Uppslagsverk eller Internet
Större uppslagsverk i bokform har egenheten att vara föråldrade innan sista bandet är utgett. Likaså är de långsamt döende eftersom de inte uppdateras. För min del har jag märkt att man ofta gallrar ut unik kunskap när man uppdaterar eller göra nya verk. Att sälja böcker av den typ är en kompromiss mellan vad man har råd att ta med eller inte.
Sen är det en självklarhet att man tar med bara det mest allmänna och det finns inte rum för kontroversiella saker. Referenserna ger dock ett sken av auktoritet som inte kan ifrågasättas. Att jämföra detta med ett levande Internet. Där blir problemet att sovra mellan sanning och propaganda och att dubbelkolla med andra sajter.
.
I stort sett har Internet blivit vad jag drömde om som ung. Nämligen ett ställe där all kunskap samlas. Skenbart är en nackdel att man nog måste kunna engelska för att kunna ta del av allt . Samtidigt är det hälsosamt att kunna ta del av annorlunda åsikter eller syn på exempelvis nordisk historia eller gemensam urkeltisk historia dvs. tolkad arkeologi.
Ett exempel och en snabbkoll visar att National-Encykolopedin NE lurar folk att tro att de vet allt om kelter när de läst vad NE skriver. Likt många arkeologiska/ historiska teorier utgår man från att kelterna kom nånstans ifrån --- jämför romare, irländer, saxare, arier, hettiter --- ja , alla har de myter om att de kom nånstans ifrån. Daner, norrmän och svear poppade upp från inlandsisen medan samerna kom nånstans ifrån -:)
.
Arkeologerna har upptäckt kelterna och att de då förmodligen kom nånstans ifrån. Man upptäcker dem först när de börjar anfalla kända nationer. Hela tiden finns i bakgrunden en efter-romersk imperialism attman definierar världen utifrån romersk perspektiv. I synnerhet engelska skribenter kallar oss fortfarande barbarer
.
Om enstaka platser drar man slutsatser såsom om Halstatt med 800 innevånare och La-Tene av kanske samma storlek som något sorts "urheimat für die Kelten".
Sen menar man att detta gäller alla kelter? Jag undrar ju över hur NE kan veta att man talade keltiska i La-Tene? Använder de tidsmaskin eller kristallkula. Vad fanns för folk i resten av Europa? … exempelvis Södra Skandinavien med dess rika bronsålderskultur.
.
Och vad fanns före de kelter man sätter på kartan? I Götaland har vi en mängd hällkistor som inleder bronsåldern. En del kistor är av samma typ som i Frankrike och på Irland, andra mer av Alpernas typ och en tredje kan vara från Kaukasus. Eftersom senare kelter hänförs till dessa ursprung är frågan var det invandrare till Norden eller var det bara idéerna man tog efter.
.
Än längre bakåt dvs. fjärde årtusendet f.Kr. som tidigast har vi de stor stenbumlingarna och stenkretsarna. Man talar om att Stonehenge och Avebury byggdes av tidiga kelter förmodligen. Men kan en begravd ledare med astronomiska verktyg kallas "druid"? En liknande dubbel stenkrets som Avebury har funnits i min barndoms socken på Västsjälland. Det är inte relevant att fråga om språk eller ursprung. I regel kan man påvisa kontinuerlig bosättning på de bästa platserna för naturbruk. Ur hällristningarna ser vi att man fått idéer om solår, månår och myter från stora världen i söder. Var det invandring eller influens
.?
Det är svårt att fånga helheter och långa tidsförlopp. NE liksom arkeologerna lyfter fram enstaka platser och händelser och drar slutsatser från dessa. Det är vanliga sätt att ge exempel men det fångar inte helheten. Där hamnar de ovannämnda okända platserna, folken och kulturen helt utanför. Sen blir man förvånad när "hälsan och traditionen som tiger still" finns runt om oss och att vi alla i nån mån är kelter. Man kan möjligen säga att man inte tror men man kan inte avvisa påtagliga artefakter och lämningar.
.
Internet har fördelen att på de flesta sökord får man upp ett stort antal möjliga förklaringar. Kanske man inte gillar alla så man får se på sammanhanget vilken förklaring man väljer.
Skrev catshaman
Uppslagsverk eller Internet
Ska man ha avancerad kunskap eller kunskap om nya rön så är Internet överlägset. Men om jag t.ex. vill ha en snabb överblick över franska revolutionen så tar jag med fördel fram 'bra böckers världshistoria'. Jag slipper slå på datorn, logga in och sedan börja söka.
Jag tror inte böckerna har spelat ut sin roll, utmaningen är att veta när man ska välja ett visst media.
Jag tror inte böckerna har spelat ut sin roll, utmaningen är att veta när man ska välja ett visst media.
Hej Gabriel
Jag håller med dig att statisk kunskap är lättare att överblicka i böcker. Numera bor jag i en mindre stad på landet och saknar storstädernas stora bibliotek även om lokalhistoria och historia är välrepresenterade här. Kanske delvis som en följd av mitt intresse.
.
Inom svensk historia har inte utgetts så särskillt mycket beroende på den lilla möjliga kundkretsen. Svensk forskning följer ofta trenderna utomlands men det är något som går över huvudet på vanligt folk som inte kan jämföra. Speciella böcker är dyra och jag brukar välja noga innan jag köper en bok och det blir inte många om året.
.
Men jag arbetar helst med papper och laddar hem sajter jag kan skriva ut det väsentliga och sen skriva mina noteringar i marginalen. Det är otroligt hur fort man kan arbeta med dator, Internet. Det senaste tillskottet är ADSL bredband och att jag får vara ansluten till nätet hela tiden till samma pris.
.
Sen är det frågan om vana att söka. I många frågor räcker det med ett sökord, men ofta får man ta med fler som gäller ämnet för att inte få 20000 URL på en gång eller som med Anna Nicole en dryg miljon. GOOGLE har över 3000000000 URL och det är rent av fantastiskt hur snabbt de får fram vad man söker. Jag tycker att oftats är det viktigt att sovra genom att kolla hur många KB filen är på så att man inet öppnar en massa önödigt och folk har blivit bättre på att formulera "beskrivning".
.
Märkligt ju snabbare medlen blir desto mer kräver man att det ska gå fort.
ha det Catshaman
Jag håller med dig att statisk kunskap är lättare att överblicka i böcker. Numera bor jag i en mindre stad på landet och saknar storstädernas stora bibliotek även om lokalhistoria och historia är välrepresenterade här. Kanske delvis som en följd av mitt intresse.
.
Inom svensk historia har inte utgetts så särskillt mycket beroende på den lilla möjliga kundkretsen. Svensk forskning följer ofta trenderna utomlands men det är något som går över huvudet på vanligt folk som inte kan jämföra. Speciella böcker är dyra och jag brukar välja noga innan jag köper en bok och det blir inte många om året.
.
Men jag arbetar helst med papper och laddar hem sajter jag kan skriva ut det väsentliga och sen skriva mina noteringar i marginalen. Det är otroligt hur fort man kan arbeta med dator, Internet. Det senaste tillskottet är ADSL bredband och att jag får vara ansluten till nätet hela tiden till samma pris.
.
Sen är det frågan om vana att söka. I många frågor räcker det med ett sökord, men ofta får man ta med fler som gäller ämnet för att inte få 20000 URL på en gång eller som med Anna Nicole en dryg miljon. GOOGLE har över 3000000000 URL och det är rent av fantastiskt hur snabbt de får fram vad man söker. Jag tycker att oftats är det viktigt att sovra genom att kolla hur många KB filen är på så att man inet öppnar en massa önödigt och folk har blivit bättre på att formulera "beskrivning".
.
Märkligt ju snabbare medlen blir desto mer kräver man att det ska gå fort.
ha det Catshaman
-
Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Just uppslagsverksgenren är troligen den som gynnas mest av en elektronisk version. Istället för en 15 års uppdateringsprocess kan den nu genomföras inom ramen av några timmar.
NE presenterar ju dock "allmän" kunskap i första hand. När det gäller mer omtvistade frågor finner troligen få personer kunniga eller verksamma inom det området att NE:s beskrivning är komplett eller korrekt. Detta lär gälla i synnerhet för ämnen som arkeologi eller astronomi, där ett fåtal "säkra" källor ligger til grunden för mycket. Gäller även historia ju längre bak i tiden man går (då den långsamt fasas över till att bli just arkeologi).
För mer detaljerad information, t ex kelternas ursprung, föredrar jag utan tvekan böcker. Främst för formatets skull. Även 250 utprintade A4-ark är ingen höjdare. Läsvärdet ökar markant i en satt bok.
En annan stor fördel (vilken har gagnat mig mest) är givetvis att det numera är enkelt att kontakta författare direkt, vilket förut inte var lika enkelt. Som historiker går det också att ta del av elektroniskt kopierade dokument, något som markant ökar effektiviteten och minskar kostsamma och tidskrävande resor etc.
Vid Linköpings Universitet finns givetvis en stor mängd akademiska tidskrifter att tillgå, vilket fortfarande är det bästa sättet att hålla sig uppdaterad inom olika områden. Kostaden för prenumeration av papperstidningar gör att ett urval gjordes, och fortfarande görs. NUmera finns dock även ett stort antal av de mindre tidningarna tillgängliga via universitets nätverk vilket inte hade varit möjligt annars.
/Forsberg
NE presenterar ju dock "allmän" kunskap i första hand. När det gäller mer omtvistade frågor finner troligen få personer kunniga eller verksamma inom det området att NE:s beskrivning är komplett eller korrekt. Detta lär gälla i synnerhet för ämnen som arkeologi eller astronomi, där ett fåtal "säkra" källor ligger til grunden för mycket. Gäller även historia ju längre bak i tiden man går (då den långsamt fasas över till att bli just arkeologi).
För mer detaljerad information, t ex kelternas ursprung, föredrar jag utan tvekan böcker. Främst för formatets skull. Även 250 utprintade A4-ark är ingen höjdare. Läsvärdet ökar markant i en satt bok.
En annan stor fördel (vilken har gagnat mig mest) är givetvis att det numera är enkelt att kontakta författare direkt, vilket förut inte var lika enkelt. Som historiker går det också att ta del av elektroniskt kopierade dokument, något som markant ökar effektiviteten och minskar kostsamma och tidskrävande resor etc.
Vid Linköpings Universitet finns givetvis en stor mängd akademiska tidskrifter att tillgå, vilket fortfarande är det bästa sättet att hålla sig uppdaterad inom olika områden. Kostaden för prenumeration av papperstidningar gör att ett urval gjordes, och fortfarande görs. NUmera finns dock även ett stort antal av de mindre tidningarna tillgängliga via universitets nätverk vilket inte hade varit möjligt annars.
/Forsberg
-
Strutharald
- Ny medlem
- Inlägg: 13
- Blev medlem: 14 januari 2003, 21:15
- Ort: Skåneland
Hej broder Catshaman och övriga diskussionsvänner!
När det gäller uppslagsböcker vs. nätet föredrar jag nätet om man bra ska ha tag på mycket översiktlig information, det finns flera nätbaserade uppslagsböcker inte minst inom historia.
Men när det gäller djupare kunskap är internet värdelöst. Den mesta kunskapen är yttlig och i en hel del fall felaktigt eller inte riktigt rätt. Jag föredrar alltid vetenskapliga verk när det gäller fördjupning framför de fördjupningar man kan finna på nätet.
Men som översiktlig informations källa är nätet överlägset. Men jag är en bokmänniska, fast jag använder nätet så skaffar jag gärna historiska översiktsverk att ha i bokhyllan, de blir ju själva historia efter ett tag. Det är en fröjd att ha historiska verk som är skrivna i en annan tidsålder och ta del i hur historiker tyckte och tänkte på den tiden.
Det får en och tänka till när man läser våra nutida historikers verk, hur fast är inte också dessa i sin kontext, de som nu kritiserar sina gamle kollegor för partiskhet, hur kritiserade kommer de inte själv att bli av nästa generation historiker.
Strutharald
När det gäller uppslagsböcker vs. nätet föredrar jag nätet om man bra ska ha tag på mycket översiktlig information, det finns flera nätbaserade uppslagsböcker inte minst inom historia.
Men när det gäller djupare kunskap är internet värdelöst. Den mesta kunskapen är yttlig och i en hel del fall felaktigt eller inte riktigt rätt. Jag föredrar alltid vetenskapliga verk när det gäller fördjupning framför de fördjupningar man kan finna på nätet.
Men som översiktlig informations källa är nätet överlägset. Men jag är en bokmänniska, fast jag använder nätet så skaffar jag gärna historiska översiktsverk att ha i bokhyllan, de blir ju själva historia efter ett tag. Det är en fröjd att ha historiska verk som är skrivna i en annan tidsålder och ta del i hur historiker tyckte och tänkte på den tiden.
Det får en och tänka till när man läser våra nutida historikers verk, hur fast är inte också dessa i sin kontext, de som nu kritiserar sina gamle kollegor för partiskhet, hur kritiserade kommer de inte själv att bli av nästa generation historiker.
Strutharald
Hej Strutharald
Det beror väl på hur man definierar uppslagsverk. DEt är ju allt från NE till STatens Historiska Museum temaböcker. Jag håller med att än så länge finns det inte så mycket på svenska vare sig i böcker eller på Internet.
Men allmänt jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan ORB, Virtual Library, Catholic Encyclopedi osv.
.
Jag kan ju inte se att en sajt som
Ancient History Sourcebook
http://www.fordham.edu/halsall/ancient/
skulle vara ytlig eftersom den erbjuder en mycket stor del av de tidiga dokumenten i Europa i engelsk översättning. De har öppnat en hel värld för de som gräver i det förflutna
.
Sen finns det de specialiserade sajterna som är en uppslagbok i sig. Senast använde jag en sajt som har listat alla 2300 romerska inskriptioner i England. Den är länkad till en sajt med karta där man bara behöver trycka på ljuspunkterna för att få beskrivning på alla romerska fort, tempel och anläggningar i England. Det är gediget jobb och inget ytligt med det.
.
Den som har jobbat med forntiden vet nog med sig hur relativ sanningen är. Allt för ofta finns det alternativa tolkningar. Det märker man när man surfar. Det är något annat än för decennier sen när man fick en bok som hade hela sanningen och som inte fick ifrågasättas. Vist finns det mycket skräp men det är väl som med Jan Guillou det skapar intresse för historia och en förfalskning av Väöstergötlands historia. Men det är historia det me´
. Sen har jag surfat så länge att jag sett hur sajterna växer och blir bättre.
.
De skandinaviska länderna vill gärna bli lite snävt patriotiska och det är väl därför Ambrosiani sökte hjälp utifrån för att få en bredare analys av Birka. Samarbete över gränserna börjar bli standard. Å andra sidans sa en prof. emeritus i Lund för en del år sen i TV att i kvistiga saker drar man inte själv några slutsatser utan låter utlandet liksom ta över.
.
Gemensamt för den globala arkeologin var under några decennier en massa ismer med amerikanerna som produceneter av undersökningsteorier och modeord. Jenkarna som inte har något eget att gräva i gjorde sig kloka på andras områden och på Gizaplatån. Nu är man på väg mot en verklighetsnära tolkning genom att leva sig in och se på hela kontexten och skippa alla skrivbordsteorier.
ha det catshaman
Det beror väl på hur man definierar uppslagsverk. DEt är ju allt från NE till STatens Historiska Museum temaböcker. Jag håller med att än så länge finns det inte så mycket på svenska vare sig i böcker eller på Internet.
Men allmänt jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan ORB, Virtual Library, Catholic Encyclopedi osv.
.
Jag kan ju inte se att en sajt som
Ancient History Sourcebook
http://www.fordham.edu/halsall/ancient/
skulle vara ytlig eftersom den erbjuder en mycket stor del av de tidiga dokumenten i Europa i engelsk översättning. De har öppnat en hel värld för de som gräver i det förflutna
.
Sen finns det de specialiserade sajterna som är en uppslagbok i sig. Senast använde jag en sajt som har listat alla 2300 romerska inskriptioner i England. Den är länkad till en sajt med karta där man bara behöver trycka på ljuspunkterna för att få beskrivning på alla romerska fort, tempel och anläggningar i England. Det är gediget jobb och inget ytligt med det.
.
Den som har jobbat med forntiden vet nog med sig hur relativ sanningen är. Allt för ofta finns det alternativa tolkningar. Det märker man när man surfar. Det är något annat än för decennier sen när man fick en bok som hade hela sanningen och som inte fick ifrågasättas. Vist finns det mycket skräp men det är väl som med Jan Guillou det skapar intresse för historia och en förfalskning av Väöstergötlands historia. Men det är historia det me´
. Sen har jag surfat så länge att jag sett hur sajterna växer och blir bättre..
De skandinaviska länderna vill gärna bli lite snävt patriotiska och det är väl därför Ambrosiani sökte hjälp utifrån för att få en bredare analys av Birka. Samarbete över gränserna börjar bli standard. Å andra sidans sa en prof. emeritus i Lund för en del år sen i TV att i kvistiga saker drar man inte själv några slutsatser utan låter utlandet liksom ta över.
.
Gemensamt för den globala arkeologin var under några decennier en massa ismer med amerikanerna som produceneter av undersökningsteorier och modeord. Jenkarna som inte har något eget att gräva i gjorde sig kloka på andras områden och på Gizaplatån. Nu är man på väg mot en verklighetsnära tolkning genom att leva sig in och se på hela kontexten och skippa alla skrivbordsteorier.
ha det catshaman
-
D. Andersson
- Medlem
- Inlägg: 827
- Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
- Ort: Katrineholm
Håller med Strutharald, tyvärr återfinns det alldeles för många oseriösa sidor, Internet är bra, men det gäller - i än större grad än vid användandet av tryckta källor - att vara källkritisk.
Det florerar så extremt många - totala felaktigheter eller av politiskt/religiösa orsaker - oseriösa sidor att man ska vara på sin vakt mot vad man läser och senare använder.
Det florerar så extremt många - totala felaktigheter eller av politiskt/religiösa orsaker - oseriösa sidor att man ska vara på sin vakt mot vad man läser och senare använder.
-
robert nordin
- Medlem
- Inlägg: 184
- Blev medlem: 20 maj 2002, 21:48
- Ort: Stockholm
Haldir skrev:Det är därför man pungar ut med 500 kr per år för att få tillgång till det över internet?
Gargh, det där verket kostar ju 6.000 spänn. Vem har egentligen råd med det?
Man får rabatt på nätvarianten om man är SEB-kund. Man borde dock
ändra designen , fn verkar det snarare vara så att man scannat in pappersversionen, och lagt till lite länkar.
-
D. Andersson
- Medlem
- Inlägg: 827
- Blev medlem: 1 oktober 2002, 17:29
- Ort: Katrineholm
Okej, den saken märkte inte jag. Däremot retade jag mig på paradoxen att CSN-kortsinnehavare får 150 kr rabatt men vi studenter under 18 inte får skatta konto. Blev riktigt förbannad då... jaja, pappa gick med på att skaffa kontot i sitt namn OCH betala det här året, så jag gnäller inte så mycket nu 
