Förhistoriskt åkerbruk

Från de första stapplande stegen tills skrift och civilisationer tog över, vilket är olika länge i olika delar av världen.
Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 841
Blev medlem: 01 okt 2002 16:29
Ort: Katrineholm

Inlägg av D. Andersson » 16 nov 2003 19:08

FoxTox, uppgifterna fick jag från en bok, tror den var skriven för att vara kurslitteratur, skriven av ett par Uppsala-professorer, arkeologi och historia. Boken handlade just om nordeuropéernas förändringar under romarrikets inflytande.

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 585
Blev medlem: 03 sep 2003 15:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 16 nov 2003 19:17

Lika bra att jag också talar ut - siffran 60 ggr kommer naturligtvis någonstans ifrån och jag jobbar på att få fram källan för det tycker jag man ska försöka.

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 585
Blev medlem: 03 sep 2003 15:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 16 nov 2003 22:01

Ok, källan till siffran 60 ggr är Burenhults Arkeologi i Norden. Det är två volymer, vet inte vilken det är som ger uppgiften. Jag minns inte den uppgiften själv, utan det var min pappa som tog upp det, det var därför jag inte visste exakt källa. Pappa trodde att det skulle räcka med att slå upp befolkning i registret så skulle man hitta stället. Han hade uppfattningen att det avsåg hela det danska området, alltså inklusive skånelandskapen och västkusten, och även om han inte var 100% på just siffran 60 så trodde han nog att det var så det stod.

Vid tillfälle ska jag söka upp den, jag måste in och lämna tillbaka en massa böcker imorrn i alla fall. Återkommer när jag gjort så...

Totmes
Medlem
Inlägg: 106
Blev medlem: 27 jun 2003 22:46
Ort: Stockholm

Inlägg av Totmes » 17 nov 2003 00:29

En arbetskamrat i 60-årsåldern från Åland uppvuxen i skärgårdsbondemiljö menar att lerjordar inte kan ha använts som åkerjord under forntiden. Lerjordar är visserligen bördiga, dom är näringsrika och behåller vattnet längre, men dom är för tungarbetade. Dom redskap av trä som man använt under forntiden håller inte för arbete i tung lerjord, dom går sönder, det krävs redskap av järn.
Liknande tankar uttryckte en kulturgeograf jag talade med för några år sedan (vi talade då om jordbruk under 1700- och 1800-talen), dom lerjordar som idag är dom bördigaste åkrarna användes inte som åkrar i det förflutna utan som betesmark.
Om arkeologer likväl hittat lerjordar som använts som åker under forntiden, kan man ha bearbetat jorden med någon slags teknik som dessa båda personer inte har tänkt på?
Lerjordar förresten, vad menar vi med det uttrycket? Finns det lerjordar av olika beskaffenhet, olika tunga, olika tungarbetade?
Min åländske arbetskamrat menar att man inte kan ha använt träplog i tung lerjord, träplogen går sönder, och med en plog av järn skulle arbetet bli orimligt tungt för dragdjuren. Kan man istället för plog eller årder ha hackat upp lerjorden?

jofredes
Medlem
Inlägg: 812
Blev medlem: 28 aug 2003 13:03
Ort: Sundsvall

Inlägg av jofredes » 17 nov 2003 12:45

När vi ändå snackar jordbruk, är det nån som kan posta en bild på en årder?

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 585
Blev medlem: 03 sep 2003 15:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 17 nov 2003 12:50


FoxTox
Medlem
Inlägg: 61
Blev medlem: 01 okt 2003 16:31
Ort: Östergötland

Inlägg av FoxTox » 17 nov 2003 23:18

Bra inlägg från er alla.

Totmes nämner flera mycket väsentliga saker. Lera är geologiskt jord med minst 15% lerpartiklar. Därav inser vi att egenskaperna varierar väldigt mycket. Den kletigaste leran är vanligen den postglaciala, medan den glaciala ofta innehåller mycket mo, dvs snäppet grövre material.
Dessutom, vad är det för material som bonden har att bruka när han ger sig ut på lermarken för att göra den till åker första gången. Han behöver skära upp jorden till ca 8 cm djup. Eftersom det ligger ett lager organiskt material överst, kommer mängden lera att vara liten i den åkerjord han gör. Bearbetningen torde då inte vara något stort problem.

Vanligen är den äldsta odlingen på lera förlagd till de nedre delarna av sluttning från morän. Det innebär att leran har stort innehåll av grövre partiklar. Återigen blir berarbetningen för sådd inte ett problem.

Vi har faktiskt mycket stora arealer lermark som har odlats i forntid. Detta har troligen gjorts i växling med ängsbruk, bete, buskträda, etc. Då kan man utan stora besvär riva upp odlingsskiktet med årder till tillräckligt djup. Vad som har hänt i vår egen tid är att vi plöjer mycket djupare och tillför ren lera till blandningen, vars lerhalt då ökar dramatiskt. Det är denna lerjord vi idag tittar på och anser vara omöjlig att bruka i forntid.

Ändå bör vi mycket riktigt besinna möjligheten av helt andra metoder för hantering av lerjord. Vi kan ha många hisnande upptäkter framför oss. Några förslag?

Jag väntar lite med kommentarer till årderbeskrivningarna.

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 585
Blev medlem: 03 sep 2003 15:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 17 nov 2003 23:31

Jag har egentligen inte hunnit genomföra utlovat faktasök (Burenhult) men en detalj som rimligen är relevant i sammanhanget har jag snappat upp - vädret.

Under yngre bronsålder-äldre järnålder torkar väderleken upp ganska ordentligt. Detta bör ha möjliggjort bruk av tidigare alltför tunga jordar (eller effektivare bruk av osv), med åtföljande ökad avkastning. Den exakta tidpunkten för förändringen har jag inte i huvudet.

Klimatförändringarna finns i rätt många källor så jag avstår från källhänvisningar den här gången (tills jag har en mer precis uppgift att redovisa).

FoxTox
Medlem
Inlägg: 61
Blev medlem: 01 okt 2003 16:31
Ort: Östergötland

Inlägg av FoxTox » 17 nov 2003 23:54

Man brukar anse att den genomsnittliga årstemperaturen sjunker från ca 1000 fKr till ungefär Krf. Under denna period förekommer naturligtvis stora variationer år från år. Det innebär ju att vi har ytterligare en parameter i våra odlingsproblem.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1382
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Ljusterö

Inlägg av Dan Koehl » 28 nov 2003 23:32

Totmes skrev:En arbetskamrat i 60-årsåldern från Åland uppvuxen i skärgårdsbondemiljö menar att lerjordar inte kan ha använts som åkerjord under forntiden. Lerjordar är visserligen bördiga, dom är näringsrika och behåller vattnet längre, men dom är för tungarbetade. Dom redskap av trä som man använt under forntiden håller inte för arbete i tung lerjord, dom går sönder, det krävs redskap av järn.
Liknande tankar uttryckte en kulturgeograf jag talade med för några år sedan (vi talade då om jordbruk under 1700- och 1800-talen), dom lerjordar som idag är dom bördigaste åkrarna användes inte som åkrar i det förflutna utan som betesmark.
Om arkeologer likväl hittat lerjordar som använts som åker under forntiden, kan man ha bearbetat jorden med någon slags teknik som dessa båda personer inte har tänkt på?
Lerjordar förresten, vad menar vi med det uttrycket? Finns det lerjordar av olika beskaffenhet, olika tunga, olika tungarbetade?
Min åländske arbetskamrat menar att man inte kan ha använt träplog i tung lerjord, träplogen går sönder, och med en plog av järn skulle arbetet bli orimligt tungt för dragdjuren. Kan man istället för plog eller årder ha hackat upp lerjorden?
När jag bodde på en bondgård på Gotland (i närheten av Romakloster, mycket lerjordar) råkade jag några gånger illa ut, och körde fast med traktor ch plog. Nu fick jag iofs alltid köra den mindre traktorn, en BM 400 men den räckte normalt bra, men nere i det blötaste tätaste leran körde jag som sagt ohjälpligt fast några gånger med plogen duktigt nergrävd, och måste bli uppdragen med större traktor...mindre kul.

Nu använder man ju i modernt åkerbruk höstsådd, vilket betyder att man plöjer, harvar och sår på hösten, mitt i regnrusket ibland, klart det blir blött, och man höstplöjer ju också vid vårsådd.

Men jag undrar hur länge man använt denna metod. Kanske plöjde de tidigt på våren, när jorden var torrare, och lät jorden ligga i träda något år tills de sådde igen?

Jag har i alla fall svårt att förstå hur man under hösten skulle ha kunnat blöta lerjordar på gotland med oxe och årder?

Som jag förstått släppte man fram till 1800-talet djur på bete på åkern efter skörden, för att nyttja gräset som växte upp, och tillföra gödsel.

För den som någon gång studerat vad grisar åstadkommer med en lerig åker så funderar man på om de rentav var mycket klokare än vi, och kanske lät djuren aldeles frivilligt göra en del av jobbat? Där grisar gått inhägnade kan man nästan sätta potatis utan större arbete...

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 585
Blev medlem: 03 sep 2003 15:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 29 nov 2003 02:00

Minns inte om det här finns i tråden ovan - Om jag förstått det hela rätt så vände man inte jorden när man plöjde, på det sätt man gör nu. Årdret karvade bara en fåra, utan att vända runt någonting. Det borde spela viss roll?

FoxTox
Medlem
Inlägg: 61
Blev medlem: 01 okt 2003 16:31
Ort: Östergötland

Inlägg av FoxTox » 05 dec 2003 01:16

Du har ytterst intressanta synpunkter, Dan. Det är viktigt också att inse att plogdjupet under järnåldern, åtminstone den äldre, är mycket mindre än dagens. Det innebär mindre % lerpartiklar i markmaterialet och mer humus och mindre dragkraft går åt. Även så att nutida gärden är anpassade för traktor, dvs hela oindelade fält med täckdiken. Under järnåldern var lerytorna delade med diken och tegarna var ner till ca 4-5 m breda. Det innebär att regnvatten snabbt rann ner i tegdikena utan att gå genom jorden och göra den kletig.

Teodric nämner att plogen vänder jorden, vilket inte årdret gör. Ja, så skrivs det ofta i lärda skrifter. Men detta är bara sant under vissa förhållanden. Vad som menas är egentligen att plogen vänder ett"paket" av jord ungefär 1/3 varv, såvida jorden håller ihop, t ex pga innehåll av lera. På obevuxen sandjord sker inte detta, utan sanden "svämmar" från plogen på samma sätt som vid de flesta årderkonstruktioner.

Om man gör en fåra i marken så går det inte att undvika att jorden som läggs upp vid sidan blir vänd.

En annan viktig skillnad vid ploganvändning är att jorden läggs åt bara ett håll. Av detta uppstår en tryckkraft åt motsatt håll. Plogen skär därför en rak vägg som denna kraft kan tas upp emot. Återigen blir det konstigt i sandjord, som inte håller för kraften. Därför kan man se en plöjande traktor på sandjord ha framhjulen nästan på tvären för att motverka plogens sidkraft. Det är sidkraften som är skälet till att flerskäriga plogar inte har skären mitt för varandra.

Stort tack för era kloka synpunkter. Mera!

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1382
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Ljusterö

Inlägg av Dan Koehl » 07 dec 2003 13:59

FoxTox skrev:Det är viktigt också att inse att plogdjupet under järnåldern, åtminstone den äldre, är mycket mindre än dagens. Det innebär mindre % lerpartiklar i markmaterialet och mer humus och mindre dragkraft går åt.
Blir lite förvirrad här. Hela prylen med att använda plog är ju att vända jorden, dvs, att föra ner konstgödning, eller gödsel till djupare skikt om jag fattat det rätt.

Men enligt dig användes tidigare bara de översta skikten av jorden, och då behövde man strängt taget inte vända jorden, annat än att för i någon mån blanda gödsel och jord?

Vad jag inte förstå är varför man idag nödvändigtvis behöver arbeta med djupare jordlager än man gjorde då?

Vad är poängen? Mindre risk för att rötterna torkar ut eller vad?

Annars tror jag som sagt att det under generationer är en väldig skillnad om man släpper djur på bete på nyskördade fält samt senare lägger ut gödesl, jämfört med om man som idag använder konstgödning från sydamerika.

Regelbundet gödslad jord borde på sikt bli mer blandad och mindre lerig.

Sådant borde arkeologer för all del kunna se i de olika skikten.

Jag funderar också på om det finns uppgifter när man slutade använda träda. Vilka konsekvenser har trädan?

det här blev en klurig och kul sträng, Fox Tox, tack för den!

Användarvisningsbild
Katarina
Medlem
Inlägg: 43
Blev medlem: 10 nov 2003 16:43
Ort: Stockholm

Inlägg av Katarina » 08 dec 2003 16:49

Bild på årderjärn från Öland, järnålder.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

FoxTox
Medlem
Inlägg: 61
Blev medlem: 01 okt 2003 16:31
Ort: Östergötland

Inlägg av FoxTox » 10 dec 2003 20:21

Dan skrev:Blir lite förvirrad här. Hela prylen med att använda plog är ju att vända jorden, dvs, att föra ner konstgödning, eller gödsel till djupare skikt om jag fattat det rätt.
Ja, men även om du inte har något gödsel, så måste du röra om jorden för att kunna så. Ett ytterligare viktigt skäl är att bekämpa ogräs, genom att t ex vända om jorden så att växten kommer av sig (ofta bara tillfälligt). Att lufta jorden innebär också att gynna jordbakterier. Att mylla gödsel är även ett ändamål, som du nämner, för att placera näringen i nivå med blivande rötter.
Men enligt dig användes tidigare bara de översta skikten av jorden, och då behövde man strängt taget inte vända jorden, annat än att för i någon mån blanda gödsel och jord?
Just det, men se ovan. Ett årder kan köras snett, vilket gör verkan blir olika på dess sidor. Då kan det fungera som plog, särskilt om årdret är ett - som jag kallar det - mejselårder. Ett sånt har en platt mejselformad bill som egentligen inte för ut jorden åt sidorna utan rakt upp mot ståndaren. Mejseln är ganska lång (ca 0,5 m) och lutar man årdret så kommer jorden att ramla av åt ett enda håll och vänder då jorden som en plog. Ett sådant årder kan ses i vikingautställningen på Historiska.
Vad jag inte förstå är varför man idag nödvändigtvis behöver arbeta med djupare jordlager än man gjorde då?
Åtskilligt är för att motverka ogräs, men även att göra jorden porös för att gynna rotbildning. Och man har ju traktor. Gynnar man rötterna så gynnar man näringsupptag och det växer snabbt. I genetisk forskning ändrar man vartefter sädens egenskaper så att det som är möjligt blir nödvändigt.
En del "alternativodlare" gör som under forntiden, dvs rör inte om djupare än ca 1 dm. Så visst går det.
Annars tror jag som sagt att det under generationer är en väldig skillnad om man släpper djur på bete på nyskördade fält samt senare lägger ut gödesl, jämfört med om man som idag använder konstgödning från sydamerika.

Regelbundet gödslad jord borde på sikt bli mer blandad och mindre lerig.

Sådant borde arkeologer för all del kunna se i de olika skikten.
Absolut! Regelbundet gödslad jord (dynga) ger ökad mullhalt liksom ökat bakterieliv, vilket är viktigt. Även annat organiskt som plöjs ner har den effekten. Nära boplatser kan man se att man vräkte ut hushållsavfall och kol och aska på de narmaste åkrarna. Nyttigt! Och lerhalten minskar något, liksom den ihopkletande effekten hos den.

Arkeologer - de skickliga - kan se sådana effekter. Tyvärr är det ytterst få arkeologer som vet särskilt mycket om gammal odling. Ofta används bara löddriga schabloner, t ex detta om att man inte odlade på lera.
Jag funderar också på om det finns uppgifter när man slutade använda träda. Vilka konsekvenser har trädan?
Träda används på många håll fortfarande, men sällan i Sverige. Man slutade med trädan vanligen under 1800 eller 1900-talet.
Trädan är till för att ladda om åkerns näringsförråd. Växter växer på och betesdjur går vanligen där under vissa tider. Långa trädor ger förbuskning och förslyning, vilken därefter bränns av. När växten försvinner frigörs t ex kväve ur rötterna som göder grödorna. Aska från buskarna innehåller mycket kalium, vilket också är nyttig i processen.

Så "bondtölparna på vischan" har en hel vetenskap att hantera i sitt dagliga värv... Bondgårdarna var och är kunskapsföretag.

Katarina (välkommen i diskussionen!) visar en fin bild av en bill just från ett mejselårder. Den högra delen ska alltså spänna om själva trävirket i årderbillen och sitter då med andra sidan uppåt (dvs bilden visar billens undersida). Lägg märke till spikhålet i mitten. Lägg också märke till att billen inte har former som för ut jorden åt sidorna utan är platt. Då faller jorden av åt det håll som man lutar åt. När man kör tillbaka lutar man åt andra hållet med samma effekt. Åkern kommer då att se ut som plöjd med plog. Effekten syns på välpreparerade årderspår i fornåkrar, men sällan reflekteras över detta.
Billen var till för att hålla eggen vass så att behövlig dragkraft minskade och styrbarheten ökade.
Dan skrev:det här blev en klurig och kul sträng, Fox Tox, tack för den!
Javisst, efter en avvaktande inledning blev det riktigt kul!