Torsk på lax

[Hans]

Under min uppväxt på sextiotalet var torsk billig vardagsmat och lax var finmat. Det har svängt och idag är lax billig vardagsmat och torsk har nästintill en lyxstämpel.

Vad beror detta på? Är det att lax enkelt kan odlas eller har det med utfiskning att göra?

MVH

Hans

[Hexmaster]

Både och, såvitt jag vet. Odling av lax och utfiskning av torsk.

Vet inte när det svängde, men jag känner igen indelningen lax = fint, torsk = skolmat från 80-talet.

[varjag]

Under min uppväxt på sextiotalet var torsk billig vardagsmat och lax var finmat. Det har svängt och idag är lax billig vardagsmat och torsk har nästintill en lyxstämpel.

Vad beror detta på? Är det att lax enkelt kan odlas eller har det med utfiskning att göra?

MVH

Hans

Ja, utfiskning av torsken i Nordatlanten av for stora fiskeflottor...USSR m. satelliter/England/Island/Norge bl. andra syndare.
Laxen, dvs den 'vilda' - blev likaledes nastan utrotad efter kriget, genom stor-ryssjor utanfor kusten och s.k. 'laxfisken' i alvarna. Speciellt de senare - som hindrade den konsmogna fisken att naa sina 'lekplatser' och foroka sig.

Lax kan som bekant odlas, med torsken gaar det inte.
MEN - nog ar det allt stor skillnad i smak, paa odlad lax, uppfodd paa 'pellets' - och den 'vilda' laxen som atit vad laxar borde ata!

[Hexmaster]

Not, laxen har tidigare varit betydligt mer vardagsmat än den var "förr" - om dess dyr-tid slutade ca 1990? så började den efter kriget (om jag läser varjags inlägg rätt). Innan dess fanns det gott om lax i älvarna.

[Hans]

Finns det någon trevlig statistik av svenska fångster över åren delat per typ av fisk? Låt säga från en sådär 1900.

MVH

Hans

[Sarvi]

Finns publicerade uppgifter från 1970 och framåt på fiskeriverkets hemsida: http://www.fiskeriverket.se/vanstermeny ... 01975.html

Fångststatistik finns ända från 1910 och framåt, men då krävs nog lite mer manuellt grävande i arkiven...

[varjag]

Not, laxen har tidigare varit betydligt mer vardagsmat än den var "förr" - om dess dyr-tid slutade ca 1990? så började den efter kriget (om jag läser varjags inlägg rätt). Innan dess fanns det gott om lax i älvarna.

Det fanns val t.o.m. ngn bespisningsordinant for tjanstefolk pa 1800-talets borjan, att lax INTE fick serveras mera an ett visst antal maaltider i veckan
Redan mina forsta laxtuggor - mitten fyrtiotal, var dyra och varenda bit av de 'fina fisken' togs till vara minns jag. Fileerna delades, mittfilen blev gravad lax, stjart, fenor och huvud koktes in till 'inkokt lax' och serverades kall med majonnas. Framre filen stektes...och ryggbenet med rester (fileandets konst lamnar mycket kott 'mellan benen') dartill.
Det var mums - och det var 'vild lax'! Den moderna rokta varianten (som jag gillar-norsk eller Tasmansk!) - kan jag inte erinra mig....Varjag

[Hexmaster]

Det fanns val t.o.m. ngn bespisningsordinant for tjanstefolk pa 1800-talets borjan, att lax INTE fick serveras mera an ett visst antal maaltider i veckan

Tyvärr http://www.faktoider.nu/lax.html

Ser att jag själv nämnt när laxen började gå från billigt & enkelt till dyrt & fint:

Såväl på kontinenten som hos oss var laxen i äldre tid [fram till 1800-talet] en mycket vanlig och billig råvara. Påståendet att tjänstefolk i laxrika bygder skulle ha skrivit kontrakt där de garanterades ett antal laxfria dagar i veckan är dock säkerligen endast en sägen.

[varjag]

Tack Hex for rattelsen - annu en illusion mordad av brutala fakta
En fiskfraaga till - om haelleflundra.....Som man tills fram emot 1960 eller saa - kunde 'ta sig raad med' fast mest paa restaurang. Finns den fortfarande i handeln till overkomligt pris?
Varjag

[koroshiya]

I Göteborg kan man köpa hälleflundra i många fiskaffärer. Jag tror priset ligger runt 250 kronor kilot. En fisk som har blivit avsevärt dyrare de senaste åren är sejen. Förr om åren ratades den, så när den introducerades som matfisk var den t.o.m. billigare än sillen. Nu är det inte alls så längre. Apropå torsk är det nuförtiden något svårt att få tag på torskrom. Häromveckan hade dock handlaren rom för 69 kronor kilot. Vanligtvis har han ingen alls. Jag skulle ha köpt hela det partiet och frusit in.

[lampros]

Redan mina forsta laxtuggor - mitten fyrtiotal, var dyra och varenda bit av de 'fina fisken' togs till vara minns jag. Fileerna delades, mittfilen blev gravad lax, stjart, fenor och huvud koktes in till 'inkokt lax' och serverades kall med majonnas. Framre filen stektes...och ryggbenet med rester (fileandets konst lamnar mycket kott 'mellan benen') dartill.

Som gammal kock är detta som musik i mina öron. Köttet mellan benen kan skrapas ut och bli till färs plus de snuttar som blir över från filéer.

Att koka huvud plus ben och kryddor och kryddgrönsaker kan ge en bra fond eller buljong, som man kokar laxen. Sedan konserverar man laxen i gelatin för att ätas kall. Detta är kall inkokt lax; det är kryddorna som kokats in i laxen, därav namnet.

Så finns det ju rimmad lax: läggs in i två delar salt och en del socker. (Gravad läggs in i två delar socker och en del salt.)

Det finns laxpudding: överblivna snuttar plus skivad potatis plus äggstanning körs i ugnen.

Apropå rubriken gillar jag torsk också, men lax är för mig stråt vassare. En tips till en smart fiskgryta är att ta 100 g billig fisk typ Alaska Pollock och 30 g lax per person, plus morötter och lök och ärter etc.

[varjag]

Tack for prisnoteringen paa halleflundra....hmm c:a 250 kronor kilot - inte saa illa, ungefar detsamma vi betalar for rokt lax fraan Tasmanien har....men klart i ovre prisregistret.
Eftersom detta ar ett historiskt forum - laat mit beratta om barndomens strommingshandel.....Paa 'torget' i Luleaa kostade farsk stromming omkring 1:25 kilot. Men paa sommaren kopte ' lotsadelns karingar' direkt av fiskar'n paa skakasvalan paa Rodkallen! Priset - var 50 ore kilot!
En sommar - skulle priset gaa upp till 75 ore kilot - och det blev upplopp bland karingarna......
Laxen koptes forresten ocksaa nastan direkt 'ur ryssjan' - men vad den kostade minns jag inte, utom att den var dyr.

Skakasvalan - var en bred brygga med en vagg....strommingsskotarna skakades och dangdes mot vaggen for att losgora fisken ur skotarna....som spadades upp med skyffel till strommingslaadorna....minns Varjag

[Frogman]

Lite rättelser, torsk går att odla, fast inte lika lätt som lax (salmo salar), den bästa fisken att odla på våra breddgrader är regnbågen då den är tåligare emot infektioner. Torsken är känslig för tryckförändringar pga simblåsan så även om man släpper tillbaka torsk snabbt så
är deras dödsprocent högre än för t.ex hälleflundran som saknar simblåsa och därför inte blir "dykarsjuk". Hälleflundran (både Atlantiska och Stilla havs) växer sakta och det är därför dom är dyra, dom mindre exemplaren 60-100cm ger bäst pris (mindre miljögifter och mörare kött).Jag var med i ett märkningsprojekt, där vi märkte hälleflundra längsta var på 141cm. Idag är sportfiske en effektiv metod i Norge att fånga hälleflundra, många
släpper tillbaka sin fångst (ibland märkt), då det är begränsning hur mycket fisk man får ta med sig som utländsk sportfiskare för "eget bruk". Idag är inte torsken utfiskad vid Lofoten utan det finns mycket och stor, själv är jag inte
så förtjust i att sportfiska torsk, dom är sega och ger upp fortare än gråsejen, samt dom är svåra att sätta tillbaka (vilket iförsig gråsejen också är, dock dör dom mer av mjölksyrechocken, dom slåss betydligt bättre än torsken).
Vilda och odlade laxen i Östersjön har definitivt gjort återtåg sen drivgarnsförbudet fick en vild på 10 kilo anno 2007 och min bror fick en odlad på 20 kilo ifjol.
Jag lekte lite med tanken om f.d flygledningscentralen "Rockan" en massiv bergrum utanför Åtvidaberg som hade eget reningsverk i priset när fortifikationsverket ville sälja. Perfekt för fiskodling av piggvar och slätvar (två andra dyra
plattfiskar), problemet som dom har i Storbritannien när dom odlar dessa fiskar är att dom får bränd hud.
Fransmännen har utvecklat en patenterad metod där dessa fiskar sätts på diet för att tömma tarmen och sen så kyler man ner dom på ett speciellt sätt och flyger dom på is levande t.ex Asien.

[frodeh]

Jeg må også legge til at det er urettferdig å sette alle land langs Atlanterhavskysten i samme bås som dårlige fiskeforvaltere. For å ta oss selv i forsvar så har norske fiskemyndigheter hatt en stri tørn med å kontrollere fisket i vår økonomiske sone, med spesielt sør-europeiske trålere ( som har fisket sine egne farvann tomme) og russiske trålere, som i media framstår som en vodkadrikkende gjeng med banditter, som tar turen til de gjenværende fiskerike farvannen i nord. Og slik de framstilles fisker de også konsekvent med for smale masker. I tillegg kommer selvfølgelig ureglementert fiske fra alle nasjoner. Det er 2 millioner kvadratkilometer økonomisk sone og bare en håndfull kystvaktfartøy til å kontrollere dette.

Torsken har jeg forstått er i faresonen, men det største varskoet jeg har lest siste året er at gjennomsnittstemperaturen i nordlige farvann har økt med over én grad siden 70-tallet, og torsken framstilles som spesielt ømfintlig overfor temperatur - det skal ha noe med oksygenopptaksevnen å gjøre svjv.

Ellers, angående tjenestefolks avtaler om begrensning i laksemiddagene, så bestridet jeg påstanden om at det er et sagn. Det er så hyppig nevnt at det må ha vært en selvfølge flere steder. Men det var kun et aktuelt problem i laksesesongen, og f. eks. i Skienselva sier den gamle boka Bratsber Amt at tjenestefolket ikke skulle få laks mer enn to ganger i uken.

[G:son]

Ellers, angående tjenestefolks avtaler om begrensning i laksemiddagene, så bestridet jeg påstanden om at det er et sagn. Det er så hyppig nevnt at det må ha vært en selvfølge flere steder. Men det var kun et aktuelt problem i laksesesongen, og f. eks. i Skienselva sier den gamle boka Bratsber Amt at tjenestefolket ikke skulle få laks mer enn to ganger i uken.

Åtminstone tycks den historian förekomma både i Sverige, Norge och Finland. Har hört den många gånger, och faktiskt aldrig reflekterat över möjligheten att den kan vara osann.

/G:son