Jordbruksteknik, hur mycket skiljer det sig mellan århundraden?

[Gen. Jack Ripper]

Ett återkommande fenomen i svensk historia är missväxt och svält.
VI har inte de bästa förutsättningarna, men lyckades ändå överleva.

Men något jag funderat över är hur mycket tekniken utvecklades mellan århundrandena vad gäller odling av mat och skördandet.

Om vi hade kunnat ta den senaste jordbrukstekniken innan bensindrivna och elektriska verktyg kom till (runt förra sekelskiftet?), och tagit dessa till stormaktstidens bönder; hade denna kunnat hjälpa dåtidens bönder att kunna få fram mer spannmål?

Eller kom de stora förändringarna först då bränsledrivna traktorer och dylikt blev standard in på 1900-talet?

[Markus Holst]

Det har skett en hel del förändringar. Jag kan bara visa några.

1) Byte från hacka till årder. Frisatte mycket arbetskraft.

2) byte från stenbill till järnbill. Förbättrade såjorden med bättre tillväxt som följd.

3) byte från skära till lie. Minskade skördetiden och sparade många ryggar.

4) byte från årder till plog. Kortade arbetstiden ich gav bättre såbädd.

5) övergång från lie till hästdragen slåttermaskin. Mindre arbetstid.

6) Övergång från slåttermaskin till självavläggare och sedan till självbindare. Sparade tid.

7) införskaffade av tröskverk som ersatte slagorna.

Varje av dessa uppfinningar gjorde att det behövdes mindre arbete per producerad enhet. Gjorde detta att bonden vilade mer? - Nej han hittade mer mark att odla.

Under vikingatiden gav varje sått korn två korn i retur. Hälften av det sparades som utsäde till nästa år vilket gjorde att man kunde äta upp lika mycket som man planterat. På medeltiden hade förbättrade odlingsmetoder gjort att varje sått korn gav tre korn i retur. Ett av dem sparades till utsäde och man kunde äta upp två, vilket betyder att skörden fördubblas.

I bibeln beskrivs hur den duktige odlaren får tiofalt igen. Idag är 10 x insatsen något som bara händer under nödår. Normalt får man 20-50 x insatsen, beroende på var i Sverige vi är och vilken gröda som odlas.

[Stefan Lundgren]

Någonting som förändrade lite eller en del var någonting som byggdes och som förekommer väldigt lite i litteraturen. Det är spannmålsmagasinen som började att byggas under 1700-talet där man kunde lagra spannmål som man kunde plocka fram under dåliga tider eller efter en gård hade brunnit ner. Ni som har ”Sveriges jordbrukshistoria” i fem band kan slå upp det i tredje volymen som skrevs av Carl-Johan Gadd som behandlade det kortfattat. Sockenmagasin var alltså avgörande om det skulle vara t ex missväxt efter ett gott skördeår och i Gustav Utterströms verk ”Jordbrukets arbetare” från 1957.
Det är iallafall en författare som har tagit upp sockenmagasinen och det är en 111 år gamla bok, nämligen ”Spannmålshandel och spannmålspolitik 1721-1850” av Karl Åmark som kom ut 1915. Boken innehåller en tabell där ett sockenmagasin byggdes och hur mycket rymde i tunnor. Större socknar hade i regel fler sockenmagasin än mindre och om jag inte minns fel så hade Leksands nio sockenmagasin. Vart i socknen placerades dessa? Jo, i närheten av kyrkan och i de större socknarna i utkanterna där det ofta var långt mellan kyrkan och avlägsna byar. I Uppland fick de första socknarna sitt sockenmagasin 1750, ifrån min egen artikel.

Västerlövsta och Enåker 1750 och under närmaste åren fick ett antal socknar sina "magasin". Under 1751 fick bl a Åkerby, Skuttunge samt Rasbo, 1752 Närtuna och Rimbo, 1753 Vänge med Läby och 1758 började de socknar som låg i dåvarande Stockholms län att få dessa enheter, nämligen Husby-Långhundra, Alsike och Knivsta.

https://okandahandelser.blogspot.com/20 ... n.html?m=1

I Uppland var det följande socknar som hade två sockenmagasin, Vittinge, Frötuna, Frösthult och Tierp. Bevarande sockenmagasin i Uppland finns bl a i Danmark och Vittinge (möjligen andra också).

Förut måste det vara 20-30 personer i samband med skördningen och numera är det endast två, en kör skördetröskan och en kör traktor med släp där innehållet i skördetröskan hamnar i.

Stefan

[Markus Holst]

Det fnns såklart många fler uppfinningar som kortade arbetstiden. Bara en sådan enkel sak som att den gamla spaden fick järnskoning och någon generation gjordes helt i stål.

Alla dessa små uppfinningar hade såklart gjort skillnad om de kommit några generationer tidigare så svaret på den ursprungliga frågan är ja, de hade hjälpt stormaktens bönder.

[Stefan Lundgren]

Den första artikeln i detta nummer i RIG handlade om bl a arbetstiden inom jordbruket.

https://journals.lub.lu.se/rig/article/view/8437/7574

Skriven av Janken Myrdal!

Stefan

[Stefan Lundgren]

Ett tips är att du läser/tittar igenom de fem verken av Sveriges jordbrukshistoria som utkom kring millennieskiftet och som även finns som pdf-filer för varje kapitel.

https://www.ksla.se/bibliotek/fembandsverket/

Stefan

[Markus Holst]

Jag har de fyra första. Mycket välskrivna böcker.