuset utan Univermag, "varuhuset", då är jag med.

[Martin Lundvall]

Liten utvikning om varuhus i Ryssland/Sovjet.
GUM finns på andra ställen i Ryssland än Moskva, därmed inte sagt att det är synonymt med varuhus eller att alla varuhus i Sovjet hette GUM.
G kan stå för statlig eller huvudsaklig/generell (engelska main)

GUM i Moskva är fint men lyxigare tror jag är TSUM som står för centrala varuhuset.

/mmartin

[patrik blom]

Sovjetiska butiker hade ofta enkla, innehållsbeskrivande benämningar, som kunde läsas på företagsskylten ovanför ingången eller på byggnaden. En livsmedelsbutik kunde t ex ha ordet "produkter" på skylten, och ett varuhus ordet "varuhus". Som västerlänning är man benägen att uppfatta det som står på företagsskylten som företagets namn, men "produkter" och "varuhus" är väl snarare någon sorts konsumentupplysning.

Det jag vände mig mot var uttrycket "Univermag varuhuset" som förefaller innebära att "Univermag" uppfattas som ett företagsnamn, eller en bestämning till "varuhuset". Men eftersom Varjag skriver att ryska källor kallar byggnaden Univermag så kallade ryssarna den helt enkelt för "Varuhuset". Det var väl det enda varuhuset i (det allt mindre) stridsområdet.

[Martin Lundvall]

Jag förstår, var inte menigen att peka finger.
Tyckte bara det var en intressant utvikning.
Ryska/sovjetiska namn är intressant. Förskola nr x, poliklinik nr x, osv.
Föga fantasifullt

/Martin

[Amund]

Ryska/sovjetiska namn är intressant. Förskola nr x, poliklinik nr x, osv.
Föga fantasifullt

Har för mig att sovjetiska fartyg i Nord och Östersjötrafik hette något i stil med Fartyg nr: 38 eller Pråm 57, allt var liksom så opersonligt.

Var det en rysk tradition eller var det som jag alltid trott en del av kommunismen att på något sätt avpersonifiera både människor och produktionsmedel?

[Solkungen]

Tror jag sett exempel på att skolor benämndes med nummer även före revolutionen.

[varjag]

Ryska/sovjetiska namn är intressant. Förskola nr x, poliklinik nr x, osv.
Föga fantasifullt

Har för mig att sovjetiska fartyg i Nord och Östersjötrafik hette något i stil med Fartyg nr: 38 eller Pråm 57, allt var liksom så opersonligt.

Var det en rysk tradition eller var det som jag alltid trott en del av kommunismen att på något sätt avpersonifiera både människor och produktionsmedel?

MIndre fartyg fick ofta bara ett nummer. Större - hade namn. Pråmar - säkert ''nummerbåtar'', fiskefartyg detsamma.
Flygplansfabriker - redan från 20-talet hade nummer, ngn gång med ngn ''stötarbetares'' namn påklistrat. Men det var ovanligt.

My tuppence, Varjag

[Figaro]

Designbyråerna som ritade flygplanen och whatnots hade visserligen nummer, men verkar alltid ha refererats till med chefsdesignerns namn (Ilyushin, Antonov, Tupolev m.fl.). Hur ofta ser man till exempel "OKB-47" i stället för "Yakovlev"?

[Amund]

Ryska/sovjetiska namn är intressant. Förskola nr x, poliklinik nr x, osv.
Föga fantasifullt

Har för mig att sovjetiska fartyg i Nord och Östersjötrafik hette något i stil med Fartyg nr: 38 eller Pråm 57, allt var liksom så opersonligt.

Var det en rysk tradition eller var det som jag alltid trott en del av kommunismen att på något sätt avpersonifiera både människor och produktionsmedel?

MIndre fartyg fick ofta bara ett nummer. Större - hade namn. Pråmar - säkert ''nummerbåtar'', fiskefartyg detsamma.
Flygplansfabriker - redan från 20-talet hade nummer, ngn gång med ngn ''stötarbetares'' namn påklistrat. Men det var ovanligt.

My tuppence, Varjag

Designbyråerna som ritade flygplanen och whatnots hade visserligen nummer, men verkar alltid ha refererats till med chefsdesignerns namn (Ilyushin, Antonov, Tupolev m.fl.). Hur ofta ser man till exempel "OKB-47" i stället för "Yakovlev"?

Aha! Det verkar alltså som det är en rysk tradition att låta siffror ersätta namn.

Då ställer jag mig frågan varför just i Ryssland i så fall?

Jag tog på tänkarhatten och lyckades klämma fram en teori - Kan det vara så att siffror passar bättre än bokstäver i ett land som tar steget in industrialismens tidsålder men där analfabetismen fortfarande är utbredd..?

Jag vill även mena på att den ryska industrialismen i betydande utsträckning relativt sett är centralstyrd och importerad vilket automatiskt gör den mindre idéknuten i en personlig entreprenörsanda, men om även det påverkar namntraditionen vet jag inte.

[Martin Lundvall]

Kan bara spekulera i orsaken.

Kan ju också ha med de ideströmningae som rådde med futurism och industrialiseringen. Inbillar mig att den är mer opersonlig och därför så är namn inte något att lägga vikt vid. Traditioner var något förlegat. Att detta skulle levt kvar ända in i vår tid känns inte så rimligt.

Det är åtminstone lättare att inte byta namn ideligen i takt med att personer faller från. Dock inte Heller en trolig förklaring.

Jag lutar mot någon praktisk förklaring som att alla namn behövde vara anknutna till kommunismen och Sovjetunionen och det helt enkelt inte fanns tillräckligt många hjältar eller händelser som kunde låna ut sina namn.

/martin

[varjag]

Stalingrad - där tråden startade s.a.s. - hade Fabriker med namn, som blev en integrerad del av Stalingradlegenden

Röda Barrikaden - metallurgiskt fabric
Röda Oktober - kanongjuteri - och nämnda efter meriterade Bolsjevikhövdingar
- Dzershinsky - traktorfabriken
I Nikopol fanns ett rörverk som bar (president) Kalinin's namn.

Flygplansfabrikerna - hade alla nummer, lite om dessa i denna länk:

http://www.oldwings.nl/st/cn_explanation_location.pdf

Varjag

[LasseMaja]

Kan ju också ha med de ideströmningae som rådde med futurism och industrialiseringen.

Liknande finns i amerikanska städer där gatorna och avenyerna bara heter typ "22.nd street" eller "fifth avenue". Inte omöjligt att det är fråga om påverkan från liknande idétradition. Vad heter förresten gatorna i Brasilia?

[tyskaorden]

Annars var det ju vanligt att städer, gator,institutioner döptes efter revolutionära hjältar. Jfr t.e x Leningrad, Kaliningrad, Statliga Leninuniversitetet.

[Per Andersson]

Nummer i stället för namn är inte helt ovanligt även längre västerut.
Vad jag vet så hade de flesta jagare i Kriegsmarine bara nummer, och USN nöjde sig med att numrera sina torpedbåtar.