Sitter med
Jorden förr och nu eller Urverldens under, ett populärvetenskapligt arbete av en viss D:r W. F. A. Zimmermann, översatt och bearbetat från tyskan, tryckt i Stockholm 1867.
Vid den här tiden kände man till en handfull dinosaurier; det var innan Drinker Cope och Marsh tävlade borta i staterna och upptäckte tjogtals arter. Iguanodon framställs som ett fyrfota djur, "i enlighet med de största och berömdaste forskares åsigter", trots att jag bestämt har för mig att den felaktiga rekonstruktionen av Gideon Mantells upptäckt inte blev särskilt gammal och bör ha varit korrigerad redan vid den här tiden.
Dessa jätteödlor (Ichtyosaurus och Plesiosaurus) lefde i hafven; men icke mindre fruktansvärda odjur funnos i denna tid på land. Dessa väldiga saurier beherrskade floder och kärr och huserade säkerligen mycket vildt.
"Floder och kärr" kan ha att göra med att fossilen man kände till upptäckts tillsammans med sådana växter. Måhända spökade redan nu den sedemera kasserade idén, att de största dinosaurierna var såpass stora att de krävde vatten för att kunna röra sig smidigt.
Ödlor, som sagt; med viss tvekan dock. Ichtyosaurus kallas "fisködla", men längre fram beskrivs Plesiosaurus som "ett sköldpaddartadt djur". Pterodactylus beskrivs sålunda:
Dock måste vi anmärka, att en lika så besynnerlig blandning af olika djurslag förekommer hos detta slägte, som hos flera andra af hans samtida. Halsen, som har sju halskotor, tyder på ett däggdjur; den mellan bak- och framfoten utspända flyghuden påminner till och med om ett bestämt slägte, flädermössen; men deremot säger handen, att det måtte vara en ödla, ty hos däggdjuren hafva alla tår lika många leder, men hos ödlorna har den innersta tån (...) det minsta antalet leder (...).
Detta återför Pterodactylus egentligen till ödlornas familj, ty dess händer äro just så bildade, som vi nu angifvit. Djuret, som således sannolikt var en flygande reptilie, var icke öfverdrifvet stort och lefde av insekter.
Ödlor, alltså. Som visserligen är en underordning och inte en familj, men på vägen från latin och grekiska till tyska till svenska skulle ju en del kunna hända.
Vidare beskrivs Iguanodon strax därefter som "en bepansrad jätteorm med krokodilgap", och rentav att "de nyare undersökningarne sätta honom till samma ordning som delfinerna - en hval med vanlig smärt kropp." Jag har läst detta stycke flera gånger och kan intyga att det faktiskt står så. Ännu längre fram beskrivs dinosaurierna som "krokodilartade djur", "fornverldens krokodiler" och "krokodiler af 40 fots längd (Dinosaurus, Mystriosaurus)".
Trots att vetenskapen var så färsk att den, ur vår synpunkt, inte ens kommit underfund med de basala spelreglerna, så hade man ändå hunnit studera koproliter (= bajsfossil) från Ichtyosaurus, och dragit rätt klyftiga slutsatser rörande dess matsmältningssystem. Det berömda fossilet där en ichtyosaur förevigats i födelseögonblicket var känt, och man var på det klara med att den födde levande ungar.