Höger-vänster-skalan genom tiderna

[Valdemar Sappi]

Gick på superkollektiva Tvindskolan i Danmark i fyra år. Levde som den ende någonsin i öppen opposition i tre av åren. För att ge de som mådde pyton utan att förstå varför ett ansikte.
Redigerade och skrev under andra året boken "Flere vissne blomster". En antologi som användes i studiecirklar över hela landet. För att hjälpa de som flydde från skolan på natten. Nedan en dikt från boken, översatt av mig.

Dagens motsvarighet till den tiden vänstersekterism är i mina ögon dagens islamofobism.
Vad som är sant spelar liten roll. Tron är allt. Rättron!


Den polariserade tron

Några blir mer och mer
rättrogna.
Jag kan se i deras ögon
att de har funnit sanningen
eller väljer att tro
de funnit den.
Det är en ogenomtränglig sköld
av säkerhet
i deras ögon,
och det kommer ord ut ur deras munnar
som är riktiga
och står på rad
och passar samman i höjden
och allt möjligt annat.

De har tagit ställning
de har tagit ansvar
de har tänkt in i
de har tänkt tillsammans.
De har de riktiga hållningarna,
det är inte till att skjuta igenom,
och det breder sig en religiös
aura omkring dem,
en ring av självtillit,
en ring av rättro.

Andra blir mer och mer
vantrogna.
Paniken breder sig mer och mer
som kvicksand.
Den gnager sig riktningslöst
runt om alla kritikpunkterna
i det dagliga,
om dubbelspelet
och inkonsekvenserna,
den totala övergivenheten
mitt i myllret av människor.

Den kommer till uttryck
i konflikter omkring bagateller.
Jag ser den som en osäkerhet
i mångas ögon,
ett frågetecken
bakom automatiken.
Lite grus i maskineriet,
tillräckligt mycket för att höras,
och för lite för att få konsekvens.

Den bryter fram
i ljus låga
varje gång de vantrogna
skall tillbaks till Tvind
efter att ha luktat
på det normala livet.

Så sätter den sig där
i ett hörn igen
och stirrar med stora
håliga svarta ögon
på glorian omkring
de rättrognas huvuden.

Mette Brandt

[LasseMaja]

Tagit bort ett rapporterat inlägg,

[Gerrgul]

Gick på superkollektiva Tvindskolan i Danmark i fyra år. Levde som den ende någonsin i öppen opposition i tre av åren. För att ge de som mådde pyton utan att förstå varför ett ansikte.
Redigerade och skrev under andra året boken "Flere vissne blomster". En antologi som användes i studiecirklar över hela landet. För att hjälpa de som flydde från skolan på natten. Nedan en dikt från boken, översatt av mig.

Dagens motsvarighet till den tiden vänstersekterism är i mina ögon dagens islamofobism.
Vad som är sant spelar liten roll. Tron är allt. Rättron!

Intressant! Jag tillhör den generation som kunde ha valt t ex Tvind. Det framhölls i Sverige bland t ex pedagoger som ett spännande experiment.

Kan du precisera vari "tron" bestod bland kamraterna på Tvind? Var det tron på en nära förestående världsrevolution eller vad? Jag är nyfiken..

[Valdemar Sappi]

Kan bara bli grova generaliseringar så läs det jag skriver som just det:

I den svenska maoistvänstern var de rätta åsikterna viktiga. I Danmark var det inte lika viktigt att "tycka rätt" generellt. Så för mig som antistalinist som omnämnts som hatobjekt tre gånger i Proletären, så verkade det vara ett lyft att flytta till det mindre sekteristiska Danmark.

Men på Tvind handlade det mesta om att rekrytera till den inre kärnan kallad "Lärargruppen". Flaggskeppet på Tvind var lärarhögskolan, det var där jag gick. Där var rekryteringen och trycket som hårdast.
Metoden kan sägas gå ut på att genom de långa utlandsresorna sätta eleverna i en situation där de blev formbara. En metafor jag använder i boken "Flere vissne blomster" för att beskriva Tvind är att inget dike blir grävt om man själv vill gå och lukta på blommorna. Eller sagt så här. Trycket handlade mycket om att ta gemensamma beslut på gigantiska stormöten, och sedan måste besluten följas. Individualistiskt flipp stod lågt i kurs.

För att ta några konkreta exempel: Jag utsattes för ett stormöte som varade i 1,5 dygn utan avbrott, i ett försök att knäcka mig. De lyckades inte.
Obs att Tvind kunde låta hela kurser som var svårstyrda i fred. Hur allt var varierade kraftigt från kurs till kurs.

En gång så körde jag lastbil ensam på natten med byggmaterial till något av Tvinds många byggen. Tog upp en liftare. Visade sig vara en kurskompis som flydde på natten. Jag körde honom till Köpenhamnsfärjan, gav honom de pengar jag hade och sa att han skulle komma tillbaks först när han mådde bra.
Ugruppen/lärargruppen skicka folk som hämtade tillbaks honom. Någon vecka senare stod han upp på ett stormöte och anklagade mig för att vara svikare som inte tvingade honom tillbaks.

Obs att allt det här handlar för mig inte alls egentligen inte om vänster eller höger. Det handlar om mänsklig opportunism. Om människans storhet och svaghet. Tvind är för mig bara hela samhället i en skrattspegel. Och det är även antiislamismen, men med MYCKET hemskare ansikte.
De som blev de värsta svinen var de svagaste. De största opportunisterna. Det var de som behövde våra avprogrammerande studiecirklar som mest. De Tvind rekryterade, det var de smarta mer försynta ledarna. De som hämtade den från Köpenhamn som stod och anklagade mig för förräderi. Han som blev Tvinds största förespråkare en tid, tills han själv kraschade.

Än idag är Tvind jättestora internationellt och äger miljarder! Deras nya centra finns i Zimbabve och Mexiko. Största delen av förmögenheten finns troligen i Brasilien.

[Gerrgul]

Intressant Valdemar! Din berättelse påminner en del om avprogrammerade sektmedlemmars erfarenheter.
Jag minns att det också i svenska progressiva tidskrifter - som t ex KRUT - ganska tidigt viftades med varningsflaggor om Tvind. Om skillnaden mellan teori och praktik, bl a.

Själv tillhör jag tvivelsutan vänstern, men jag har aldrig någonsin varit ansluten till något sektliknande. Stretat på i solidaritetsorganisationer under flera decennier . Och nej- jag putsar ingen hjältegloria, ty jag kan inte påstå att jag offrat något livsviktigt, men jag har svårt för alla dessa forna trosvissa, stålhårda revolutionärer i min generation. Dom som en gång predikade för mig att det vara meningslöst att intressera sig för t ex islam, eller katolikerna på Nordirland. Ty i det klasslösa samhället kommer ändå alla religiösa behov att upphöra. Tio år senare hade alla deras politiska behov upphört och ersatts av karriär- och heminredningsbehov.

[Valdemar Sappi]

Aktuellt om Tvind idag: http://www.tvindalert.com/

[Valdemar Sappi]

Oavsett var hur man själv ser sig på vänster-högerskalan borde man inse att ett samhälle där hoppet om att ens hoppas på ett bättre liv håller på att dö, det är ett döende samhälle.
Det är här vi har roten till den nya sekterismen.
Jag ser hopplösheten som huvudorsak både det farligaste för vårt eget samhälle, ultrahögern. Och som huvudorsak till den vidriga men mindre hotande sufismen i form av IS/Daesh (som inte alls främst drivs av religion).

Roten till den snabbt växande hopplösheten är i mina ögon den extrema makt- och rikedomsomfördelningen som slår sönder konkurrensen och slår sönder allt fler samhällsfunktioner.
Oavsett om man ser sig som vänster eller höger, så förstår inte jag att man inte inser att nyliberalismen genom sin statsfientlighet slår sönder allas vår framtid. Nåja, just det blir vi nog aldrig eniga om.

Men kan vi försöka diskutera hoppets betydelse, utan höjt tonläge? Låt oss göra ett försök. Går det inte får väl admin låsa tråden.

[loop]

Oavsett var hur man själv ser sig på vänster-högerskalan borde man inse att ett samhälle där hoppet om att ens hoppas på ett bättre liv håller på att dö, det är ett döende samhälle.
Det är här vi har roten till den nya sekterismen.
Jag ser hopplösheten som huvudorsak både det farligaste för vårt eget samhälle, ultrahögern. Och som huvudorsak till den vidriga men mindre hotande sufismen i form av IS/Daesh (som inte alls främst drivs av religion).

Roten till den snabbt växande hopplösheten är i mina ögon den extrema makt- och rikedomsomfördelningen som slår sönder konkurrensen och slår sönder allt fler samhällsfunktioner.
Oavsett om man ser sig som vänster eller höger, så förstår inte jag att man inte inser att nyliberalismen genom sin statsfientlighet slår sönder allas vår framtid. Nåja, just det blir vi nog aldrig eniga om.

Men kan vi försöka diskutera hoppets betydelse, utan höjt tonläge? Låt oss göra ett försök. Går det inte får väl admin låsa tråden.

IS är inte sufister. Dom avrättar nog sådana om dom får tag på dom.

[Valdemar Sappi]

Ojdå, var nog wahabiter jag menade. Hjärnsläpp. Minns inte riktigt vad saudiernas hör hemma just nu.
Men, varför krångla till det...

[loop]

Ojdå, var nog wahabiter jag menade. Hjärnsläpp. Minns inte riktigt vad saudiernas hör hemma just nu.
Men, varför krångla till det...

Saudi är wahabiternas grund.

[Psilander]

Hmnm
liberaler och socialister är vänster. Det är emot kung, kyrka, krigsmakt, nationalstaten men har olika ekonomiska slutsatser.

Fascister är mitten, gillar vissa konservativa kärnfrågor men de sätter alltid sina värderingar och mål över bevarade och ligger nära socialism avseende ekonomi.

konservatism är höger, kung och moral, kyrkolokal, svärdet sedan passar den liberala ekonomiska synsättet bra, men med reservation och ansvarstagande och långsiktighet

[loop]

Hmnm
liberaler och socialister är vänster. Det är emot kung, kyrka, krigsmakt, nationalstaten men har olika ekonomiska slutsatser.

Fascister är mitten, gillar vissa konservativa kärnfrågor men de sätter alltid sina värderingar och mål över bevarade och ligger nära socialism avseende ekonomi.

konservatism är höger, kung och moral, kyrkolokal, svärdet sedan passar den liberala ekonomiska synsättet bra, men med reservation och ansvarstagande och långsiktighet

Nej. Fascism är höger. Konservativt och korporativt. Grunden för socialism är motsättningen mellan arbetarklass och borgarklass. Det är inte en motsättning som fascisterna pysslar med. Och dom förespråkar definitivt kapitalism.

[Psilander]

Nej. Fascism är höger. Konservativt och korporativt. Grunden för socialism är motsättningen mellan arbetarklass och borgarklass. Det är inte en motsättning som fascisterna pysslar med. Och dom förespråkar definitivt kapitalism.

Koporatiovt ja, konservativt nej
Att fascismen är höger är kanske ett av de stora missförstånden. Fascismen är tredje vägen, en motreaktion mot arbetarnas socialism och borgerskapets liberalism vilka sågs om misslyckade iom det första världskriget. Fascismen är tämlgen revolutionär framförallt i sin syn på samhället och förändringar i samhället,

Sedan flörta den visserligen med konservatismen, men grundläggande konservativa värderingar som traditioner, kyrka, kungahus, bildning och mjuka, försiktiga samhällsändringar finns inte plats för inom fascismen.

Kooperativ ekonomi är i högsta grad socialistiskt, vilka driver KF?

Synen på traditionella höger- och vänsterblock (liksom feminism och partipolitik) som representanter för olika av samhällets organ i kamp med helheten var avgörande för fascismens utveckling och världsåskådning. En rad forskare har därför, särskilt i modern tid betraktat den som en radikal form av centerpolitik, med influenser från båda sidorna av den traditionella höger-vänsterskalan, alternativt som ett mellanting mellan dessa.[10] Mussolini hävdade 1919 att hans rörelse skulle slå mot "högerflygelns bakåtsträvanden och vänsterflygelns destruktivitet". I den så kallade Salorepubliken (från 1943) radikaliserades den då marginaliserade rörelsen på nytt efter att ha upprätthållit en moderat, promonarkisk och prokatolsk fasad under tiden vid makten. Detta har senare orsakat meningskiljaktigheter bland nyfascister om vad den fascistiska visionen har innehållit.[11][12]

Källa

[LasseMaja]

Det är skillnad mellan korporativ och kooperativ. Korporativism har sitt ursprung i bland annat det medeltida skråväsendet. Idéer om korporativa ekonomiska lösningar återfinns hos många konservativa tänkare. Med en korporativt styrd ekonomi så slipper man att den snabba och revolutionära samhällsförändringarna som förespråkades av liberaler (Laissez faire kapitalism) och sedan även av socialister. Ett skrå eller en korporation var tänkt att bibehålla olika yrken eller företag inom en bransch. Man vill varken släppa fram revolutioner som tar över företag eller nya typer av företag som allt för snabbt slår ut något som byggts upp i generationer. Målet var ett välordnat klassamhälle utan snabba förändringar.

Under mellankrigstiden så återfinns korporativism hos både fascister och ultrakonservativa. Mussolinis Italien brukar användas som exempel på ett försök till korporativism men man kan finna precis samma sak i exempelvis Francos Spanien (vilket var mer konservativt än fascistiskt) eller Salazars Portugal. Korporativa lösningar finns också hos så kallad gillessocialism och syndikalism (där har dock de ursprungliga ägarna förlorat makten). Men ursprunget idémässigt är definitivt 1800-tals konservatism och det är hos 1800-talets konservativa som föder idéerna om att man måste gå en väg mellan socialism och kapitalism för att bibehålla samhället. En metod som tas över av fascismen i deras väg mot målet av en pånyttfödd ursprunglig nation.

[mrsund]

Jag tänker mig höger vänster skalan mer cirkulärt än linjärt, dvs vänster och höger extremister möts på baksidan av cirkeln, de har minst lika många likheter som olikheter.