Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

San_Leonardo_Nueva_Ecija.png

SAN LEONARDO. Kommunen är uppkallad efter S:t Leonard av Noblac, ett frankiskt 500-talshelgon vars kult var mycket populär i Europa under senmedeltiden och kopplas till jordbruk och djur. Sigillet är som taget ur en barnbok om lantbruk. Soluppgången över risfältet symboliserar ny början, hopp, framsteg och kommunens roll som en viktig jordbruksbygd och risproducent. Att solen har åtta strålar är ingen slump, det är en hänvisning till den filippinska solen och Nueva Ecijas roll i revolutionen.Djuren står för den mångsidiga djurhållningen. Tuppen symboliserar vaktsamhet, styrka och lantliv. Gris är en symbol för svinuppfödning och animalieproduktion.Ankan representerar fågeluppfödning; ankor är vanliga i risproducerande områden eftersom de äter skadedjur i fälten och bidrar till diversifierad jordbruksekonomi. De gröna växterna symboliserar grönsaksodling.

De japanska styrkorna plundrade San Leonardo i inledningsfasen av ockupationen 1942 och två kommunistgerillor stred mot inkräktarna fram till befrielsen 1945. Slaget vid San Leonardo utkämpades från januari till april 194 mellan japanerna och gerillorna, den filippinska armén, den filippinska militärpolisen och den amerikanska armén.
.

[Patrik Öbrink]

Santa_Rosa_Nueva_Ecija.png

SANTA ROSA. Orten har fått sitt namn efter S:ta Rosa av Lima. Bergen (det svarta) representerar bergskedjorna Sierra Madre och Caraballo. Risaxen symboliserar jordbruket, kommunens viktigaste näring. Hyddan i mitten är ett traditionellt filippinskt hus (Bahay Kubo) symboliserar staden som ett hem för kärlek, tillit, fred och rättvisa och speglar gemenskap, hem och filippinskt lantliv. Plogen står för arbete, självbestämmande och plikt – en hyllning till de hårt arbetande bönderna och kommunens jordbrukstraditioner. Det gröna i toppen är de gröna bergssluttningarna och representerar rikedom, hopp och den bördiga jorden.
.

[Patrik Öbrink]

Santo_Domingo_Nueva_Ecija.png

SANTO DOMINGO. Orten är uppkallad efter dess skyddspatron S:t Dominikus, dominikanordens grundare. Den öppna boken symboliserar kunskap, utbildning, visdom och evangelium (kopplat till den religiösa traditionen kring helgonet S:t Dominikus). Vågen symboliserar dels rättvisa, lag och balans i samhälle, dels balansen mellan jordbruket och industrin i kommunen. Bladen kommer från Pulong Buli, kommunens ursprungliga namn, och representerar också jordbruk, fertilitet och naturens rikedom. Antalet 24 representerar kommunens barangayer. Blått, vitt och rött är Filippinernas färger.
.

[Patrik Öbrink]

Talavera_Nueva_Ecija.png

TALAVERA. Namngiven efter staden Talavera de la Reina i Spanien. Liksom för andra kommuner i provinsen är jordbruket grundläggande för försörjningen i kommunen, vilket återspeglas tydligt i sigillet. Vi ser en bonde som plöjer en åker bakom en vattenbuffel, en mandala (rishög) och olika jordbruksprodukter: majs, opo (en sorts avlång squash), gurka, vitlök, tomat, äggplanta och pumpa. Talavera brukar kallas "The Vegetable Basket of Nueva Ecija". Byggnaden i mitten är en typisk filippinsk lantgård med rött tak. Det representerar hem, familj och gemenskap i kommunen. Den stiliserade byggnaden symboliserar bosättning, stabilitet och det lantliga livet som präglar Talavera.
.

[Patrik Öbrink]

Talugtug_Nueva_Ecija.png

TALUGTUG. I det här sigillet står de tre stjärnorna inte för Filippinernas tre huvudregioner utan representerar de tre ursprungliga bosättningarna som bildade kommunen. Det gröna risfältet är en hyllning till jordbruket det traditionella huset (Bahay Kubo) symboliserar gemenskap, hem och det ursprungliga bylivet och vattenbuffeln representerar styrka, uthållighet och jordbruk. Den gröna triangeln representerar den höga platsen som kommunen fått sitt namn ifrån. Namnet Talugtug kommer från ilocano-språket och betyder ungefär "topp", "hög plats" eller "kulle". Den gröna färgen symboliserar fertil jord, hopp och jordbrukets rikedom med gult står för välstånd, rikedom och optimism.

År 1982 inträffade Talugtug-massakern, då den Marcos-kontrollerade militären väckte sju vanliga invånare i Talugtug, anklagade dem för att vara en del av oppositionen mot diktaturen och dödade fem - Gavino Cenese, David Vergel, Jaime Besis, Fernando Sardan och Dominador Ramos medan ytterligare två, Severino Bela och Gaudencio Dulay, aldrig återfanns.
.

[Patrik Öbrink]

Zaragoza_Nueva_Ecija.png

ZARAGOZA. Kommuen har fått sin namn efter staden med samma namn i Aragonien, Spanien. Vattenbuffeln representerar jordbruket, kommunens huvudsakliga näring. De gröna och gula fältet symboliserar risodlingen. Vattenbuffeln symboliserar styrka, uthållighet och jordbrukets arbetskraft. De tre bågarna i mitten kan kopplas till den lokala kyrkoarkitekturen, St. Vincent Ferrer Parish Church. Samtidigt ser de ut som mandalas, rishögar. Gult symboliserar välstånd, rikedom, optimisme och ljus medan grönt representerar fertilitet, hopp, natur och jordbruk.

Därmed avslutas genomgången av sigillen i Nueva Ecija.
.

[Patrik Öbrink]

Det finns 82 provinser och över 1600 städer och kommuner i Filippinerna så det är bara att fortsätta ...

Nästa provins är Laguna, som liksom Pampanga, Bulacan, Cavite, Tarlac och Nueva Ecija deltog från början i upproret mot det spanska kolonialstyret. Nationalhjälten José Rizal föddes i provinsen.

Laguna_Province,_Philippines_Seal.svg.png

LAGUNA. Provinsen har fått sitt namn efter den saltvattensjö som gränsar till den i norr, Laguna de Bay. Vattendraget i sigillet representerar dels sjön, dels det berömda Pagsanjanvattenfallet. Den blå färgen symboliserar fred, jämlikhet och det livgivande vattnet i sjön. Mannen i båten ("banca") symboliserar befolkningens levebröd – fiske och transporter - och traditionella levnadssätt kopplade till sjön och floderna. Träden är kokospalmer; kokos är en viktig jordbruksprodukt i provinsen och kokospajen därifrån är vida berömd och populär. Träden symboliserar överflöd, jordbruk och det tropiska landskapet i Laguna.

Delar av Apocalypse Now spelades in vid Pagsanjanvattenfallet. Floden, ravinen och den omgivande djungeln användes för viktiga scener, inklusive "Do Lung-bron" och den slutliga klimaxen vid överste Kurtzs bosättning.
.

[Patrik Öbrink]

Alaminos_Laguna.png

ALAMINOS. Alaminos har fått sitt namn från generalkapten Juan de Alaminos Nivera, som gav kommunen dess självständighet 1873. Dess främsta jordbruksprodukter är kopplade till kokospalmen. Sålunda avbildas två palmer, kokosnötter (en oöppnad och en öppnad) och ett verktyg för att skala kokosnötter på kommunen sigill. Palmerna symboliserar tropisk rikedom, motståndskraft och den naturliga miljön.

Den blåa färgen står för fred och lojalitet, gult symboliserar välstånd, rikedom och jordbrukets bördighet, och rött representerar vitalitet, styrka och patriotism.
.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_laguna_bay.jpg

BAY. Kommunen ligger vid Laguna de Bay och har troligen fått sitt namn efter ordet "baybay", strand på tagalog. Fiskeindustrin, i synnerhet odling av tilapia, är en betydande näring i kommunen och representeras av fiskarna i sigillet. Radiotornet står för industri, infrastruktur och kommunikation, som är anda viktiga näringar i kommunen. Jordbruket är också viktigt och palmerna är en symbol för det. Vattnet i sigillets övre fält är Laguna de Bay.

Den blåa färgen symboliserar vatten och fred, rött står för styrka, energi och passion, gult representerar rikedom och välstånd och grönt symboliserar natur och jordbruk.

[Patrik Öbrink]

Binan_City_Seal.png

Biñan City. Staden är mest känd för att vara platsen där nationalhjälten José Rizal fick sin första formella utbildning, så det är inte konstigt att Rizal har en prominent plats i sigillet. Vi ser Rizalmonumentet och den filippinska solen, en symbol för symbol för frihet, självständighet och ljus och revolutionen mot det spanska kolonialstyret som Rizal gav upphov till och som Laguna deltog i som en av de åtta provinserna. Den arbetande familjen representerar jordbruk, traditionell matproduktion (särskilt den berömda Puto Biñan) och industriellt arbete. Morteln representerar markens resurser och traditionell matberedning, medan människorna visar solidaritet, flit och samverkan.

Facklan och boken representerar engagemang för utbildning och kunskap. Fabriken symboliserar stadens industri. Heroes Memorial Rotonda hedrar förfädernas mod och uppoffringar. Tofflorna och kepsen är en hyllning till det lokala hantverket och entreprenörsandan i stadsdelarna Dela Paz, Malaban och Platero, som är kända för sin tillverkning av skor och huvudbonader.

Grönt står för hopp, jordbruk och tillväxt. Gult symboliserar rikedom, välstånd och framsteg.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Cabuyao,_Laguna.png

CABUYAO. Staden har fått sin namn efter kabuyawträdet (citrus hystrix), som ger en sorts limefrukter. Enligt legenden frågade en spansk präst vad platsen hette, och lokala kvinnor som tvättade hår med frukten svarade ”kabuyaw”; de trodde han frågade om trädet/frukten). Därav fick staden sitt namn. I sigillet representeras den av den gröna cirkeln i mitten. I den avbildad en klocka, som representerar den historiska gyllene kyrkklockan som är en viktig del av Cabuyaos arv. Staden kallas ofta ”Golden Bell City”. Året 1571 är när Cabuyao grundades under den spanska kolonialtiden. Klockan påminner om stadens långa historia och kulturella rötter. Det vita till vänster om klockan representerar växtlighet, en symbol för jordbruk – en traditionell näring i området. Vågorna längst ner representerar Laguna de Bay (sjön som gränsar till staden) och stadens marina resurser och fiske. Kugghjulet (i vitt) är en symbol för industri, handel och ingenjörskonst. Byggnaden till höge representerar handel och kommersiell verksamhet i staden. De små kyrkklockorna på båda sidorna symboliserar de 18 kommundelarna.
.

[Patrik Öbrink]

Calamba,_Laguna_Seal.svg.png

CALAMBA. Enligt legenden kommer namnet Calamba från ”kalan-banga”. En kvinna som bar en lerkruka missförstod en spansk soldat som frågade efter platsens namn och svarade ”kalan-banga” (kruka). Krukan är därför stadens klassiska symbol och finns även som ett stort monument i centrum. Den gula siluetten av nationalhjälten José Rizal, som föddes i Calamba 1861. Hans huvud är stiliserat och integrerat med en kalan-banga (en traditionell filippinsk lerkruka). Bergen i bakgrunden, representerar Mount Makiling, vulkanen som dominerar landskapet runt Calamba. Vågorna längst ner symboliserar Laguna de Bay, sjön som gränsar till staden.

Risax och palmer står för jordbruk och stadens traditionella näringar. Byggnaderna representerar modern industri, framsteg och urbanisering. Calamba är en växande industristad. De är placerade bredvid varandra för att visa att natur och framsteg kan existera tillsammans i Calamba.

Sköldformen ska ge en känsla av styrka, enighet och skydd.

Förutom silvergrått och metalliskt guld liknar alla andra det nationella sigillet. Dock har varje färg ytterligare betydelser. Metalliskt guld representerar den utstrålande bilden av Dr. Jose Rizal och Banga som återspeglas i Calambeños sinnen och handlingar. Rött symboliserar invånarnas brinnande patriotism, exemplifierad av Rizal. Blått representerar rikedom och välstånd och symboliserar produktivitet och lugn hos invånarna. Silvergrått representerar omvandlingen och utvecklingen från en jordbruksby på 1700-talet till en agroindustriell stad på 1900-talet och slutligen till en industristad. Vitt utstrålar renhet, transparens, effektivitet och försiktighet när det gäller styrning.
.

[Patrik Öbrink]

Calauan_Laguna.png

CALAUNAN. Calauan har fått sitt namn från "kalawang", som betyder rost. Enligt folklore sipprade vatten ner i hålen som grävdes för grunden under uppförandet av församlingskyrkan, vilket gav den en brun, rostig nyans, därav namnet Calauan (Kalawang). Calauan är känt som "Home of the Sweet Laguna Pineapple". Ananasen representerar stadens viktigaste gröda, jordbruksekonomi och årliga Pineapple Festival (Pinya Festival) som firas i maj varje år. Det finns ett stort ananasmonument i stadens centrum. De ´två kokospalmerna symboliserar tropisk vegetation, jordbruk och traditionell filippinsk natur. Det gröna rutmönstrade fältet representerar jorruksmarker, plantager och odlingsfält. Rutorna sak ge en känsla av ordnad, produktiv landsbygd. Bergen i bakgrunden visar det bergiga landskapet runt Calauan, inklusive närliggande berg som Mount Kalisungan och Mount Makiling. Himlen ska ge en känsla av friskhet, hopp och en levande miljö.
.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_laguna_cavinti.jpg

CAVINTI. Enligt traditionen kommer namnet från uttrycket "Kapit sa binti. En lokal legend berättar en brudgum jagade bruden under en bröloppsceremoni. De sprang mot en flod eller fors, och bruden halkade och höll på att dras med av strömmen. Hennes syster (eller någon i folkmassan) ropade då “Kaka, kapit sa binti!” vilket betyder ungefär “Syster, håll fast i benet!” eller “Grip tag i låret/ben!”.Brudgummen lyckades gripa tag i hennes ben och rädda henne. Frasen “Kapit sa binti” (håll fast i benet) upprepades och förkortades/förvanskades av spanjorerna till Cavinti (eller Kabinti → Cavinti).Det har blivit en symbol för uthållighet, räddning och att hålla fast i svåra stunder – passande för en plats med dramatiska vattenfall och äventyrlig natur. De två människorna i sigillet representerar brudparet och därmed kommunnamnets ursprung.

Vattenfallet är Cavinti Falls (även kallat Pagsanjan Falls; där delar av Apocalypse Now spelades in), vattenfallet som är kommunens mest ikoniska naturattraktion, men respekterar samtliga av de många vattenfallen i kommunen. Det symboliserar naturskönhet, kraft och livgivande vatten. Cavinti kallas ofta "The Ecotourism, Adventure, Falls and Glamping Capital of the Philippines".

Palmerna representerar Pandanpalmen, vars blad som används till sambalilohattar som tillverkas i Cavinti. Klipporna och bergen i bakgrunden pekar på Cavintis läge i Sierra Madre-bergen och dess robusta, naturnära karaktär.

Den gula färgen står för välstånd och energi och den gröna färgen symboliserar naturen och den tropiska vegetationen som dominerar kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

Famy_Laguna.png

FAMY. Uppkallad efter Trinidad Aguinaldo y Famy, mor till Filippinerans första president general Emilio Aguinaldo. Kommunens dominerande näringar är jordbruk och traditionellt hantverk, vilket speglas i sigillet. Fältet och planen representerar jordbruk i allmänhet och ris och kokos i synnerhet. Famy kallas "Home of Bamboo Weavers" och är känd för sina bambuprodukter. Under palmen avbildas från vänster traditionella bambumattor (banig), en traditionell vävs hatt och en flätat bambukorg. Bergen är Sierra Madre, vid vars fot kommunen ligger. Den uppåtgående solen symboliserar nytt hopp, framtidstro, en ny dag och filippinsk identitet. Den blå himlen och de vita molnen representerar frid, renhet och en Gudfruktig gemenskap medan den gula ringensymboliserar välstånd, enhet och lojalitet.