Kända svenska alkoholister i historien

[RickardJ]

Utomlands finns flera kända alkoholister vid makten: Churchill och Ulysses S Grant och det sägs att Alexander den store var alkoholist. Men finns det svenska kungar eller statsministrar, eller kanske mäktiga ministrar, som varit alkoholister?
tacksam för tips.

[Hexmaster]

Om man säger så här: Karl XII gjorde sig vida känd, och är så än idag, för att han inte smakade starkt.

[millgard]

Fast det gjorde han, enligt många samtida vittnen. Dock hade han ett rykte om sig att aldrig dricka efter någon dumhet på fyllan som femtonåring. De bevarande dokumenten kring hans taffel talar tydligen ett annat språk, även om det i jämförelse med samtida potentater är att betrakta som lappri...

[Ben]

Hur definierar man en alkoholist när tidens norm var att dricka alkohol "morgon, middag och kväll"?

[millgard]

Gustav Vasa och hans söner var väl kända för sin kärlek till hornet...

[Sarvi]

Johan Banér, svensk befälhavare i Tyskland under 30-åriga kriget, har ju rykte om sig att ha varit särdeles törstig av sig (även med tidens generösa mått mätt). Peter Englund skrev:

Baner var en aning depressivt lagd, och när besvären och omöjligheterna staplades i alltför stora högar kunde han ibland stänga in sig i sitt tält och supa, hårt och länge. Detta var inte alltför ovanligt, speciellt inte bland svenskar, som sågs som ett folk särskilt begivet på rusdrycker; en diplomat från Venedig sade om honom att "han var begiven på dryckenskap, ett säreget kännemärke för hela nationen, vars naturlyte det är". Baner var alkoholist - det berättas att ett franskt sändebud som skickats att underhandla med honom, vackert fick vänta därför att Baner var så redlöst påpackad att det tog honom fyra dagar att bli kommunikabel igen. Hans store motståndare, den kejserlige fältmarskalken Gallas var också en notorisk fyllbult, men skillnaden mellan de två var att medan Baner i regel klarade av alla sin sysslor utmärkt i berusat tillstånd var Gallas inkompetent även när han var spik nykter. Ja, vissa menade tillochmed att Baner var som allra bäst när han var full. För faktum är att Johan Baner, alla sina laster och fel till trots, var en utmärkt, ja, snudd på genial fältherre.
http://www.peterenglund.com/andrabocker_wittstock.htm

[Axial]

I boken Bilar, bensin och beredskap av Bo Gunnar Biehl antyds att generalmajor Axel Rappe d.y bitvis skulle haft tveksamma dryckesvanor. Biehl skriver:
"Men han hade en dyster fläck. Han ansågs obalanserad och omdömeslös, därtill stundtals med vissa besvär med Dr Jim Beam eller om det var Dr Ballantine det gällde?" Enligt Biehl så ska detta även vara omnämnt i "den "officiella" boken "Arméns ledning från Vasatid till nutid""

Rappe d.y. kanske inte kvalar in som minister men han var väl nog så tongivande i försvarsdebatten på sin tid och enligt Biehl:
"Alla källor är överens om att han var den i praktiken ledande militären på 1930-1940-talet"

[millgard]

Vi kan ju nämna Lars Werner, Gudrun Schyman och Hans Ericson (transportbasen). Som kommunist hör det till att kunna ta sig ett järn, medan Ericsons fackliga representation medförde förändrade regler i hela det offentliga Sverige.

[Sarvi]

Trådstartaren efterlyste iofs folk vid makten, och åtminstone de två förstnämnda representerar ju ett parti som nogsamt hållits på minst armslängds avstånd från regerande regering under hela efterkrigstiden, dock inte på grund av eventuella alkoholvanor utan av andra orsaker. Även om dom gärna understött vissa sittande regeringar så har det varit otänkbart att på riktigt släppa in dom till makten (dvs till ministerpost i en regering).

[millgard]

Läste nog bara rubriken.

[a81]

Hur definierar man en alkoholist när tidens norm var att dricka alkohol "morgon, middag och kväll"?

Håller med, man måste skilja på alkoholism och stort men någorlunda måttligt alkoholintag. Jag är inte så säker på att Churchill var alkoholist i strikt mening, däremot drack han alkohol i stor mängd och regelbundet, vilket var helt normalt i den brittiska överklassen vid den här tiden. Churchill hade kontroll på sitt drickande.

[millgard]

Hö hö, om de döda inget ont, men precis allt talar för att tex Churchill var grav alkoholist, något som i hans fall förstås inte hindrade hans kreativitet eller gärning. Det är ju inte alltid som alkholismen får Jeltsinska proportioner...

[Stefan Lundgren]

Inom idrotts-Sverige finns det ett par exemplen:

"Nacka" Skoglund var känd för sitt alkoholmissbruk.

Nils-Olov Jonsson, bandymålvakt, kallat för Solla i bandy-Sverige och han drack en hel del genom årens lopp. Han tog tre SM-guld under sin karriär; för Västerås SK 1960 och Sirius(1966 o 1968).

Båda två är döda sedan länge!!!

Enligt en muntlig uppgift av en f d Siriusspelare som också är död så var alkohol vanligt inom idrotten förr i tiden. Själv har jag spelat bangolf och har hört att det var en del alkoholpåverkade personer som har spelat tävlingar i den sporten också. En händelse var att en bangolfare som snubblade precis när han slog ett slag i berusat tillstånd och man fick bära ut honom från anläggningen.

Stefan

[millgard]

Var inte Lincoln rätt hård på spriten också?

Gustav II Adolf vill jag minnas kvalificerade sig med lätthet till Bacchi brödraskap, hans dagliga vinranson hade tagit livet av Jan Stenbeck på en vecka...

[a81]

Hö hö, om de döda inget ont, men precis allt talar för att tex Churchill var grav alkoholist, något som i hans fall förstås inte hindrade hans kreativitet eller gärning. Det är ju inte alltid som alkholismen får Jeltsinska proportioner...

Håller inte riktigt med och kan återkomma med ett citat där en historiker/författare skriver om Churchills drickande.

Visst drack Churchill mycket, men det var långt ifrån jelstinska proportioner. Problemet är också att Churchill till stor del drack "fel" sorts alkohol ur ett svenskt 2000-talsperspektiv. För oss är 3 l boxvin OK, medan 4 cl whiskey nästan är ett tecken på alkoholism. Systembolagets kampanj mot spriten har lett till en märklig syn på starksprit i Sverige. Vi förfäras över att våra förfäder drack några cl starksprit mitt på dagen en vardag, men tycker att det är helt OK att dricka samma mängd alkohol i form av lättöl till lunchen och sedan dricka folköl till middagen och några flaskor vin under helgen. Vi dricker lika mycket alkohol i dag som för 150 år sedan!

Min poäng är att det handlar lika mycket om vad man dricker som hur mycket man dricker. Hade Churchill druckit exakt samma mängd alkohol, men bara druckit utanför arbetstid och bara druckit rödvin och möjligen någon öl, så tror inte jag att vi hade haft samma bild av "alkoholisten Churchill".

Tror att den här länken ger en rätt bra bild av Churchills alkoholvanor: http://www.winstonchurchill.org/learn/m ... hol-abuser