Nuvarande kommunvapen i Sverige

[tyskaorden]

Gagnef_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gagnef. Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld. Symboliserar sammanflödet av Österdalsälven och Västerdalälven vid Djurås. Fastställt av Kungl. Maj:t 20 december 1946. Efter kommunreformen 1971 då Floda införlivades, registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Gislaved_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gislaved. Blasonering: I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver. Gästgivartecknet syftar på att orten länge haft ett gästgiveri och skjutstation. Då man ligger vid kommunikationsleden Nissastigen. Ringen runt tecknet var ursprungligen rent dekrativt. Men efter kommunreformerna då sex äldre kommuner blivit en, vill man se ringen som en symbol för sammanhållning. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1953 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Gnesta_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gnesta. Blasonering: I grönt fält en björk av guld. Björken är från Daga härads sigill, syftande på att större delen av kommunen historisk ingått i häradet. Gnesta uppgick 1971 i Nyköping, men återuppstod som egen kommun 1991. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1992.

Gnosjö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gnosjö. Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver. Symboliserar småindustri och företagsamhet. Antalet vattenhjul syftar på de fem kyrksocknar som utgjorde kommunen. Antaget 1954 men ej fastställt av Kungl. Maj:t. Registrerat hos Patent- och Registreringsverket 1976. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

[tyskaorden]

Gotland_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gotlands kommun. Blasonering: I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på korsstav av guld fästat rött baner med bård och fem flikar av guld. Är baserat på staden Visbys vapen. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945 och registrerat hos Patent- och registreringsverket 1987.

Grums_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Grums. Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor. En kyrka är bilden i Grums härads sigill tidigast känt sedan 1617. Sågklingorna symboliserar industrin. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1952 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974. Grums hade inte berörts av kommunreformerna.

Grästorp_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Grästorp. Blasonering: På mitten delad av en gyllene ström, nedtill i rött fält till dexter en gyllene handske med tummen åt sinister och nedtill försedd med bård av röda kvadrater, till sinister två i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fält en knuten gyllene hand med till edgång uppsträckta fingrar, åtföjd till dexter av en mot dexter vänd, stränglös gyllene båge, samt sinister av en gyllene pil. Kombinerar element från vapnen för Åse härad (övre delen) och Viste härad (nedre hälften). Då Grästops kommun till större delen består av dessa härader. Strömmen syftar på Nossan. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1981.

[tyskaorden]

Gullspång_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gullspång. Blasonering: I blått fält en hoppande lax, ovan åtföljd av en smal upphöjd bjälke, nedan av en krona, allt av guld. Laxen syftar på en av ekonomisk betydelse variant av detta släkte - "gullspångslaxen". Bjälken symboliserar den "gyllene spången över älven. Kronan erinrar om slaget vid Hova 1275 där kung Valdemar förlorade kronan till brodern Magnus (Ladulås). Vapnet registerades hos Patent- och Registreringsverket 1989.

Gällivare_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gällivare. Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke. Symboliserar renskötsel och malmbrytning. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Efter kommunreformerna registrerat hos Paten- och registreringsverket 1974.

Gävle_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Gävle. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två och nedanför av ett ankare av guld. Ankaren syftar på Gävle som en hamnstad. Vågbjälken står för Gavleån. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1941 och efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.

Göteborg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Göteborg. Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en. Vapnet visar Göta Lejon med svärd och hållande en sköld med Svea rikes vapen. Syftande på att staden anlagts som rikets värn åt väster, då Halland och Bohuslän tillhörde det danska riket. Lejonets vändning har varit hett omdebatterat, då det heraldiskt sett är vänt år fel håll. Förespråkarna för den nuvarande vändningen av lejonet segrade tillslut och vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Götene_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Götene. Blasonering: I rött fält en heraldisk källa av silver och blått samt däröver ett latinskt kors av silver mellan två stolpvis ställda svärd, likaledes av silver. Vapnet ansluter till legenden of Sankta Helena (Elin) av Skövde, vilket dödades med svärd vid Götene. På platsen där hon dog sprang en källa fram, som utmärktes av ett kors. Antaget 1953 i samband med att Götene blivit köping. Det var komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Habo_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Habo. Blasonering: I sköld kluven av silver och grönt en genomgående bjälkvislagd gärdesgård i motsatta tinkturer. Gärdesgården syftar på namnet vars förled lär betyda inhägnad. Habo bildades 1974 och ingen av de ingående enheterna hade vapen eller sigill som var lämpliga som utgångspunkt för ett vapen. Vapnet komponerades av Staffan Philipsson vid annonsbyrån Svenska budskap i samarbete med Riksarkivet. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1986.

Hagfors_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Hagfors. Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga. Symboliserar järnindustrins betydelse för samhällets framväxt. Hagfors blev stad 1950, och vapnet fastställdes året där efter av Kungl. Maj:t. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.

Hallsberg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Hallsberg. Blasonering: rött fält tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhål försedda hänglås av guld, bildande en på spetsen ställd triangel. Vapnet bygger på socknens sigill vars betydelse är okänd, möjligen syftar det på enighet. Idag har man också velat se vapnet som en hänvisning till Hallsberg som järnvägsknutpunkt. Vapnet fastställdes 1950 av Kungl. Maj:t för Hallsbergs köping. Efter kommunreformerna då ingen annan vapenförande enhet fanns, registrerades vapnet för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1977.

Hallstahammar_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Hallstahammar. Blasonering: Sköld delad av silver, vari en bjälkvis ställd svart hammare, och av rött, vari tre kugghjul av silver, ställda två och ett. Hammaren syftar ytterst på Hallsta kopparhammare som grundades 1638. Kugghjulen syftar på den senare tillkomna industrin. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1948. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1986.

[tyskaorden]

Halmstad_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Halmstad. Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra. Hjärtana kommer troligen från Danmarks riksvapen, då staden troligen fick sitt vapen av Christian IV som ofta residerade i Halmstad. De tre kronorna är troligen en pik mot Sverige. Kärvarna i hjälmprydnaden syftar förmodligen på förleden då de är halmkärvar. Kung Christian IV tilldelade Halmstad ett vapnen 1603, då Halmstad tillhörde Danmark. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.

Halmstad.jpg

Halmstads vapen är ett av få kommunala vapen i Sverige som har en hjälm och hjälmprydnad. Det andra vapnet som har en dylik är Malmö.

Hammarö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Hammarö. Blasonering: fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld. Bjälken är från sigillet för Karlstads härad, känt sedan 1643. Den syftar möjligen på Klarälven. Stocken syftar på timmerflottningen och träindustrin i orten. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 19 december 1952. Efter kommunreformerna registrerades vapen hos Patent- och registreringsverket 1974.

Haninge_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Haninge. Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld. Tjädertuppen syftar på Hanveden. Ankaret står närheten till havet samt örlogsbasen i Berga. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1985.