Nuvarande kommunvapen i Sverige

[tyskaorden]

Katrineholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Katrineholm. Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall. Gaffelkorset syftar på järnvägen och dess betydelse för staden. Merkuriestaven står för handel, hammaren står för industrin och rosen för trädgårdsnäringen. Fastställt av Kungl. Maj:t 1918 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kil_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kil. Blasonering: I fält av silver en blå kil. Är talande och brukades tidigare av Stora Kils landskommun. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1963. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974 för den nya kommunen Kil.

Kinda_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kinda. Blasonering: I rött fält inom en bård av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i två utböjda spetsar. Är baserat på sigillet för Kinda härad, känt sedan 1568. Bården lades till när vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974, som en särskiljande symbol då kommunen inte riktigt omfattar hela häradet.

[tyskaorden]

Kiruna_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kiruna. Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma. Järntecknet står för gruvan. Fjällripan är talande för staden samiska namn Girun. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1949 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Klippan_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Klippan. Blasonering: I sköld en fors av silver, utformad som en högerstråle, bildad ovan av en vågskura och nedan av en rak skura samt gränsande ovan mot blått och nedan mot svart. Symboliserar vattenkraften där vattnet faller över en svarta klippan. Användandet av Vattenfallen i Rönne ån för pappersindustrin går tillbaka till 1573. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1961 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Knivsta_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Knivsta. Blasonering: I rött fält en krona över ett treberg, allt av guld. Symboliserar Mora stenar platsen för forna tiders kungaval. Vapnet var resultaten av en tävling som vanns av skolpojken Jacob Blumenthal. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 2003.

Kramfors_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kramfors. Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning. Kråkan kommer från sockensigillet känt från 1600-talet. Bron syftar på den över Ångermanlandälven. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1984.

[tyskaorden]

Kristianstad_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kristianstad. Blasonering: i blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld. Kristianstad grundades av danske kungen Christian IV år 1614 och han tilldelade staden ett vapen 15 mars 1622. Det visar kungens monogram med två lejon från det danska riksvapnet. Sedan Skåne blivit svenskt bibehölls vapnet oförändrat. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1932 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1975.

Kristinehamn_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kristinehamn. Blasonering: I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam. Är baserat på stadens sigill känt från 1642. Fastställt med färgerna bestämda av Kungl. Maj:t 1941. Registrerat hos Patent- och registeringsverket 1974.

Krokom_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Krokom. Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad dubbel blå sparre, sänkt och störtad, däröver en röd gumse i hällristningsmanér. Syftar på hällristningarna i Glönsabacken. Skapades ursprungligen av konstnären Gunnar Rudin i Orrviken och modifierades något innan det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

[tyskaorden]

Kumla_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kumla. Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver. Skomakarhammarna syftar på skotillverkningen som vara av stor betydelse på 1700- och 1800-talen. Treberget syftar på Kumla kullar ett antikt gravfält. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kungsbacka_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kungsbacka. Blasonering: I blått fält en kvinnlig helgonfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld. Stadens sigill från 1580-talet visade en bild av ett kvinnligt helgon. Stadens kyrka var helgad åt Sta. Gertrud, antog man att bilden visade henne. Dock är hennes attribut en kyrkomodell och inte en stav. Man ville dock behålla staven och så blev det när vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1948. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kungsör_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kungsör. Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle. Kronan syftar på namnet, samt den kungsgård som Gustav Vasa upprättade 1538. Bron över strömmen syftar på tolkning av ortnamnet som konungarnas vadställe. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 7 mars 1941. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Kungälv_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kungälv. Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda. Är baserat på stadens medeltida sigill. Sigillstampen existerar fortfarande och bevaras på Göteborgs museum. Fastställdes av Kungl. Maj:t 1950 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kävlinge_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kävlinge. Blasonering: I grönt fält ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjälke, en kavle och en ginkavle. Vapnet syftar på de sex järnvägslinjer som möts i Kävlinge, och som spelat stor roll för ortens utveckling. Fastställt av Kungl. Maj:t 1955 och registrerat hos Patent och registreringsverket 1975.

Köping_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Köping. Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade. Vapnet är baserat på stadens sigill, känt sedan 1378. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1940. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

960px-Laholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Laholm. Blasonering: I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning. Fiskar förekommer i stadens sigill från 1300-talet. Laxarna syftar på det tidigare betydelsefulla laxfisket i Lagan. Fastställt av Kungl. Maj:t 1940 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Landskrona_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Landskrona. Blasonering: Sköld: kvadrerad: I. i blått fält en kunglig krona av guld; II. i fält av silver ett rött krönt lejon, hållande i högra framtassen ett rött svärd och i den vänstra en grön palmkvist; III. i fält av silver ett åt vänster mellan två röda pelare seglande rött skepp på en av en vågskura bildad stam, fyra gånger av vågskuror delad av blått och silver; IV. i blått fält ett ymnighetshorn av guld. Skölden är krönt med en öppen krona av guld, prydd med pärlor och ädla stenar.
Sköldhållare: till höger Prudentia av silver, hållande i högra handen en orm och i den vänstra en spegel, båda av guld; till vänster Justitia av silver med en ögonbindel av guld, hållande i högra handen ett svärd och i den vänstra en våg, båda av guld. Postament av guld. Förutom det fullständiga vapnet med sköldhållare och postament, må skölden även brukas med eller utan krona. Kronan syftar på namnet. Lejonet syftar på befästningen, försvar och fred (palmkvisten). Skeppet står för hamnen och ymnighetshornet för rikedom. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 9 oktober 1953 och bygger på ett kungligt brev från 1663. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974. Är det enda svenska kommunvapen som har sköldhållare.

landskrona2.jpg

Laxå_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Laxå. Blasonering: I rött fält ett andreaskors, åtföljt i övre vinkeln av ett järnmärke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver. Andreaskorset symboliserar Laxå som järnvägsknutpunkt. Handsken kommer från sigillet för Grimstens härad, känt sedan 1600-talet. Järnmärket syftar på Lassåna bruk, som genom ett missförstånd på 1600-talet gav orten sitt namn. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1956 för Laxå köping. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Lekeberg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lekeberg. Blasonering: I svart ett rådjursansikte av guld med röda horn. Vapnet anspelar på den tidigare Knista landskommun och syftar på det rika djurlivet i kommunen. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1995, sedan kommunen bildats genom en utbrytning ur Örebro.

[tyskaorden]

Leksand_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Leksand. Blasonering: I guld en ornamenterad svart nyckel. Går tillbaka på det äldsta sockensigillet från 1625. St Petri nyckel syftar på att kyrkans skyddpatroner var St Petrus och St Paulus. Efter en lång diskussion under 1940-talet fastställdes vapnet av Kungl. Maj:t 1950. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1979.

Lerum_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lerum. Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Oxhuvudet syftar på oxen från sigillet för Vättle härad från 1563. Dagens kommun omfattar större delen av häradet. Oxen syftar troligen på kreaturshandeln av stor betydelse i forna dagar. Eklöven syftar på ett viktigt träslag i kommunen. De är tre till antalet syftande på de tre småkommuner som bildade dagens kommun. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1982.

Lessebo_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lessebo. Blasonering: I rött en bikupa av guld, däröver en ginstam av guld med två korslagda svarta glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa. Glasblåsarpiporna från den tidigare Hovmantorps landskommun, syftar på glasindustrin. Bikupan kommer från Lessebo gamla vapen och syftar på pappersindustrin. Då det lokala pappersbruket brukade en bikupa som symbol sedan 1808. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 19 december 1986.

Lidingö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lidingö. Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld. Vikingaskeppet syftar på att Lidingö är belägen vid en av vikingarnas segelleder. Än idag leder en av vägarna till Stockholms hamn förbi Lidingö. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1928. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.