Statskyrkan då framförallt i Sverige.

[Hans]

Om någon vill blanda in något annat land så godkänner trådstarartaren det.

Men vi kan börja i Sverige. Jag är född 1961. Jag vill minnas att jag automatiskt blev medlem vare sig jag ville eller inte. Spelade väl ingen större roll tills man blev löntagare och man ålades en smärre kyrkoskatt. Trots brist på dop och konfirmation. Jag gick formellt sett aldrig ur trots min ateism då jag gillar kyrkor. Men eftersom jag emigrerade 1993 löste sig problemet av sig självt. Här utrikes finns och aldrig har funnits mig veterligen en statskyrka även om landet var hyfsat homogent katolskt bra länge.

Inspiration kommer ifrån Patriks tråd:
viewtopic.php?f=9&t=49967&p=869188#p869122

Men hur var historien bakom? Jag vill minnas att det var, på min tid, absolut inga problem att lämna. Det var bara att säga till. Var det alltid så? Och efter Patriks förklaringar förstår jag att vissa ämbeten, även under kunganivå, krävde medlemskap (och dop + konfirmation?) som, var det Psilander, sade också krävs för lite dryga klubbar.

Hur var det och hur är det idag? Vad finns mer att tillägga?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Intressant att du startar en tråd om statskyrkan just nu, för jag har idag läst om Den danske folkekirke som till skillnad från dess svenska motsvarighet fortfarande är en statskyrka. Namnet folkekirke ska visa att det är folkets och inte statens kyrka, men den lyder direkt under Kyrkoministeriet. Kyrkoministern är "den øverste administrative autoritet". I teologiska och kyrkorättsliga tvistefrågor kan Folketinget fungera som synod. Det är kyrkan som sköter registrering av födslar, dödsfall, namnändringar, äktenskap m.m.

Danmark införde full religionsfrihet långt före Sverige, 1849. Redan 1682 fick Det mosaiske trossamfund och Den Reformerte Kirke rätt att verka i landet.

Jag har alltid tyckt att danska präster ser lustiga ut i sina renässanskragar.

biskop.jpeg (37.7 KiB) Visad 3027 gånger

Katolska kyrkan har aldrig sanktionerat statskyrkor. Det finns en del länder som har katolicismen som statsreligion men det är något annat.

Det besvarade inte dina frågor men det kan vara intressant ändå.

[Hans]

Ja.

MVH

Hans

[a81]

Det talas ofta om medlemstapp och liknande för Svenska kyrkan, men min bild är att den står sig ganska stark jämfört med kyrkor i många andra länder. Jämför t.ex. med Estland, där motsvarande lutherska kyrka bara har ungefär 15 procent av befolkningen som medlemmar. Jag har för mig att det ser ut på liknande sätt i Skottland.

Visst blir andelen svenska medborgare som är med i Svenska kyrkan allt lägre (är väl storleksordningen 60 procent idag), men det handlar mycket om migration och demografiska förändringar. De flesta svenskar med helsvensk bakgrund är fortfarande med i Svenska kyrkan, särskilt de som är vuxna (blev automatiskt anslutna före 1990-talet och/eller är nästan alltid döpta).

Svårigheten för Svenska kyrkan är väl att medlemskapet numera (för nya medlemmar sedan 1990-talet någon gång) är kopplat till dopet. Barn till föräldrar som av olika skäl inte hinner, orkar, etc. döpa sina barn blir inte medlemmar i Svenska kyrkan, även om föräldrarna själva är medlemmar. Min bild är att vissa föräldrar än idag tror att deras barn automatiskt blir medlemmar i Svenska kyrkan om föräldrarna är medlemmar, men så har det inte varit på ca 30 år.

[Patrik Öbrink]

Svenska kyrkan har lägst andel medlemmar av de lutherska kyrkorna i Norden:

Färöarnas folkkyrka ca 80%
Danska Folkekirken 70.7%
Den norske kirken 64.9%
Evangelisk-Lutherska kyrkan i Finland 62.2%
Isländska kyrkan 58.6%
Svenska kyrkan 51.4%

Det kan naturligtvis bero på den stora invandringen till Sverige jämfört med de andra länderna. Det blir en viktig händelse, i alla fall symboliskt, när de hamnar under 50%. Just nu har SvK en nettoökning - Jesus ” trender” bland unga och det är kyrkoval - men det håller nog inte i sig.

[medundersåte]

Det sker en kyrkoreduktion 1527, men det är tveksamt om det ska räknas som skapandet av en "statskyrka". Reduktionen har som bekant förekommit sedan medeltiden. Kyrkan och Kronan var tydligt olika storheter både före och efter detta år. Kungen fortsatte ha samma kyrkliga titlar som på medeltiden; Väktare av lagens båda tavlor och Kyrkans främste medlem. Själva begreppet Svenska kyrkan börjar användas först i mitten av 1800-talet, innan dess så ses det som en kyrkoprovins inom den världsvida kristenheten med provincialkoncilier som Uppsala möte 1593. Prästeståndet finns kvar fram till ståndsriksdagen avskaffande.

Kyrkomedlemsskapet var det ursprungliga medborgarskapet, Sveriges grundande är kopplat till framväxten av socknarna. Ville man bo och bygga i Sverige så blev man medlem i den församling där man tänkte bosätta sig. Exempelvis judedopen på 1600-talet som liknar dagens medborgarskapsceremonier med närvaro av kungafamiljen. Idag kan man inte heller avstå från att vara kommunmedborgare. Nationalstaten och primärkommunerna som skapades på 1800-talet kan ses som privatiseringar av den tidigare kyrkliga offentligheten som byggde på biskopsdömena och socknarna.

Kyrkans nedgång på 1900-talet grundlades med avskaffandet av utbildning i kristendom, Luthers Lilla katekes togs bort från skolan i början av 20-talet och gymnasiets kristendomskunskap avskaffades på 60-talet trots att över 2,1 miljoner svenskar skrev på en namninsamling som krävde att den skulle vara kvar.

Dopet har nästan alltid varit medlemsgrundande i Svenska kyrkan med undantag av en kort period i slutet av 1900-talet.