Quiz: Kulturhistoria

[Giancarlo]

Enkel. Raclette. Mer vanlig i Nederländerna än här oppe kan jag tänka mig.

[nool]

Korrekt. Faktum är att racletten var poppis här under 80-talet, men nu för tiden är det bara raclette-järnen som lever kvar. De används som ett slags stekbord, där var och en kring bordet tillagar sina egna råvaror - kött, räkor, omelette, pankakssmet, kyckling, svamp, etc. in absurdum.

Frågan är din!

[Giancarlo]

Tack... Förstår att det där du beskriver ovan är lite av en jultradition i Nederländerna numera. Eller har jag fel?

Nu söker jag en rätt som har väldigt stark regional anknytning till ett visst område. Den åts från början av gruvarbetare vars fruar gjorde rätten hemma och den höll alltid värmen till lunch, vilket man kan erfara idag när man äter rätten direkt och slås av den extrema värmen. Samtidigt som rätten är ideal att ta med sig vart man än går. Förritiden bestod rätten av både efterrätt och huvudrätt "inbakat" i en och samma. Men numera är detta mycket sällsynt. Vad tänker jag på?

[varjag]

Gissar ''pasty'' från Cornwall - tenngruvearbetarna hann inte upp till marknivån på lunchen - utan åt het pasty (en sorts paj) som hölls varm av sin egen massa.......

[masase]

Cornwall pastry, smaskig föda under många sena nätter i East End. En riktig Cornwallsk Pastry skall klara att släppas ner i ett gruvhål.

[Giancarlo]

Gissar ''pasty'' från Cornwall - tenngruvearbetarna hann inte upp till marknivån på lunchen - utan åt het pasty (en sorts paj) som hölls varm av sin egen massa.......

Absolut! Cornish Pasty är en paj/pirog traditionellt fylld med kålrot, potatis, lök och nötkött (eller lamm). I de gamla recepten fanns det "afters" inbakat i den, dvs efterrätten fruktkompott inbakad i andra ändan. Cornwallborna är mycket protektionistiska över sin "nationalrätt" - att ha morötter i är inte corniskt och därmed blasfemi. Häromåret var det en cornish pasty-tävling där Pastybagare från granngrevskapet Devon vann. Detta var stor skandal och man bestämde att geast förbjuda bagare från utanför Cornwall att delta. De hävdar såklart bestämt också att Pastyn har sitt ursprung i Cornwall sen urminnes tider, trots att liknande pajer nog är en företeelse som spreds runt om i England och Europa under medeltiden - det var nog så att de mest behöll sin popularitet i Cornwall som gruvföda. Själva Pastyn brukar numera fyllas med lite vad som helst som verkar smarrigt, också det blasfemi för puristerna.

Varjags fråga, för han var först på det.

[varjag]

Tack Giancarlo. Ehuru ingen entusiastisk pajätare, kan man inte undgå denna rätt i det brittiska Imperiets utmarker.
Här en speciell variant - vars namn och tillredning/servering - är knutet till en viss stad.....

flottör.jpg (23.4 KiB) Visad 2688 gånger

- minst lika svartsjukt som cornishmen försvarar sin ''pasty''

Vad kallas rätten och vilken är staden?, Varjag

[nool]

Pajer förknippar jag normalt med the pie eaters i Wigan, men här tror jag en annan Lancashire-stad (nåja, metropolitan borough of Greater Manchester numera) åsyftas.

Min gissning är rag pudding från Oldham

Beef dumpling or “rag pudding,” as it is called back home, is an old fashioned savory dish originating in the northern town of Oldham in Lancashire. A traditional rag pudding consists of minced meat and onions wrapped in a suet pastry which is then boiled or steamed. The term “rag pudding” comes from the way in which it is prepared - the contents were traditionally wrapped in a muslin cloth known colloquially as a rag for cooking. This cooking process was made popular, particularly in the north, where the cotton trade flourished, as scraps of cotton cloth were readily available to use as the "rag.” Rag puddings are more likely to be found in traditional local butcher's shops rather than supermarkets. They can also be found in some of the more traditional Lancashire fish and chip shops

[varjag]

No - far far away from Oldham......denna ''flyter'' i något......Varjag

[Giancarlo]

Pie floater från Adelaide? Australisk köttpaj som flyter i grön ärtsoppa, gärna krönt med lite "tomato sauce" eller ketchup som det är känt för oss utanför oz.

[varjag]

Pie floater från Adelaide? Australisk köttpaj som flyter i grön ärtsoppa, gärna krönt med lite "tomato sauce" eller ketchup som det är känt för oss utanför oz.

Just en ''floater från Adelaide'' ! Serveras glödhet i soppan - värmande under iskalla vinternätter nere i South Australia.
Men då ''floaters'' ofta serveras från gatukök - mycket sent på kvällarna - gäller vissa nykterhetskrav
Ändå kan det bli halkigt av ärtsoppa kring köken.......

Din matsedel!, Varjag

[Giancarlo]

Tack...

Artonhundratalet präglades av stor förändring i svenskarnas mathållning. Mycket utländska influenser från t.ex. Frankrike kom att prägla kroglivet. Ett förfinat restaurangväsende uppstod, och det moderna svenska köket började ta plats med innovationer som järnspis, köttkvarnar och större tillgång på förädlade råvaror tack vare industrialisering och tekniska innovationer. Nya rätter som kom då torde vara köttbullar, sillinläggningar, småkakor och mycket som vi idag tycker är självklar och urgammal svensk husmanskost, samtidigt som rätter som tidigare enbart ätits i en viss socialgrupp nu började åtnjutas av hela samhället.

Under denna förändliga kulinariska period (som också innebar en förändring ö h t i västvärldens matvanor) fanns det två stora propagandakampanjer för att svenskarna skulle ta till sig ett par typer av matvaror som det fanns mycket av men man gärna inte åt bland större delen av befolkning. De två stora kampanjerna var mycket entusiastiska och figurerade ivrigt i media. Vilka två matvaror talar jag om?

[nool]

I och med att inga svar kommit in ännu, ska jag dra till med en rejäl gissning.

1: Svamp. Fanns riktligt i skog och mark, men åts ogärna - folk käkade hellre lavar och bark. Under nödåren kampanjades det för att folk skulle äta mer svamp.

2: Pärer. Potatisen användes mest för brännvinstillverkning av kreti och pleti, men under 1800-talet ändrades detta, vilket ledde till att den lilla knölen blev basvara nummer 1 i Svrige under 1900-talet.

[Giancarlo]

I och med att inga svar kommit in ännu, ska jag dra till med en rejäl gissning.

1: Svamp. Fanns riktligt i skog och mark, men åts ogärna - folk käkade hellre lavar och bark. Under nödåren kampanjades det för att folk skulle äta mer svamp.

2: Pärer. Potatisen användes mest för brännvinstillverkning av kreti och pleti, men under 1800-talet ändrades detta, vilket ledde till att den lilla knölen blev basvara nummer 1 i Svrige under 1900-talet.

Svamp är rätt. Pärer fel. Pärerna blev aldrig kampanjade för, utan de kom in succesivt. Ledtråd: det är något vi inte äter.

[varjag]

Kan det vara rovor?