Resor innan bilen

[mattep74]

När man reste i Sverige före bilens intåg och asfalteringen av vägarna, hur såg vägarna ut? Fanns det grusvägar där man aldrig behövde öppna en grind eller var alla vägar sådana som gick mellan husen och där man var tvugna att öppna grindar för att fortsätta? Peter Englund och Herman Lindquist har ju berättat lite om hur vägarna var(omöjliga att köra på när det regnat etc)

[Hexmaster]

Poängen med grindar var att hålla boskapen på plats. På landsvägar behövde man inte bekymra sig för sådant. Men en oasfalterad väg är en grusväg, mycket riktigt.

[Stefan Lundgren]

När man reste i Sverige före bilens intåg och asfalteringen av vägarna, hur såg vägarna ut? Fanns det grusvägar där man aldrig behövde öppna en grind eller var alla vägar sådana som gick mellan husen och där man var tvugna att öppna grindar för att fortsätta? Peter Englund och Herman Lindquist har ju berättat lite om hur vägarna var(omöjliga att köra på när det regnat etc)

En utmärkt källa till det där är ju de bondedagböcker som finns och då kan du läsa innehållet i följande tråd.

viewtopic.php?t=20690

Annars finns det ganska utförlig vad bonderesorna gick nånstans i denna artikel.

författare: Myrdal, Janken, 1949-
titel: Allmogeresor enligt bondedagböcker.
ingår i: Meddelanden från Arkivet för folkets historia. Stockholm : Fören. Arkivet för folkets historia, 1974-1979 , ISSN 0345-7605 ; 1979 (7:2), s. 5-20 : tab., kartor
klassifikation (SAB): Nc
klassifikation (SAB): Ku-c.4
svenska ämnesord: Bönder
svenska ämnesord: Resor > historia > Sverige
ämnesord (LCSH): Farmers
SAB-rubrik: Geografi Sverige
SAB-rubrik: Socialhistoria Sverige Nya Tiden

Tidskriften är nedlagt, men den finns på följande universitet och högskolor.
http://websok.libris.kb.se/websearch/sh ... b=holdings

Jag har själv denna artikel.

Har skrivit vid ett par fall tidigare om Lännadagboken som hade tre skribenter(möjligen flera) mellan 1770-talet till 1828. Skribenterna gjorde ett antal resor, ibland med båt och ibland till häst till Stockholm, vilket det tog ett par dygn. Han som var mellanskribent vill säga, var också tillsynsman, han plogade vägar på vintern och höll ordning på vägen förbi Länna socken i Roslagen.

Oftast så gick resorna till närmaste större stad, den dagbok som härstammar ifrån Hasslösa socken utanför Skara gjorde ett antal resor till Göteborg.

Slutligen ett tips, åk ut på landsbygden på mindre vägar(med mötesplatser) så får du ser lite grann hur vägarna gick i landskapet. Nu har dom tagit bort grindarna, grindpojkarna eller grindflickorna(om sådan fanns) försvann med det, de fick iallafall en liten slant genom hålla grinden öppen för förbipasserande vagnekipage. Många småvägar ute i landskapet har fortfarande kvar den gamla sträckningen även om dessa har blivit asfalterade. Finns ett sådant exempel utanför Uppsala, dessa vägar följde ägorgränserna.

Folk har rört på sig hela tiden, det kan man även studera i exempelvis vigsellängder.

Vägarna var oftast sämre fram till järnvägens tillkomst, det lättaste sättet var ju att åka båt om den där möjligheten fanns.

Stefan

[mattep74]

Poängen med grindar var att hålla boskapen på plats. På landsvägar behövde man inte bekymra sig för sådant. Men en oasfalterad väg är en grusväg, mycket riktigt.

Så det fanns alltså landsvägar som inte gick nära inpå husknuten hos bonden?

[mattep74]

Slutligen ett tips, åk ut på landsbygden på mindre vägar(med mötesplatser) så får du ser lite grann hur vägarna gick i landskapet. Nu har dom tagit bort grindarna, grindpojkarna eller grindflickorna(om sådan fanns) försvann med det, de fick iallafall en liten slant genom hålla grinden öppen för förbipasserande vagnekipage. Många småvägar ute i landskapet har fortfarande kvar den gamla sträckningen även om dessa har blivit asfalterade. Finns ett sådant exempel utanför Uppsala, dessa vägar följde ägorgränserna.
Stefan

Det var faktiskt det jag gjorde igår. jag tog gamla vägen mellan Örebro och Västerås när jag var på väg hem från föreläsningen. Åkte alltså av E18 där gamla E18 går på för att få öva lite landsvägskörning och sen följde jag gamla sträckningen fram till Köping och sen igenom köping och gamla vägen mot Västerås. När jag kom till Munktorp så tog jag en omväg över Strömsholm då vägen är avstängd i Kolbäck för att de breddar vägen under järnvägstunneln. Då körde jag en väldigt smal väg som var kurvig och det kändes som om den följde en gammal stig då den slingrade sig.

Att köra småvägar gör att man håller sig skärpt och tränar bilkörningsförmågan.

[Stefan Lundgren]

Naturligvis gick vägarna utanför tomterna, men också inne i en gård eller en tomt. Många av dessa vägar har ungefär samma sträckning som idag. Tänkte på den gård som man åkte igenom för att åka till Fjällnora utanför Uppsala under 1970-talet. Nu vet jag inte denna gårds historia eller hur länge vägen har gått där, men en ny sträckning utanför denna gård byggdes för drygt 20-25 år sedan.

Stefan

[Hexmaster]

Poängen med grindar var att hålla boskapen på plats. På landsvägar behövde man inte bekymra sig för sådant. Men en oasfalterad väg är en grusväg, mycket riktigt.

Så det fanns alltså landsvägar som inte gick nära inpå husknuten hos bonden?

Äähum -- tar tillbaka. "Landsvägar" motsvarande dagens motorvägar fanns nog inte, skulle man från Göteborg-Stockholm fick det nog bli byvägar för hela slanten.

Följdfråga: Fanns det någon nämnvärd skillnad på vägnätets dragning mellan säg 1900 och 1600? På en del kringelikrokiga lokalvägar tänker jag "det här är den gamla kyrkvägen sen medeltiden," hur ofta stämmer det?

[Stefan Lundgren]

Följdfråga: Fanns det någon nämnvärd skillnad på vägnätets dragning mellan säg 1900 och 1600? På en del kringelikrokiga lokalvägar tänker jag "det här är den gamla kyrkvägen sen medeltiden," hur ofta stämmer det?

Det stämmer faktiskt, motorvägar följer planerade riktningar. Eftersom min farmor bor i Lerum utanför Göteborg så gick E18/f d E3 längs med sjön Aspen och det var kurvigt samt backigt(vägen finns fortfarande kvar). Jag känner till när lastbilarna hade svårt att ta sig fram under vintermånaderna. Men gamla kyrkvägar har kvar sin sträckning(om det har blivit modern bebyggelse så det har blivit som en mindre ort, så har vägen oftast fått ändrat sin riktning, men inte alla gånger.

De uppländska kyrkorna som har kyrkväg upp som jag vet är bl a Närtuna, Malsta och Härnevi. Sedan ligger många kyrkor längs med vägar som har är/varit förbipasserande, antingen har vägen kvar sin ursprungliga struktur eller har det blivit en modern väg förbi kyrkan. Om man skall ta reda på om det såg ut under 1600 som 1900 måste man har tillgång till kartor.

Stefan

I efterhand; i nedanstående länk kan man läsa om olika vägavsnitt som har blivit inventerade av Vägverket i Skelleftåområdet(finns också om kyrkvägar).

http://www.vv.se/Filer/611/skellefteako ... rvagar.pdf