Upphörda svenska kommunvapen

[tyskaorden]

Jamjo.jpg

Jämjö landskommun. Blasonering: I blått fält ett lejon av guld med svansen kluven, med tunga, tänder och klor röda, hållande en ek av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 18 december 1964, det upphörde 1974 då Jämjö uppgick i Karlskrona kommun. Är baserat på vapnet för staden Kristianopel från 1647. Stadens vapen visande ett lejon hållande kung Christian IV:s monogram. I Jämjös vapnet har kungens monogram bytts ut mot en ek från Blekinges vapen.

Jamshog.jpg

Jämshögs landskommun. Blasonering: I rött fält tre ekollon av silver, ordnade två och ett, och däröver en med tre röda liljor belagd ginstam av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 13 juni 1947 och upphört 1967 då Jämshög uppgick i Olofström. Liljorna kommer från vapnet för familjen Estenberg, syftande på Petrus Estenberg som var prost i Jämshög och professor. Ekollonen syftar på områdets ekskogar.

Jarbo.jpg

Järbo landskommun. Blasonering: I blått fält ett kors med tre tvärarmar, den mellersta med två uppåtriktade, utåtböjda och över korset nående spetsar, allt av silver. Vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 18 november 1966, upphört 1971 då Järbo uppgick i Sandvikens kommun. Senare fört av Järbo kommundel inom Sandvikens kommun. Bygger på en järnstämpel för Järbo övre hammare.

[tyskaorden]

Jarna.jpg

Järna landskommun. Blasonering: Sköld: kluven av guld, vari en grön havrevippa, och grönt, vari tre stolpvis ordnade järnmärken av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 20 december 1944 och upphört 1971 då Järna uppgick i Vansbro kommun. Havrevippan symboliserar jordbruket. De tre järntecknen står järnbruken Snöån, Andersfors och Eriksfors. De anspelar också på ortnamnet.

Järvsö_landskommuns_vapen.png

Järvsö landskommun. Blasonering: I fält av guld en upprest svart järv med röd beväring. Antaget 11 maj 1955 och ej fastställt av Kungl. Maj:t, upphört 1971 då Järvsö uppgick i Ljusdals kommun. Järven är talande och förekommer det äldsta sockensigillet. Tinkturerna är från Hälsinglands vapen. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Jorn.jpg

Jörns landskommun. Blasonering: I blått fält fem stockar av guld, ordnade 2, 1, 2 och stolpvis ställda. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 3 november 1950 och upphört 1967 då Jörn uppgick i Skellefteå. Symboliserar timmerflottningen mellan Skellefte och Byske älvar.

[tyskaorden]

Kallj.jpg

Kall landskommun. Blasonering: I fält av silver en röd älghornskrona över en av vågskura bildad blå stam. Vapnet faststääldes av Kungl. Maj:t 30 juni 1961, det upphörde 1971 då Kall uppgick i Åre kommun. Älghornskronan syftar på beståndet av älg i området. I avbildningar i området härstammande från stenåldern förekommer älghorn. Detta gör att älghornskronan också symboliserar att området varit bebott länge. Vågskuran syftar på de många sjöarna i området.

Karlgustav.jpg

Karl Gustavs landskommun. Blasonering: I fält av silver två stolpvis ordnade, blå sikar med beväring av guld, och däröver en med en krona av guld belagd, blå ginstam. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 15 november 1946 och upphörde 1967 då Karl Gustav uppgick i Haparanda. Kronan syftar på namnets kungliga rötter, då namnet härleds från Gustav III:s son. Sikarna symboliserar fiskets betydelse.

Kinna.jpg

Kinna municipalsammhälle/köping. Blasonering: En tre gånger delad sköld av guld och svart med tre svarta kulor i vart och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten. Fastställt av Kungl. Maj:t 27 april 1934 för Kinna municipalsammhälle. Kinna blev 1947 köping och vapnet tog i bruk av denna 1 januari 1947. Vapnet upphörde 1971 då Kinna uppgick i Marks kommun. Kulorna från bilden i sigillet för Marks härad, känt sedan 1571. Vävskyttlarna syftar på textilindustrin.

[tyskaorden]

Kinnarumma.jpg

Kinnarumma landskommun. Blasonering: I grönt fält ett vingdon av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 11 januari 1952. Upphört 1961 i Viskafors som 1974 uppgick i Borås. Vapnet idag fört av Kinnarumma kommundel i Borås kommun. Vingdonet syftar på industrin och då särskilt textilindustrin. Den gröna färgen står för skogs- och jordbruket.

Korpilombolo.jpg

Korpilombolo landskommun. Blasonering: I rött fält tre timmersågar med blad av silver och handtag av guld, stolpvis ordnade och bjälkvis ställda med sågtänderna nedåt, den mellersta sinistervänd. Fastställt av Kungl. Maj:t 7 mars 1952 och upphört 1971 då Korpilombolo uppgick i Pajala kommun. Timmersågarna syftar på skogsbrukets betydelse i området.

Kroppa.jpg

Kroppa landskommun. Blasonering: I fält av silver sex radiärt ordnade blå borrsläggor. Fastställt av Kungl. Maj:t 19 december 1963, och upphört 1971 då Kroppa uppgick i Filipstads kommun. Vapnet bygger på sigillet för Färnebo härad, känt från 1636. Borrsläggorna syftar på gruvdriften i området.

[tyskaorden]

Krylbo.jpg

Krylbo köping. Blasonering: I blått fält ett bevingat hjul av guld och däröver en av en vågskura bildad ginstam av guld, vari två korslagda dalpilar. Vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 21 juli 1948 och upphört 1967 då Krylbo uppgick i Avesta. Pilarna är från Dalarnas landskapsvapen och syftar på färjeläget vid Brunnbäck, kallat "Porten till Dalarna". Det bevingade hjulet syftar på Krylbo som järnvägsknutpunkt.

Kville.jpg

Kville. Blasonering: I fält av silver ett svart träd med gröna blad uppväxande från en svart stam bildad av en fjällskura. Har ingen mer information om vapnet annat än att det upphörde 1971 när Kville uppgick i Tanums kommun.

Kyrkhult.jpg

Kyrkhult landskommun. Blasonering: Delat av grönt, vari en kyrka av silver, och silver vari tvenne gröna ekar. Fastställt av Kungl- Maj:t 30 mars 1940 och upphört 1967 då Kyrkhult uppgick i Olofström. Kyrkan syftar på förleden i ortnamnet. Ekarna syftar på efterleden som betyder samling av träd. Att de är ekar syftar på eken i Blekinge landskapsvapen.

[tyskaorden]

Kalarne.jpg

Kälarne landskommun. Blasonering: Sköld, kluven av silver, vari en blå klockstapel (Håsjöstapeln), och av blått, vari en gran av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 30 juni 1959 och upphörde 1974 då Kälarne uppgick i Bräcke kommun. Klockstapeln visar den vid Håsjö kyrka. Granen står för skogen och skogsbruket.

Koela.jpg

Köla landskommun. Blasonering: I fält av silver en uppskjutande vårdkase med röd låga och däröver fyra bjälkvis ordnade riksgränstecken i blått. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1 november 1957 och upphörde 1971 då Köla uppgick i Eda kommun. Vårdkasen syftar på den som stod på Vårdfjäll i kommunen. Riksgränstecknen syftar på gränsen mot Norge.

Lagga.jpg

Lagga landskommun. Blasonering: I blått fällt, två från sköldfoten uppskjutande armar, som bära en sköld, på vilken en krönt prins sitter, allt av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 27 februari 1948 och upphörde 1952 då Lagga uppgick i Knivsta. Visar valet 1319 av den treårige Magnus Eriksson vid Mora stenar vilka var belägna i landskommunen. Vapnet för dagens kommun anspelar förövrigt på Mora stenar.

[tyskaorden]

Lessebo2.jpg

Lessebo köping. Blasonering: I rött fält en bikupa och däröver en krona, allt av guld. Vapnet antogs 18 oktober 1960, ej fastställt av Kungl. Maj:t. Det upphörde 1971 då köpingen uppgick i Lessebo kommun. Bikupan kommer från Lessebo pappersbruks vattenmärke, känt sedan 1808. Kronan syftar på kungabilden i Konga härads sigill, från 1568. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Lima-s.jpg

Lima landskommun. Blasonering: Sköld, medelst en vågskura delad av guld, vari en slägga och en yxa i kors, i övre vinkeln åtföljda av en hästsko, allt blått, och av blått, vari en båt av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 10 maj 1946 och upphörde 1971 då Lima uppgick i Malungs kommun (sedan 2008 Malung-Sälens kommun). Hästskon kommer från sockensigillet. Tillsammans med släggan syftar de på den tidigare betydelsen av hästskotillverkningen. Yxan står för skogsbruket. Båten står för den båttillverkning som gjort Lima känd. Vågskuran står för Dalälven.

Lindberga.jpg

Lindbergs landskommun 1952 ändrades stavningen till Lindberga landskommun. Blasonering: I fält av guld en från ett grönt treberg uppväxande grön lind med fem grenar, vardera med två blad och en röd ros utan foderblad. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 6 april 1951 och upphörde 1971 då Lindberga uppgick i Varbergs kommun. Lind på berg syftar på ortnamnet. En lind förekom också i sigillet för Lundabiskopen Birger Gunnarsson, vilken var född i Lindberg. Antalet fem rosor för Kristi fem sår, antalet tio blad för Tio Guds bud.

[tyskaorden]

Linsell.jpg

Linsells landskommun. Blasonering: I blått fält en spets av silver, därunder en av vågskura bildad blå stam, belagd med en laxöring av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 17december 1948 och upphört 1952 då Linsell uppgick i Svegs köping. Svegs köping bildade 1974 Härjedalens kommun. Spetsen symboliserar bergen i området. Stammen syftar på sjöarna och åarna i området. Dessa är rika på laxöringar.

Listerby.jpg

Listerby landskommun. Blasonering: I rött fält tre, två och en ordnade sexuddiga stjärnor av guld åtföljda ovan av ett med ett rakarmat svart kors belagt klöverbladskors av silver samt nedan en roddbåt av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 29 oktober 1959 och upphörde 1967 då Listerby uppgick i Ronneby stad. Stjärnorna och färgerna är från ätten Wachtmeisters vapen syftade på att ätten har sitt ursprung i Listerby. Hans Wachtmeister blev amiral och greve i slutet av 1600-talet. Korset kommer från sigillet för Edestad kyrka. Båten är från vapnet för amiralen greve Johan Puke, han är begravd på sitt gods Göholm inom kommunen.

Lit1.jpg

Lit landskommun. Blasonering: I grönt fält en gående tjur av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, och nosring samt ovanför tjuren tre av vågskuror bildade förhöjda, bjälkvis ställda kavlar. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 5 mars 1948 och upphörde 1971 då Lit uppgick i Östersund. Tjuren är från sigillet för det lokala tingslaget. Strömmarna syftar på Indalsälven, och älvarna Långan och Hårkan vilka rinner genom kommunen.

[tyskaorden]

Ljungskile.jpg

Ljungskile landskommun. Blasonering: I rött fält en medelst vågskurr bildad spets av silver, belagd med en röd ek med ollon av guld och åtföljd på vardera sida av en stolpvis ställd yxa av silver, den högra vänstervänd. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 27 mars 1953 och upphörde 1971 då Ljungskile uppgick i Uddevalla. Yxorna och eken är från sigillet för Indals Fräkne härad, känt sedan 1600-talet. De syftar på de många ekskogarna i området och på skogsbruket. Färgerna rött och silver är från färgerna på fanan för Fräkne regemente.

Loftahammar.jpg

Loftahammars landskommun. Blasonering: I blått fält en stolpvis ställd plattfisk av guld med röda fenor och ovanför denna en krona av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 16 februari 1951 och upphörde 1971 då Loftahammar uppgick i Västervik. Plattfisken kommer från Tjust härads sigill, känt från 1568. Kronan syftar på församlingens namn som Hertig Karls församling.

Ludvikal.jpg

Ludvika landskommun. Blasonering: I av grönt och guld kluvet fält ett treberg av motsatta tinkturer och däröver i dexter fält två korslagda facklor av guld och i sinister fält en grön gran. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 11 februari 1944 och upphörde 1971 då landskommunen uppgick i Ludvika stad och bildade dagens Ludvika kommun. Treberget syftar på områdets bergiga karraktär. Facklorna syftar på gruvnäringen och de gruvbloss som användes för att lysa upp gruvgångarna. Granen syftar på Grangärde socken ur vilket Ludvika var utbruten.

[tyskaorden]

Lyckeby.jpg

Lyckeby landskommun. Blasonering: I svart fält, bestrött med klöverblad, en krona och därunder en av en tinnskura bildad stam, allt av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 21 november 1958 och upphörde 1974 då Lyckeby uppgick i Karlskrona. Den medeltida staden Lyckeå var ett handelscentrum i området. Stadens sigill från 1584 visade ett krönt L i fält med löv eller blommor. I vapnet representerat av kronan och klöverbladen. Tinnskuran syftar på Lyckeås befästningar.

Laby.jpg

Läby landskommun. Blasonering: I grönt fält en bjälke av silver belagd med en svart vase. Vapnet fastställdes av 16 februari 1951 och upphört 1952 då Läby uppgick i Norra Hagunda landskommun (vilken 1971 blev del av Uppsala). Vapnet syftar på Gustav Vasa som var nära att infångas vid Läbyvad inom kommunen.

[tyskaorden]

Langsele.jpg

Långsele landskommun. Blasonering: I blått fält tre spetsar, varöver en lax, allt av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 19 december 1963 och upphörde 1971 då Långsele uppgick i Sollefteå kommun. Laxen kommer från sockensigillet känt från 1800-talet. Spetsarna syftar på bergen i området.

Loderup.jpg

Löderup landskommun. Blasonering: Sköld, medelst en skura, bildande två trappgavlar, delad av blått och silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 26 april 1963 och upphörde 1970 då Löderup uppgick i Ystad kommun. Trappstegsgavlarna syftar på områdets kyrkorna i området.

Lovanger.jpg

Lövånger landskommun. Blasonering: I blått fält ett från ett svävande treberg uppväxande vinträd med röda druvklasar och åtföljd på vardera sidan av två mot trädets stam vända, bjälkvis ställda och stolpvis ordnade fiskar med röda fenor, allt av silver. Vapnet antogs 1 juni 1959 och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Det upphörde vid kommunens ombildning 1 januari 1971 och senare fört av Lövångers kommun 1971-1973. Idag del av Skellefteå kommun. Uppväxande träd och fyra fiskar var bilden i Lövångers sockensigill från 1662. Tinkturerna kommer från landskapet Västerbottens vapen. Lövångers vapne komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

[tyskaorden]

300px-Lillaedet.jpg

Lilla Edets köping. Blasonering: I fält av guld två blå flanker och mellan dessa två stolpvis ordnade röda sparrar, åtföljda nedan av ett rött vattenhjul. Vapnet fastställdes 30 april 1956 och upphörde 1971 då Lilla Edets kommun uppstod genom en sammanslagning av Fludre, Indals Torpe, Lilla Edet och Lödöse. Det nya Lilla Edet övertog Lödöses vapen. Sparrarna syftar på slussarna i Götaälv och vattenhjulet står för industrin.

Madesjo.jpg

Madesjö landskommun. Blasonering: I blått fält en störtad spets av guld, belagd med ett ospänt blått armborst och åtföljd på vardera sidan av en parallellt med spetsens sida ställd värja av guld med avbruten klinga, den på sinister sida sinistervänd. Vapen fastställt av Kungl. Maj:t 6 november 1952 och upphört 1972 då Madesjö uppgick i Nybro kommun. Vapnet är baserat på sigillet för Södra Möre härad.

[tyskaorden]

Malmköping.jpg

Malmköpings köping. Blasonering: Delat av guld, vari en uppstigande svart grip med röd beväring, och svart vari två korslagda nycklar av guld med skaften riktade uppåt och axen nedåt. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 16 december 1938 och upphört 1971 då Malmköping uppgick i Flens kommun. Gripen syftar på fanorna för Södermanlands regemente, vilket hade sin övningsplats på Malma hed. Nycklar för köpingens två gamla tullar och magasinskassan.

Mariannelund.jpg

Mariannelunds köping. Blasonering: I grönt fält en störtad inböjd spets av guld, belagd med ett grönt treblad med stjälk och åtföljd på vardera sidan av ett veteax av guld. Vapnet antogs 29 mars 1954 och ej fastställt av Kungl. Maj:t. 1970 då köpingen uppgick i Eksjö kommun. Trebladet kommer från bilden i Södra Vedbo härads sigill från 1558. Veteax från bilden i sigillet för Östra härad känt från 1572.

Markaryd2.jpg

Markaryd köping. Blasonering: I blått fält en stolpvis ställd kavle av guld, på vardera sidan åtföljd av två posthorn av guld över varandra. Vapnet fastställdes av 17 december 1948 och upphört 1970. Dagens Markaryds kommun för ett annat vapen. Posthornen syftar på Markaryd som en gränspoststation mot Danmark, innan skånelandskapen blev svenska.

[tyskaorden]

Marstrand.jpg

Marstrand stad. Blasonering: h I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, allt i silver. Vapnet fastställdes ej av Kungl. Maj:t och upphörde 1970 då Marstrand uppgick i Kungälvs kommun. Vapnet är baserat på stadens sigill från 1716, och visar på fiskets betydelse.

Matfors.jpg

Matfors landskommun. Blasonering: Sköld, kvadrerad av blått, vari ett sinistervänt dryckeshorn av guld mellan tre åttauddiga stjärnor av silver, ordnade två och en, och silver vari en blå taltrast, med utbredda vingar samt med näbb, tunga, öga och ben av guld, på en svart stubbe. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 13 december 1963 och upphörde 1974 då Matfors uppgick i Sundsvalls kommun. Är en kombination av vapnen för Attmar och Tuna landskommuner som 1963 bildade Matfors landskommun.

Mattmar.jpg

Mattmars landskommun. Har ingen information om vapnet mer än att det upphörde 1952 då Mattmar uppgick i Mörsils landskommun. Mörsil uppgick 1971 i Åre kommun.

[tyskaorden]

Mellosa.jpg

Mellösa landskommun. Blasonering: Sköld, kluven av grönt, vari en tall av guld med röda kottar, och av guld, vari två gröna sädesax bredvid varandra över en svart gryta med lock. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 15 december 1950 och upphörde 1971 då Mellösa uppgick i Flens kommun. Tallen kommer från sigillet för Villåttinge härad. Grytan syftar på Hällefors järnbruk och veteaxen står för jordbruket.

Misterhult.jpg

Misterhults landskommun. Blasonering: I rött en ginbalkvist ställd fisk (sill) av silver med blå beväring samt åtföljd på vardera sidan av en sexuddig stjärna av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 17 december 1954 och upphörde 1967 då Misterhult uppgick i Oskarshamn. Sillen kommer från sigillet Tunaläns härad, till vilken området historiskt hörde. Stjärnorna kommer också från sigillet där de var placerade utanför skölden.

Mjallby.jpg

Mjällby landskommun. Blasonering: I fält av silver ett grönt potatisstånd med blå blommor med ståndare och potatisar av guld och däröver en grön ginstam belagd med en fisk av silver med röd beväring. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 29 oktober 1943 och upphörde 1971 då Mjällby uppgick i Sölvesborgs kommun. Fisken och potatisståndet syftar på fisket och jordbruket som är kommunens huvudnäringar. Potatis är den främsta grödan och odlas i området även i dag,