Följer nuvarande vägnätet äldre stigar eller hästvägar
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13412
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Följer nuvarande vägnätet äldre stigar eller hästvägar
Jag har en karta över Vaksala härad hemma från 1860.
På den där kartan kan man tyda att en väg/stig går rakt norrut och det skall alltså vara E4:an äldre etapp innan den nya motorvägen förbi öppnades den 21 december i fjol.
Östunavägen(gamla Norrtäljevägen) går precis samma sträcka på kartan från 1860.
Från Carolina går Drottninggatan och efter Stora Torget; Vaksalagatan....På kartan från 1800-talet så går den gamla vägen precis som dagens Östhammarväg.
Det var tre lokala exemplen, jag antar att det finns liknande exemplen på en rad platser runt om i Sverige.
Stefan
På den där kartan kan man tyda att en väg/stig går rakt norrut och det skall alltså vara E4:an äldre etapp innan den nya motorvägen förbi öppnades den 21 december i fjol.
Östunavägen(gamla Norrtäljevägen) går precis samma sträcka på kartan från 1860.
Från Carolina går Drottninggatan och efter Stora Torget; Vaksalagatan....På kartan från 1800-talet så går den gamla vägen precis som dagens Östhammarväg.
Det var tre lokala exemplen, jag antar att det finns liknande exemplen på en rad platser runt om i Sverige.
Stefan
- Coitadinha
- Medlem
- Inlägg: 30
- Blev medlem: 5 november 2004, 22:43
- Ort: Värmdö
Troligen, ja.
Stigarna uppstod en gång för att det fanns ett behov att färdas där. Mellan handelsplatser, till kyrkor osv. Där det fanns stigar var det lätt att färdas, så där lades handelsplatser, kyrkor o.s.v.
Behovet att färdas utvecklade vägarna och möjligheterna att resa utvecklade resmålen. Goda cirklar (i motsats till onda
)
Om sedan motiven att resa försvinner kan andra komma till. Inte många reser till Uppsala för midvinterblot numera, men kanske för att studera eller så...
Många vägar är uråldriga. Allteftersom resurserna ,och behoven, har ökat har man förstärkt dåliga ställen, rätat ut tvära krokar, grävt igenom branta backar efter bästa förmåga. Det är nog först senaste hundra åren, med dynamit, grävmaskiner, lastbilar och all annan infrastruktur som det har varit möjligt att dra vägarna som man vill, och resmålen ligger, som sagt, där dom ligger.
Stigarna uppstod en gång för att det fanns ett behov att färdas där. Mellan handelsplatser, till kyrkor osv. Där det fanns stigar var det lätt att färdas, så där lades handelsplatser, kyrkor o.s.v.
Behovet att färdas utvecklade vägarna och möjligheterna att resa utvecklade resmålen. Goda cirklar (i motsats till onda
Om sedan motiven att resa försvinner kan andra komma till. Inte många reser till Uppsala för midvinterblot numera, men kanske för att studera eller så...
Många vägar är uråldriga. Allteftersom resurserna ,och behoven, har ökat har man förstärkt dåliga ställen, rätat ut tvära krokar, grävt igenom branta backar efter bästa förmåga. Det är nog först senaste hundra åren, med dynamit, grävmaskiner, lastbilar och all annan infrastruktur som det har varit möjligt att dra vägarna som man vill, och resmålen ligger, som sagt, där dom ligger.
En tendens jag har märkt är att motorvägar ibland går parallellt med den gamla vägen, och där den gamla vägen får tjäna som matarväg. Då får alla närboende behålla sin utfart på vägen utan att några ingrepp behöver göras samtidigt som utfarterna på motorvägen kan begränsas. Så är det till exempel på E20 mellan Göteborg och Alingsås.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16730
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13412
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Man kan säga så där också, att det äldre vägnätet följde också tegarna och det är svaret på att småvägar är krokiga. Alltså följer det mindre vägnätet de äldre sträckningarna medan nybyggda motorväg som fallet med Uppland, dras igenom en bygd där vägnätet har varit annorlunda. Har för mig att riksväg 55 från Uppsala följer delvis den äldre sträckningen mot Enköping, man kan tyda spår på ett par platser där vägen gick tidigare.
Stefan
Stefan
Det är väl viss skillnad i vägarnas tidigare sträckning. Gamla stockholmsvägen gick väl under stora delar av 1600-talet över slottets borggård ut genom vad nu porten i södra muren av Uppsala slott heter. Annars gick ju gamla Stockholmsvägen nedre slottsgatan ut genom sandtaget där Akkis nu ligger. Jag minns just nu inte när vägen drogs fram genom botaniska trädgården.
Jag kan ju kolla upp uppgifterna när jag kommer hem.
Jag vill minnas att nuvarande infarterna för Enköpings och Östhammarsvägarna tillkom i samband med stadregleringen 1643.
Gamla Östervålavägen gick in genom den gamla gatan som kom fram vid VeDala.
Den vägen har för övrigt ändrats några gånger. På 80-talet drogs den om på delar av Bälingeskogen. Annars var det på 30-talet i form av AK-arbeten som sträckningen ändrades från att tidigare ha gått igenom alla småbyarna kom att gå få en rakare sträckning. På 1640-talet dras för övrigt vägen fram här - dessförinnan fanns bara små klövjestigar ned mot Uppsala, troligen gick de till största delen över Nolmyra ned mot Björklinge. Hammarbron byggdes för övrigt på 1670-talet dessförinnan gick vägen över ett vadställe nere vid Viby.
Jag tror att det är lättare att hitta exempel på äldre fortfarande använda vägsträckningar inne i städerna. Oftast finns ju två större brytpunkter: stadsplanerna från mitten av 1600-talet som ändrade det medeltida stadsnätet och sedan den moderna stadsplaneringen främst från 1960-talet.
Jag kan ju kolla upp uppgifterna när jag kommer hem.
Jag vill minnas att nuvarande infarterna för Enköpings och Östhammarsvägarna tillkom i samband med stadregleringen 1643.
Gamla Östervålavägen gick in genom den gamla gatan som kom fram vid VeDala.
Den vägen har för övrigt ändrats några gånger. På 80-talet drogs den om på delar av Bälingeskogen. Annars var det på 30-talet i form av AK-arbeten som sträckningen ändrades från att tidigare ha gått igenom alla småbyarna kom att gå få en rakare sträckning. På 1640-talet dras för övrigt vägen fram här - dessförinnan fanns bara små klövjestigar ned mot Uppsala, troligen gick de till största delen över Nolmyra ned mot Björklinge. Hammarbron byggdes för övrigt på 1670-talet dessförinnan gick vägen över ett vadställe nere vid Viby.
Jag tror att det är lättare att hitta exempel på äldre fortfarande använda vägsträckningar inne i städerna. Oftast finns ju två större brytpunkter: stadsplanerna från mitten av 1600-talet som ändrade det medeltida stadsnätet och sedan den moderna stadsplaneringen främst från 1960-talet.
Mitt favoritämne! De gamla vägarna finns på väldigt många platser kvar tämligen intakta. Det gäller bara att veta vad man ska leta efter. Ofta kan olika tiders vägar ligga tre eller fyrparalleligt genom terrängen. Min absoluta favorit bland gamla vägar är gamla riks1 mellan H-kvarna och Ödeshög. Eller gamla landsvägen genom Hedemora och ut på och förbi gamla TT-banan. Eller varför inte landsvägen mellan Möklinta och Folkärna o s v. Sedan gillar jag skarpt den mycket speciella dragning av det som nu är på väg att bli gamla E4 Uppsala och norrut.
Hej.
Dessutom är det väl så har jag för mig att de flesta av de gamla vägarna är "naturliga" på så sätt att de följer åsryggarna genom landskapet. Det var enklare att färdas längs dessa eftersom de inte har lika tät vegetation och inte heller svämmas över på vår och höst.
Vilket borde vara argument (åtminstone översvämninsaspeketen) som gör de lämpade som vägar även idag.
hälsningar
Fredrik
Dessutom är det väl så har jag för mig att de flesta av de gamla vägarna är "naturliga" på så sätt att de följer åsryggarna genom landskapet. Det var enklare att färdas längs dessa eftersom de inte har lika tät vegetation och inte heller svämmas över på vår och höst.
Vilket borde vara argument (åtminstone översvämninsaspeketen) som gör de lämpade som vägar även idag.
hälsningar
Fredrik
- Erik Hägerdal
- Medlem
- Inlägg: 175
- Blev medlem: 2 januari 2004, 14:17
De absolut äldsta vägarna var som någon sa stigarna. Hålvägar finns på vissa platser runtom i landet där människor gick eller red fram. Många gånger är de dock numera övervuxna.
Tittar man på Gröna kart-bladen hittar man ofta enskilda, krokigare vägar som går jäms med landsvägarna. Dessa brukar vara de äldsta vägavsnitten. Ofta används de fortfarande då vägen leder till en gård eller liknande. Om man sedan åker den nuvarande landsvägen och ser att vägen går i en bergsskärning, rakt igenom åkrar/ängar eller på en bro/bank över landskapet, kan man vara nästan helt säker på att den krokigare vägen var en del av den ursprungliga sträckningen.
Apropå åsvägar så innehåller många åsar grundvattenreserver. Vid exempelvis en tankbilsolycka kan det vara förgörande för grundvattnet om det läcker ned dit. Därför är det väl inte lika vanligt längre att bygga längs med åsar och höjder längre (men jag kan ha fel, bara det att moderna vägar går oftast rakt igenom plattare och ofta lite tråkigare landskap än de äldre sträckningarna)
Tittar man på Gröna kart-bladen hittar man ofta enskilda, krokigare vägar som går jäms med landsvägarna. Dessa brukar vara de äldsta vägavsnitten. Ofta används de fortfarande då vägen leder till en gård eller liknande. Om man sedan åker den nuvarande landsvägen och ser att vägen går i en bergsskärning, rakt igenom åkrar/ängar eller på en bro/bank över landskapet, kan man vara nästan helt säker på att den krokigare vägen var en del av den ursprungliga sträckningen.
Apropå åsvägar så innehåller många åsar grundvattenreserver. Vid exempelvis en tankbilsolycka kan det vara förgörande för grundvattnet om det läcker ned dit. Därför är det väl inte lika vanligt längre att bygga längs med åsar och höjder längre (men jag kan ha fel, bara det att moderna vägar går oftast rakt igenom plattare och ofta lite tråkigare landskap än de äldre sträckningarna)
- Samuelsson
- Medlem
- Inlägg: 35
- Blev medlem: 26 december 2006, 02:21
- Ort: Stockholm
Enligt vägverkets hemsida kostar det cirka 33 300 kronor i genomsnitt för en METER motorväg. Då tror jag att man tänker rätt noga och länge innan man smackar upp den.. Råkar byastigen gå åt samma håll; fine, men gör den inte det så tough luck.

http://www.vv.se/templates/page3____3847.aspx
http://www.vv.se/templates/page3____3847.aspx
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16730
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes