http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=2För ungefär 500.000 år sedan gick människa och neandertalare skilda vägar. Nya studier med svensken Svante Pääbo i spetsen visar hur lika vi faktiskt var vår närmaste utdöda släkting.
Ur en liten benknota från ett 38.000 år gammalt fossil funnet i en grotta i Kroatien har forskarna lyckats läsa av en stor bit av neandertalarnas arvsmassa. Själva provet från benet var inte större än några gram.
- I just detta ben hade vi turen att få fram ett bra prov. Nu visar vi att det är möjligt att genomföra en fullständig kartläggning av neandertalarens arvsmassa. Det satsar vi på att vara i mål med inom två år, säger Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max Planck-institutet i tyska Leipzig.
Det skapar helt nya möjligheter att förstå människans ursprung. Redan finns en komplett karta över både människans och vår närmaste nu levande släkting schimpansens arvsmassa. Att neandertalaren snart kan läggas till listan innebär ett effektivt verktyg för att spåra de förändringar som gjorde oss till just människor.
För fem miljoner år sedan gick människans och schimpansens utvecklingslinjer isär. Separationen från neandertalaren skedde för bara 500.000 år sedan. Det gör den till en betydligt närmare släkting.
En gåta forskarna hoppas få svar på är vilka egenskaper det var som gjorde att just människan tog herraväldet på jorden.
- Det blir extremt intressant att se hur neandertalarnas arvsmassa skiljer sig från vår. Då kommer vi också att kunna förstå hur de var, säger Svante Pääbo.
Hittills har Svante Pääbo och hans kolleger studerat ett par miljoner dna-bokstäver. Det är fortfarande bara en droppe i havet. Hela arvsmassan består av över tre miljarder bokstäver.
En av förutsättningarna för att de lyckats med detta är en ny teknik för att avläsa arvsmassan. Bakom den står ännu en svensk, Pål Nyrén, professor i biokemi på Tekniska högskolan i Stockholm. Hans uppfinning gör processen hundra gånger snabbare än konventionella metoder.
Forskarna i Tyskland har samarbetat med en grupp vid bland annat Lawrence Berkeleys nationella laboratorium i Kalifornien. De amerikanska forskarna har utgått från samma neandertalare men använt en helt annan analysmetod. Deras slutsats är att vi delar mer än 99,5 procent av vår arvsmassa med neandertalarna.
- Vi kommer aldrig att kunna återuppliva neandertalarna, men genom deras arvsmassa kan vi lära oss mycket om hur de var, säger professor Edward Rubin från Berkeley i USA.
Fossila fynd efter neandertalarna visar att de levde i Europa, Mellanöstern och vissa delar av Asien. Äldsta spåren är 130.000 år gamla, men för 35.000 år sedan, kort efter det att människan vandrat in i Europa, upphör de ganska tvärt. Spåren från neandertalarna visar att de kunde göra upp eld, använda verktyg och troligen utövade de någon form av religion. En stor fråga för framtiden är att ta reda på om människan på något sätt låg bakom deras försvinnande.
En annan är om de under sin samexistens i Europa under några tusen år hade samröre med varandra. Vissa forskare hävdar att de hittat spår av genvarianter som kan vara en rest från korsbefruktning. Men svaret på vad som egentligen försiggick mellan våra förfäder och neandertalarna i Europa dröjer ytterligare några år.
- Av det vi sett hittills hittar vi inga belägg för att neandertalarna bidragit till människans genpool, säger Svante Pääbo.
Resultaten från de bägge forskarlagen presenteras i de naturvetenskapliga tidskrifterna Nature respektive Science på torsdagen.
/Marcus