Historiaundervisning i Skolan

[varjag]

Tack millgard, jag kan andas ut....trodde mig IGEN omkörd av reformivern
Lite förvånad att se religion bland de 'mjuka ämnena' - den hänger alltså kvar (fast i forntiden hette det förstås Kristendom) .
Att ämneskaraktären suddas ut - kan jag förstå, då dagens ungdom måste bibringas oerhört mycket mera kunskaper för att klara sig i d a g e n s värld - än min generation behövde i sin. Plus att dom antagligen ges kortare tid att fatta alltihop innan de 'sjösätts' Det bästa skolan kan ge dem - är väl antagligen en liten allmän grund för att utveckla intressen och talanger men viktigast...att s.a.s. kunna lära på jobbet, Varjag

[Psilander]

Varför?
Det finns en rad anledningar dels för att det ger ett underlag för man skall tolka världen idag, man blir ganska intellektuellt fattig om helt saknar sitt arv och sin bakgrund, sedan blir man inte lika sårbar för olika grupper som i egensyfte vill skriva om historien för få igenom sina program osv, det finns säkert en hel del ytterliggare faktorer som jag inte kommer på nu.

____
Är det så svårt att formulera tydliga mål och krav, kanske tom för olika kategorier av elever på gymnasiet. Våga underkänna elever som inte uppfyller målen osv. Finns det inget "nomenklatur reglemente" för skolan som talar om vad exakt värdeord som "redogöra", "beskriva", "förklara" osv betyder. Då unviker man en hel del flum.

Varför är inte OÄ och SO uppdelade i sina beståndsdelar för, finns det nått syfte att ha de som en klump, man läser ju kemi och fysik. Kan tänka mig ett syfte är blockläsning, vilket har både sina för och nackdelar.

[varjag]

Varför?
Det finns en rad anledningar dels för att det ger ett underlag för man skall tolka världen idag, man blir ganska intellektuellt fattig om helt saknar sitt arv och sin bakgrund, sedan blir man inte lika sårbar för olika grupper som i egensyfte vill skriva om historien för få igenom sina program osv, det finns säkert en hel del ytterliggare faktorer som jag inte kommer på nu.

____
Är det så svårt att formulera tydliga mål och krav, kanske tom för olika kategorier av elever på gymnasiet. Våga underkänna elever som inte uppfyller målen osv. Finns det inget "nomenklatur reglemente" för skolan som talar om vad exakt världeord som "redogöra", "beskriva", "förklara" osv betyder. Då unviker man en hel del flum.

Varför är inte OÄ och SO uppdelade i sina beståndsdelar för, finns det nått syfte att ha de som en klump, man läser ju kemi och fysik. Kan tänka mig ett syfte är blockläsning, vilket har både sina för och nackdelar.

Inom det australiska skolväsendet ställs liknande frågor. Det förefaller som om lärarkårens majoritet(!) med en traditionell vänstervinkling från universiteten - i stort sett söker en Minsta Gemensam Nämnare.....i demokratins heliga lagar är vi Alla Lika....
Medelmåttighetens Diktatur?, Varjag

[Dalmas]

@psilander:

Finns det inget "nomenklatur reglemente" för skolan som talar om vad exakt värdeord som "redogöra", "beskriva", "förklara" osv betyder. Då unviker man en hel del flum.

Nej.

Ungefär som i FM alltså. Där betygen har olika betydelse beroende på utbildningsställe.

Varför är inte OÄ och SO uppdelade i sina beståndsdelar för, finns det nått syfte att ha de som en klump, man läser ju kemi och fysik. Kan tänka mig ett syfte är blockläsning, vilket har både sina för och nackdelar.

OÄ= mellanstadiet, SO= högstadiet. På högstadiet är de separerade i betygssättning, fast enskilda skolor kan välja att ha ett samlingsbetyg, som räknas *4. Detsamma gäller NO-ämnena. I undervisningen blir det för det mesta naturligt att blanda ämnena: varför ska man inte ta upp politiska ideologierna när man läser industriella revolutionen/ 1800- talets historia o s v.

[Psilander]

Nej.

Ungefär som i FM alltså. Där betygen har olika betydelse beroende på utbildningsställe.

Jag tror inte vi skall blanda in FM på det sättet eftersom där istort sett bara ges G/IG, VG har gjort sitt intåg senaste året - i de teoretiska betygen. Vpl betyg är aningens subjektiva efter utbildningställe och årets verksamhet.

[Dalmas]

Vpl betyg är aningens subjektiva efter utbildningställe och årets verksamhet

Är också en bra beskrivning av situationen i skolan.

[Olof Trätälja]

Hela ämnet bygger enligt min mening på en övertro på att frågan varför är den centrala. Därför lägger man oerhört stor vikt vid att utreda, inte sällan endast förmenta, orsakssamband och politiska idéologier. Personligen tror jag att historien till mycket stor del beror på hur slumpen gynnat de personliga ambitionerna. Förvisso inte inom brödbaksromantiken men inte heller där är frågan varför den mest centrala. Den mest centrala frågan anser jag snarare är hur och det gäller såväl brödbaket som den politiska historian. Därmed bör biografien få en betydligt större roll. Dessa torde också ge en väsentligt bättre förståelse av samtiden än genomgångna ideologier som mest spelar rollen som dekoration för de inblandade personernas maktambitioner.

Med andra ord vad skolan behöver är en mer verklighetsnära historieundervisning och det innebär en viss återgång till äldre undervisningsurval.

[millgard]

Hela ämnet bygger enligt min mening på en övertro på att frågan varför är den centrala. Därför lägger man oerhört stor vikt vid att utreda, inte sällan endast förmenta, orsakssamband och politiska idéologier. Personligen tror jag att historien till mycket stor del beror på hur slumpen gynnat de personliga ambitionerna. Förvisso inte inom brödbaksromantiken men inte heller där är frågan varför den mest centrala. Den mest centrala frågan anser jag snarare är hur och det gäller såväl brödbaket som den politiska historian. Därmed bör biografien få en betydligt större roll. Dessa torde också ge en väsentligt bättre förståelse av samtiden än genomgångna ideologier som mest spelar rollen som dekoration för de inblandade personernas maktambitioner.

Med andra ord vad skolan behöver är en mer verklighetsnära historieundervisning och det innebär en viss återgång till äldre undervisningsurval.

Håller inte alls med dig faktiskt. "Varför barkbröd" är väl ojämförligt mycket mer centralt än "Hur barkbröd" om man nu skall motivera historieämnet i skolan. I hemkunskap är det väl annat.

Eftersom historia skall syfta till förståelse av samtid och plattform inför framtid måste det ju finnas relevans i frågeställningen utifrån vad vi kan lära oss.

Franska revolutionens betydelse för oss kan inte förstås om vi enbart ägnar oss åt hur en avrättning med giljotin gick till eller vilka kläder någon bar. Viktigare är ju kanske att försöka förstå vad hunger och politisk instabilitet betyder för ett samhälle, hur situationer uppstår, orsakssamband och liknande - detta just för att det även idag runtom i världen pågår samma rörelser och kedjor av händelser och för att förstå vad som händer måste det finnas en referens av någonting som inte är rabblande av årtal eller lösryckta beskrivningar utan sammanhang.

[Olof Trätälja]

Håller inte alls med dig faktiskt.

Nej jag hade inte riktigt räknat med det eftersom det jag egentligen skriver är att hela den svenska historieundervisningen i grunden är usel.

"Varför barkbröd" är väl ojämförligt mycket mer centralt än "Hur barkbröd" om man nu skall motivera historieämnet i skolan. I hemkunskap är det väl annat.

Det är klart att utgår man från att bakbrödsromantiken skall vara en stor del av undervisningen så blir man väl så illa tvugen att ställa frågor som, varför använde man inte säd? vilket ju för övrigt liknar ett resonemang som Maria Antionette ofta felaktigt beskylls för. Om man istället ger det lite mer rimliga proportioner och litar lite mer på sina elevers förstånd så räcker det med att tala om hur, dvs med vad, man bakade brödet. Visst kan man nämna varför, men förhoppningsvis begriper de nog det i alla fall.

Eftersom historia skall syfta till förståelse av samtid och plattform inför framtid måste det ju finnas relevans i frågeställningen utifrån vad vi kan lära oss.

Franska revolutionens betydelse för oss kan inte förstås om vi enbart ägnar oss åt hur en avrättning med giljotin gick till eller vilka kläder någon bar. Viktigare är ju kanske att försöka förstå vad hunger och politisk instabilitet betyder för ett samhälle, hur situationer uppstår, orsakssamband och liknande - detta just för att det även idag runtom i världen pågår samma rörelser och kedjor av händelser och för att förstå vad som händer måste det finnas en referens av någonting som inte är rabblande av årtal eller lösryckta beskrivningar utan sammanhang.

Detta är ett lysande exempel, men där jag alltså har direkt motsatt uppfattning. Jag menar att den svenska skolan typiskt sönderanalyserar den franska revolutionen med förmenta men ofta felaktiga orsakssamband. Man var vid tidpunkten ingalunda särskillt fattig, i själva verket kommer revolutioner sällan när det är som värst. Vad som istället är mest relevant beträffande franska revolutionen, inte minst för förståelsen av samtiden eller riskerna i samtiden är mobbetendet. Om man istället beskriver hur franska revolutionen gick till så kan eleverna istället själva jämföra med liknande händelser som gladiatorspel och nationalsocialismen.

[millgard]

Jag måste tyvärr ifrågasätta dina kunskaper om svensk historieundervisning. Dessutom tror jag att du överskattar elevers generella förmåga till att förstå nutidens politiska utveckling utifrån hur man bakade barkbröd i Västerbotten 1868.

[G:son]

"Varför barkbröd" är väl ojämförligt mycket mer centralt än "Hur barkbröd" om man nu skall motivera historieämnet i skolan. I hemkunskap är det väl annat.

Det är klart att utgår man från att bakbrödsromantiken skall vara en stor del av undervisningen så blir man väl så illa tvugen att ställa frågor som, varför använde man inte säd? vilket ju för övrigt liknar ett resonemang som Maria Antionette ofta felaktigt beskylls för. Om man istället ger det lite mer rimliga proportioner och litar lite mer på sina elevers förstånd så räcker det med att tala om hur, dvs med vad, man bakade brödet. Visst kan man nämna varför, men förhoppningsvis begriper de nog det i alla fall.

Jag företräder en tredje skola, det väsentliga är varken "varför" eller "hur", utan "att". Med det menar jag, att det är orealistiskt att tro, att alla elever vore intresserade av ämnet. Däremot kan man förutsätta, att alla elever lär sig vissa grundläggande fakta, vare sig de vill eller inte. Så fungerar det i det övriga samhället också, vi är tvungna att rätta oss efter vissa seder och konventioner, för att inte tala om kraven i arbetslivet, om vi inte vill bli bohemer, och ställa oss helt utanför.

Jag passar på att i förväg parera motargumentet, att "min skola" innebär en snuttifiering och utantilläsning. Det förespråkar jag inte alls, jag vill ge de motiverade eleverna vissa baskunskaper och metoder för fördjupning, medan man med de omotiverade får nöja sig med att de lär sig tillräckligt för att inte verka helt ociviliserade.

Varje elev skapar sig sin egen världsbild. De som är intresserade av historia hittar där paralleller till nutiden, och tankar och värderingar som sporrar dem att fördjupa sin kunskap, medan de ointresserade utvecklar någonting annorlunda, som inte behöver vara mindre förankrat i verkligheten.

[Olof Trätälja]

Jag måste tyvärr ifrågasätta dina kunskaper om svensk historieundervisning. Dessutom tror jag att du överskattar elevers generella förmåga till att förstå nutidens politiska utveckling utifrån hur man bakade barkbröd i Västerbotten 1868.

Jag medger att jag inte har helt aktuella kunnskaper om hur den bedrivs. Men jag tror tyvärr inte att den har förändrats till det bättre. Inte minst efter att ha läst dina och andras inlägg här.

Min uppfattning är att de flesta elever tämligen enkelt förstår att om man talar om att man använde bark då man inte hade spannmål trots att man kunde bli sjuk av det, så berode det på att det inte fanns spannmål nog.

[millgard]

Jag måste tyvärr ifrågasätta dina kunskaper om svensk historieundervisning. Dessutom tror jag att du överskattar elevers generella förmåga till att förstå nutidens politiska utveckling utifrån hur man bakade barkbröd i Västerbotten 1868.

Jag medger att jag inte har helt aktuella kunnskaper om hur den bedrivs. Men jag tror tyvärr inte att den har förändrats till det bättre. Inte minst efter att ha läst dina och andras inlägg här.

Min uppfattning är att de flesta elever tämligen enkelt förstår att om man talar om att man använde bark då man inte hade spannmål trots att man kunde bli sjuk av det, så berode det på att det inte fanns spannmål nog.

Varför fanns det inte spannmål nog? Kunde man inte äta annat? osv

Klart intressanta frågeställningar som tex kan ge en ingång till utvandringen etc.


Jag tror att du bör skaffa dig en större inblick i skolans historieundervisning än att läsa enstaka inlägg på skalman. Men visst får du ha din åsikt, det är ju självklart!

Jag tror att diskussion kring detta ämne är bra för historieundervisningen, den kan bara bli bättre.

[Psilander]

Tyvärr har jag aldrig upplevt att man knutit ihop revolutionerna och dragit likheter mellan tex franska - ryska eller kanske tom nazisternas maktövertagande i Tyskland - dvs det ständiga behovet för nya ideologier att hävda sig och städa undan allt som kan hota dem.


Finns det nån målbild av vad man skall kunna i historia från grundskola resp. gymnasium?

[millgard]

Tyvärr har jag aldrig upplevt att man knutit ihop revolutionerna och dragit likheter mellan tex franska - ryska eller kanske tom nazisternas maktövertagande i Tyskland - dvs det ständiga behovet för nya ideologier att hävda sig och städa undan allt som kan hota dem.


Finns det nån målbild av vad man skall kunna i historia från grundskola resp. gymnasium?

Javisst, det finns kursplaner och betygskriterier i respektive ämne.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.as ... I&extraId=