sylt före sockrets tid

[Markus Holst]

Även innan socker blev vanligt torde svenska folket ha tagit tillvara skogens bär. Hur lagrade man dem för vintern innan det fanns socker att koka sylt med?

[Dag den vise]

Även innan socker blev vanligt torde svenska folket ha tagit tillvara skogens bär. Hur lagrade man dem för vintern innan det fanns socker att koka sylt med?

Det vet jag faktiskt inte, men jag skulle gissa på att man antingen tillsatte honung (som var det vanligaste sötningsmedlet innan sockret kom hit) eller att man helt enkelt inte tillsatte något alls. För jag gissar att man inte kan ha saltat in dem.

[Erik Ljungberg]

Även innan socker blev vanligt torde svenska folket ha tagit tillvara skogens bär. Hur lagrade man dem för vintern innan det fanns socker att koka sylt med?

Har för mig att jag läst någon stans, källahänvisning saknas, att man inte tog hand om bär just för att de inte kunde lagras.

[Sarvi]

Syltning med honung var ett sätt, här om lingon:

"Öfwer hela Riket samlas de til hwarjehanda bruk i hushållen. Syltade Lingon är det allmännaste af Swenska syltsaker. De syltas dels i Socker, men mäst i Honung, en del tycka bäst om dem syltade i brun Sockersirap, som alt kommer under namn af Lingonmos, och nyttjas dels som sylt, dels som Sallat til Stekar."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

Torkning fungerade också:

"Nyplockade blåbär smaka wäl. Torkade brukas til fyllning och mos."

Ur Flora Oeconomica av Carl von Linné (1749)

Och naturligtvis åt man dom färska, medan de fanns:

"Förekommer i kolossal myckenhet i Lapplands skogsbygd, äfvensom ymnigt i fjälldalarne...
...Gossar och äfven andra äro mycket förtjusta i bären. Från Västerbotten sändes årligen en ofantlig mängd syltade hjortron till Stockholm att användas såsom sallat."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)

En del kunde också användas närmast som kryddning eller smaksättning av andra produkter, t.ex här om hallon:

"Wäxer allmänt i skogstrakter och wid gärdesgårdar, stenhögar o. s. st. och ökar sig oförtrutit genom sina långa krypande rötter. Busken är sjelf til intet nyttig, utan at gifwa fruckt, hwarföre den ock mycket planteras i Trägårdar i små häckar, utmed wäggar och gärdesgårdar...
...Bären hafwa en för de fläste angenäm Kryddsmak, och hafwa ifrån äldsta tider warit på hwarjehanda sätt anwände i hushållet til Saft, Sirap, Gelée, Mos, Bakwerk, Mjöd, Win, Öl o. s. w."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

Samtliga citat plockade från Den Virtuella Floran.

[Gjutarn]

Lingon är ju i sig självt konserverande.
Mormors familj var småbrukare och hade förmodligen inte råd med socker.
Lingonen kokades som de var. Blir strävt till en början, men åldrande lingonsylt får faktiskt en vis sötma med tiden.
Brukar själv koka lingon med minimal sockertillsats. Blir som med årgångsvin. Har en del 10 år gamla burkar i gömmorna
Har för mig att jag hört att lingon även tillsattes till annan sylt för att bättre bevara den.

Stefan

[Stefan]

Sylt ur serien St Dalfour (höga smala burkar) sockras ju inte. Inget tillsatt socker, står det på burken. De använder koncentrerad fruktjuice istället.

Ett annat exempel kan vara Felix blåhalsade Ketchup, "mindre socker och salt tillsatta". Knepet? Högre halt av tomater...

Flera ekologiska syltar tycks köra med samma knep: mera frukt, mindre socker... T.ex. Garants Blåbärssylt.

Så tillsatt socker tycks inte vara strikt nödvändigt, om än mycket bekvämt.