I det unga kommunist-Kina hade de utländska beskickningarna det inte lätt i början. Sverige var tidigt representerat med en riktig ambassad till skillnad från övriga västländer. På frågan från Stockholm om man trodde att Kina skulle ingripa i Korea om USA avancerar över 38:e breddgraden, då rapporterade den svenske ambassadören att kineserna
varken har viljan eller resurser att ingripa. Man får hoppas att USA som inte hade representation i Peking byggde sitt beslut på denna svenska rapport.
Nu till trådens ämne:
Både de franska och de brittiska beskickningarna angreps hårt av enorma utkommenderade massor i välkoreograferade massdemonstrationer. Sommaren 1967 stormades den brittiska ambassaden i Peking av flera tusen rödgardister. Attacken var styrd uppifrån och på en given signal steg de hundratals soldaterna som vaktade ambassaden åt sidan för att släppa fram mobben som vällde in på området. Rödgardisterna satte genast eld på byggnaden och den brittiska personalen piskades med läderremmar och många slogs medvetslösa, kvinnorna fick kläderna avslitna. Efter en stund avbröt vakterna misshandeln och personalen kunde evakueras.
Artikel
Efter brytningen med Moskva blev ryssar och personal från moskvatrogna stater mycket illa behandlade i våldsaktioner styrda av kommunistpartiet. Omkring en miljon (!) demonstranter kunde samlas framför grindarna till Sovjets ambassad som man kletade ned med elaka affischer och skrikande slagord som:
Bränn Kosygin, Skär Brezjnev i bitar, slå in de sovjetiska revisionisternas hundhuvuden. Dockor av de sovjetiska ledarna brändes. Detta pågick under många veckor och till och med personalen på ambassaden deltog i trakasserierna (detta skedde under den galna Kulturrevolutionen, människor var livrädda att bete sig fel och de avskedades dessutom). Sovjetdiplomater slets ur sina bilar och misshandlades, de som flydde landet fick löpa gatlopp på flygplatsen fram till flygplanstrappan.
Ryssarna vet dock att svara med samma mynt. Organiserade Moskvabor attackerade den kinesiska ambassaden i Moskva och slog sönder fönster med påkar och pryglade upp delar av personalen.
Öga för öga, tand för tand gäller, ska Kosygin ha sagt.
men innanför territoriet är han säker.
