Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[adlercreutz]

Tack, intressant.

[Femtiotrean]

Svensk Wikipedia:

Pyxis, grekiska πυξίς, är en behållare, s.k. oblatask, för det konsekrerade nattvardsbrödet. Pyxis är vanligen av silver.

och

Ciborium är ett nattvardskärl. Det används i liturgin för att förvara det invigda, konsekrerade, nattvardsbrödet, även kallade oblat eller inom katolska kyrkan hostia. Ciborium benämns också pyxis.

Ett ciborium är ofta av metall och ser ut som en kalk, med fot, nod, hals och behållare. Ett stort antal sådana ciborier är bevarade från svensk medeltid.

Nattvardsbrödet delas under nattvarden ut från fat, paten. Det som blir över av det konsekrerade brödet förvaras sedan i ciborium fram till nästa mässa.

Den understrukna knappast stämmer...

och

Paten (av latin patena ’tallrik’) är en oblattallrik för nattvarden.

Jag tror mig minnas ha sett, antagligen i en fiktiv film, hur en präst "serverar" hostian från en behållare med hals, alltså direkt från ett ciborium, utan att använda en paten. Men jag kan minnas helt fel (eller filmmakarna var okunniga)...


Sen finns det



"An altar server holds a communion-plate under the chin of a communicant, who receives the Sacred Host in her tongue."

[Patrik Öbrink]

Svensk Wikipedia:

Pyxis, grekiska πυξίς, är en behållare, s.k. oblatask, för det konsekrerade nattvardsbrödet. Pyxis är vanligen av silver.

och

Ciborium är ett nattvardskärl. Det används i liturgin för att förvara det invigda, konsekrerade, nattvardsbrödet, även kallade oblat eller inom katolska kyrkan hostia. Ciborium benämns också pyxis.

Ett ciborium är ofta av metall och ser ut som en kalk, med fot, nod, hals och behållare. Ett stort antal sådana ciborier är bevarade från svensk medeltid.

Nattvardsbrödet delas under nattvarden ut från fat, paten. Det som blir över av det konsekrerade brödet förvaras sedan i ciborium fram till nästa mässa.

Den understrukna knappast stämmer...

och

Paten (av latin patena ’tallrik’) är en oblattallrik för nattvarden.

Jag tror mig minnas ha sett, antagligen i en fiktiv film, hur en präst "serverar" hostian från en behållare med hals, alltså direkt från ett ciborium, utan att använda en paten. Men jag kan minnas helt fel (eller filmmakarna var okunniga)...


Sen finns det



"An altar server holds a communion-plate under the chin of a communicant, who receives the Sacred Host in her tongue."

Korrekt! Pyxis och ciborium är inte samma sak. Pyxis är en liten ask som prästen förvarar hostior i vid bl.a. sjukbesök.

I katolska kyrkan är det mer regel än undantag att prästen delar ut hostiorna direkt från ett ciborium, men oftast ett som inte har en utmärkande fot.

ciborium.jpeg (16.01 KiB) Visad 1377 gånger

I vissa församlingar, bl.a. min hemförsamling, används en särskild paten för att fånga upp eventuella smulor. Det syns lite tydligare på den här bilden är den bild du lade ut:

paten.jpeg (65.69 KiB) Visad 1377 gånger

[Patrik Öbrink]

Kan inte låta bli ...

The first American pope will spend Thanksgiving Day in Turkey ...


Påven Leo har begett sig iväg på sin första apostoliska resa, till Turkiet och Libanon. En resa till Turkiet var redan planerad av påven Franciskus, men fick skjutas upp på grund av dennes bortgång. Anledningen är 1700-årsminnet av konciliet i Nicaea, det första ekumeniska kyrkomötet. För första gången på 1500 år kommer ledarna för de ursprungliga patriarkaten - Rom, Konstantinopel, Antiochia. Jerusalem och Alexandria - mötas. Förutom påven Leo kommer Konstantinopels ekumeniska patriark Bartholomaios, Patriark Theodore II av Alexandria, Patriark John X av Antiochia och Patriark Theophilos III av Jerusalem att delta.

Det har varit osäkert om den sistnämnde skulle delta. Bartholomaios har personligen och skriftligt uppmanat honom att komma, med starka ord som "vi kan inte föreställa oss att efterträdaren till Jakob, Herrens bror, är frånvarande". Dock finns det pågående spänningar mellan patriarkaten i Konstantinopel och Jerusalem (bl.a. kring jurisdiktionsfrågor och relationer till Moskva).

Mötet är ett steg mot enhet mellan östortodoxa, katolska och orientaliskt ortodoxa kyrkor. Inför mötet har påven i en skrivelse tonat ner "filioque", som var en av orsakerna till den stora schismen mellan väst och öst.

[Patrik Öbrink]

På tal om vetenskap ...

Dagens helgon är S:t Virgilius av Salzburg (ca 700-784). Han var irländsk präst och astronom, som hävdade att jorden var ett klot med människor på andra sidan.

Han blev så småningom biskop av Salzburg och lät uppföra den första katedralen där. Han fick stor betydelse för stadens kulturella blomstring.

Australiens äldsta familjeägda vintillverkare, Yalumba, har uppkallat ett vin efter Virgilius.

[a81]

Hur såg katolska kyrkan på Darwins teorier när de kom på 1800-talet?

[Patrik Öbrink]

Hur såg katolska kyrkan på Darwins teorier när de kom på 1800-talet?

När boken publicerades var kyrkans inställning återhållsam och inte direkt fientlig, till skillnad från många protestantiska samfund som direkt fördömde den. Det kom aldrig något påvligt dokument eller officiellt fördömelse av Darwins evolutionsteori under 1800-talet. Pius IX (påve 1846–1878) och Leo XIII (1878–1903) nämnde aldrig Darwin vid namn i sina encyklikor. Boken hamnade sålunda aldrig på Index Librorum Prohibitorum (som kontrast kan nämnas att Henri Bergsons icke-darwinistiska L'Évolution créatrice (1907) fanns med på indexet från 1948 tills det avskaffades 1966).

Det kan förklaras med att man var mer upptagen med andra frågor - modernism, liberalism, franska revolutionens efterverkningar och förlust av Kyrkostaten 1870 för att nämna några - men även att kyrkan var öppen för vetenskap. Katolsk teologi har hela tiden varit öppen för att bibeltexter kan tolkas allegoriskt i stället för bokstavligt där de förefaller motsäga det som kan fastställas genom vetenskap eller förnuft. På så vis har katolicismen kunnat förfina sin förståelse av skrifterna i ljuset av vetenskapliga upptäckter.

Bland prästerskapet och katolsk vetenskapsmän var åsikterna delade.

Många katolska intellektuella var öppna för en begränsad evolution (t.ex. att arter kunde förändras över tid), så länge man undantog tre punkter som ansågs dogmatiskt oförhandlingsbara:

1. Att människans själ är direkt skapad av Gud (inte resultatet av evolution).
2.. Att alla människor härstammar från en enda ursprungsperson (monogenism, viktigt p.g.a. arvsyndsläran).
3. Att evolutionen i så fall måste vara styrd av Gud (inga rent materialistiska eller slumpmässiga förklaringar).

Tidigt fanns det katolska darwinister som t.ex. John Zahm och St. George Mivart, som båda menade att kyrkan kunde omfamna evolutionsläran så länge den inte kretsar kring det naturliga urvalet.

Först 1950, i encyklikan Humani Generis av Pius XII, kom det första officiella påvliga uttalandet om evolution. Där tilläts katolska forskare att undersöka och diskutera evolutionsteorin (inklusive människokroppens evolution), men med tydliga begränsningar:

1. Själen skapas direkt av Gud.
2. Monogenism (Adam och Eva som verkliga historiska personer) måste upprätthållas.
3. Teorin får bara behandlas som en hypotes, inte som säker kunskap.

Johannes Paulus II och Benedictus XVI har senare sagt att evolution är "mer än en hypotes" och fullt förenlig med katolsk tro – så länge den inte är ateistisk eller materialistisk.

Katolska kyrkan har fortfarande ingen officiell position i frågan utan överlåter till den enskilde att bilda sig en egen uppfattning.

Om du vill fördjupa dig i frågan kan du läsa bl.a. här: https://en.wikipedia.org/wiki/Evolution ... lic_Church

[Patrik Öbrink]

Media rapporterar att den första katolska skolan i Finland kommer att öppnas nästa år.

https://signum.se/forsta-katolska-skola ... nder-2026/

I Sverige har S:t Eriks katolska skola funnits sedan 1795. Det är därmed Sveriges i särklass äldsta friskola. Sedan 1873 finns Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg och sedan 1993 S:t Thomas skola i Lund. I Uppsala finns Katarinaskolan, som drivs en föräldraledd stiftelse med styrelsemedlemmar från stadens katolska och ortodoxa församlingar.

Därutöver finns det katolska förskolor i Lund, Helsingborg, Göteborg, Södertälje och Stockholm och tre folkhögskolor (Malmö, Göteborg och Stockholm/Södertälje).

Jesuiterna i Uppsala driver Newmaninstitutet, en högskola för teologi, filosofi och teologiska kulturstudier. Den ligger för övrigt i samma byggnad som Katarinaskolan. Där finns också stiftets prästseminarium.

[Femtiotrean]

https://fides.katolinen.fi/sv/en-katols ... erklighet/

[Hans]

...
övandet i kärlek.
...

Nu blev jag nyfiken. Hur övar man det?

Jag har vissa idéer men allvarligt talat. Hur gör man det?

MVH

Hans

[Femtiotrean]

I det finska originalet talar man om "harjoittaminen", from harj- +‎ -oittaa, som kan översättas "to engage in, carry out, practise, conduct (perform or observe in a habitual fashion)".

På den engelskspråkiga sidan står det: "Catholic values include, among other things, the understanding of inner freedom, closely linked with the search for truth and the practice of love. According to Bishop Raimo Goyarrola of Helsinki, learning virtues and growing in faith also help children and young people to become good citizens." där med "practice" menas, tror jag, "the actual application or use of an idea, belief, or method, as opposed to theories relating to it".

[Hans]

Tack, men fortfarande inte riktig säker på att jag förstår, vi väntar på Patrik.

"And now for something completely different", olydiga nunnor.


https://www.bbc.com/news/articles/c0l9z176lnlo

MVH

Hans

[hilbert]

Jag hade en muslimsk arbetskamrat som gått i en katolsk skola i Tanzania.
Hennes föräldrar placerade henne där eftersom det var den bästa skolan.

[Hans]

I Sverige är ju första advent m.m. stort inklusive Lucia. Den stora dagen är ju julafton. Hur fungerar det med detta hos katoliker?

Som jag förstått är den stora dagen juldagen. Ni brukar i alla fall vettig tidsräkning i motsatts till ortodoxa.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Advent är naturligtvis stort även i Katolska kyrkan men viktigast är förstås Jesu födelse 25 december. Det firas med midnattsmässa, som egentligen ska börja vid midnatt med av pastorala skäl ofta börjar tidigare på julafton. En annan högtid i december är Maria Immaculata, Jungfru Marias utkorelse och fullständiga renhet, den 8 december. Under jultiden firas Guds Moder Maria 1 januari och Epifania, Herrens uppenbarelse (de tre vise männen), 6 januari.