Förbjudna tändsticksaskar?
Förbjudna tändsticksaskar?
För många år sedan läste jag en bok om abort, Tror att den heter "Abort-det svåra valet".
I boken berättas att man i Sverige förr i tiden kunde ta bort oönskade graviditeter genom att äta plån från tändsticksaskar. Vid någon tidpunkt (minns ej årtalet) beslutade man att belägga fosterfördrivning med dödsstraff för att Sverige behövde fler barn (till något krig?).
Tändsticksplån förbjöds enligt boken (om jag minns rätt) Är det någon som känner till något om det här? Är det sant?
I boken berättas att man i Sverige förr i tiden kunde ta bort oönskade graviditeter genom att äta plån från tändsticksaskar. Vid någon tidpunkt (minns ej årtalet) beslutade man att belägga fosterfördrivning med dödsstraff för att Sverige behövde fler barn (till något krig?).
Tändsticksplån förbjöds enligt boken (om jag minns rätt) Är det någon som känner till något om det här? Är det sant?
Re: Förbjudna tändsticksaskar?
Cyniskt värre...lioness skrev:...Sverige behövde fler barn (till något krig?).
mvh/ Daniel
http://web.telia.com/~u38302477/match1.htm
Fosterfördrivning har väl "alltid" varit förbjudet? Oavsett om man anfört moraliska, kristliga, samhällsekonomiska eller patriotiska skäl.
Visserligen var väl omtanken om arbetarna begränsad vid den här tiden, för att inte tala om aborter, men att förbjuda fosfor i tändstickshanteringen av vad som ytterst är krigiska skäl låter lite långsökt. Har man ett specifikt krig i tankarna är det ju Nu man behöver folk, inte om 20-30 år.
Det fanns flera allvarliga nackdelar med fosforstickorna. Fosforstickorna orsakade bränder eftersom de lätt kunde självantända. Den allvarligaste nackdelen var dock att stickorna innehöll gul fosfor, vilket är mycket giftigt och i större doser dödande. Fosforstickorna användes ibland för att framkalla aborter, varvid riskerna för modern var mycket stora. Fosforn användes också till giftmord.
Det var emellertid för fabriksarbetarna som fosforstickorna fick dom värsta konsekvenserna. Tillverkningen kunde göra arbetarna svårt sjuka, vilka kunde drabbas av den fruktade fosfornekrosen eller käkbrand som den också kallades. Sjukdomen fick tänderna att lossna och ledde till att käkbenet bröts ned och i svåra fall ledde den till döden. De som artbetade med själva doppandet av stickorna i tändsatsen var de som främst drabbades.
År 1856 gjordes en avhandling om fosfornekros i fosfortändsticksfabriker. I en av sjukdomsbeskrivningarna, som handlar om en pojke som dog den 23 mars 1855, sägs följande:
"Gossen Carl P.,f.1841, intogs å Kliniska Institutets kirurgiska afdelning d. 24 dec. 1854.
STATUS PRAESENS: Blek ansigtsfärg, kinderna plussiga, den venstra oedematöst uppdrifven. Vid inre vinkel av vänstra ögat en fistelöppning, hvarifrån ett gröngult stinkande var uttömmer sig. En införd sond stöter i temligen stort omfång på karierande ben. Vid inre vinkeln af högra ögat en annan dylik abcess, som ännu ej öppnat sig. De två främsta oxeltänderna på venstra sidan af övferkäken utfallne:hörntanden på samma sida och alla framtänderna lösa, långt framskjutande emedan tandköttet dragit sig undan: Detta var missfärgadt och innehöll en mängd små öppningar, hvarigenom ett kopiöst, stinkande var utrann. Käkbenet kändes vid sondering öfverallt skrofligt".
Men vad gjordes då för att minska riskerna på fabrikerna?
Författaren J. Hellström talar om i sin bok "Om yrkessjukdomar och industriell hygien" från 1896 att det utkom en lag angående tänstickstillverkningen för att förekomma fosforförgiftningen 25 år tidigare. Denna lag som var en av dom första fabrikslagarna i landet var för sin tid ett stort framsteg, men den efterlevdes ganska dåligt.
Lagen innebar att stickorna skulle doppas i särskilda rum, vika skulle vara väl ventilerade och rummen skulle rengöras minst en gång om dagen. En bestämmelse om att inga barn under 15 år fick arbeta med doppningen av tändstickorna ingick också i lagen.
Första landet att förbjuda försäljning av fosforstickorna var Finland 1872. Andra länder följde efter, Danmark 1874, Frankrike 1897, Schweiz 1898, Sverige och Holland 1901. Tillverkning av fosforstickor var tilllåten i Tyskland fram till 1907, i Sverige fram till 1920.
Fosterfördrivning har väl "alltid" varit förbjudet? Oavsett om man anfört moraliska, kristliga, samhällsekonomiska eller patriotiska skäl.
Visserligen var väl omtanken om arbetarna begränsad vid den här tiden, för att inte tala om aborter, men att förbjuda fosfor i tändstickshanteringen av vad som ytterst är krigiska skäl låter lite långsökt. Har man ett specifikt krig i tankarna är det ju Nu man behöver folk, inte om 20-30 år.
Tack för svaren! Jag ska leta reda på den där boken igen. Jag mindes nog fel.
Det stod nog att Sverige behövde fler barn efter något krig och inte till något krig...
Fosterfördrivning har nog alltid varit förbjudet men har förekommit ändå, men straffet har inte alltid varit dödsstarff, som det blev då?
Det stod nog att Sverige behövde fler barn efter något krig och inte till något krig...
Fosterfördrivning har nog alltid varit förbjudet men har förekommit ändå, men straffet har inte alltid varit dödsstarff, som det blev då?
Konstigt nog fanns det förr i tiden männsikor som la upp planer för sitt land hela årtionden framåt och en stor folkmängd har alltid setts som en nationalistisk styrka oavsett om det gäller antalet arbetare eller soldater. Svenska flottan hade ju ännu mer framförhållning då de under tidigt 1800-tal planterade ekar så att de skulle finnas till att bygga skepp om två hundra år.Hexmaster skrev: Visserligen var väl omtanken om arbetarna begränsad vid den här tiden, för att inte tala om aborter, men att förbjuda fosfor i tändstickshanteringen av vad som ytterst är krigiska skäl låter lite långsökt. Har man ett specifikt krig i tankarna är det ju Nu man behöver folk, inte om 20-30 år.
Just, det var det jag menade med "moraliska, kristliga, samhällsekonomiska eller patriotiska skäl".Solitaire skrev:en stor folkmängd har alltid setts som en nationalistisk styrka oavsett om det gäller antalet arbetare eller soldater
Hmm, har inte det här tagits upp i nån annan tråd, om det är sant eller inte?Solitaire skrev:Svenska flottan hade ju ännu mer framförhållning då de under tidigt 1800-tal planterade ekar så att de skulle finnas till att bygga skepp om två hundra år.
Hur cyniskt det än kan låta så tror jag inte att det var fosforns farlighet för fabrikens arbetare eller dess tänkbara användning som fosterfördrivningsmedel som var orsak till att fosforstickorna förbjöds. Det var snarare det faktum att man kunde tända dem mot nästan vad som helst. Dra stickan mot väggen och den tänds. Ha den i fickan och den kan självtända.
De moderna tändstickorna av impregnerade trästickor är faktiskt en Svensk uppfinning. De var grunden till ett stort industriäventyr och blev en gigantisk exportartikel. Det faktum att tändsatsen var konstruerad så att man måste tända dem mot plånet och att de i stort sett inte kunde självantända gjorde att de kallades "säkerhetständstickor".
De moderna tändstickorna av impregnerade trästickor är faktiskt en Svensk uppfinning. De var grunden till ett stort industriäventyr och blev en gigantisk exportartikel. Det faktum att tändsatsen var konstruerad så att man måste tända dem mot plånet och att de i stort sett inte kunde självantända gjorde att de kallades "säkerhetständstickor".
Inte då - Visingsö (i Vättern) är det som har en vacker ekplantering, startad 1832. Bland annat just för att säkerställa flottans behov.Ekskogen på Visingsö. Det sägs inom skogskretsar att dåvarande Domänverket, troligen med glimten i ögat, erbjöd flottan virket, men att dessa artigt avböjde. Dock är virkesvärdet på högkvalitativ ek såpass högt att Visingsöekarna, vid kalavverkning, skulle inbringat tillräckligt för att låta bygga ännu en ubåt av Näcken-klass.Solitaire skrev:Jag har inte läst den, skulle vara på en ö? Mycket möjligt att det var ett påhitt.Hexmaster skrev:Hmm, har inte det här tagits upp i nån annan tråd, om det är sant eller inte?