Upphörda svenska kommunvapen

[tyskaorden]

De kommunsammanslagningar som ägt rum under den senare delen av 1900-talet (den mest genomgripande 1970-73) har lett till att en rad kommunvapen har upphört. Här tänkte jag ge en genomgång av några av dessa. Bilder är främst från boken Ny svensk vapenbok av Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn med blasoneringar från Per Anderssons Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970.

Först några upphörda stadsvapen:

gränna.jpg

Gränna stad, blasonering: "I blått fält två liljor och därunder en sexuddig stjärna, allt av guld". Vapnet finns återgivet i stadens privilegiebrev från år 1693 och fastställdes av Kungl. Maj:t 1940.02.09. Det upphörde 1971.01.01 då Gränna införlivades i Jönköping. Liljorna kommer förmodligen från greve Per Brahes vapen. Han lät år 1652 grundlägga staden.

huskvarna.jpg

Huskvarna stad, Blasonering: "En blå sköld med en bandvis ställd ström, åtföljd på hvardera sidan af en musköt och en vinge, allt af silver". Fastställt 1911.09.15 i samband med förlänandet av stadsrättigheterna. Upphört 1971.01.01 då Huskvarna uppgick i Jönköping. Strömmen symboliserar läget vid Huskvarnaån. Musköterna syftar på vapentillverkningen och vingarna på ätten Tham, vars medlemmar har haft betydelse för stadens utveckling.

[tyskaorden]

skänninge.jpg

Skänninge stad, blasonering "I blått fält en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Mariamonogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld". Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1942.06.12 och upphörde 1971.01.01 då Skänninge uppgick i Mjölby kommun. Vapenbilden stammar från ett sigill känt sedan 1302 och många skänningebor hade svårt att förlika sig att det blev den långt yngre staden Mjölbys vapen som fastställdes för den nya kommunen.

[tyskaorden]

mariefred.jpg

Mariefreds stad, blasonering: "I blått fält en krönt madonna med gloria och mandorla, bärande på vänster arm barnet med gloria, allt av guld och stående på en månskära av silver". Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:y 1951.09.20 och upphörde 1971.01.01 då staden uppgick i Strängnäs kommun. 1992.06.15 antogs vapnet ånyo av Mariefreds kommundel inom Strängnäs kommun, registrerat hos PRV 1993.07.16. Vapenbilden förekom i stadens sigill från år 1649, men den går tillbaka till sigillet för Mariefreds kloster känt sedan 1525.

torshälla.jpg

Torshälla stad, blasonering: "I fält av silver en med blå krona krönt röd Sankt olofsbild, hållande i höger hand en yxa och i vänster ett riksäpple, båda blå, och stående i ett med utåtvända drakhuvuden försett rött skepp på en av vågskura bildad blå stam". Vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 1949.10.21 men det går tillbaka på stadens sigill från 1378. Det upphörde 1971.01.01 då Torshälla uppgick i Eskilstuna kommun.

[tyskaorden]

öregrund.jpg

Öregrunds stad, blasonerineg "I fält av silver en tremastad röd karavel med seglen beslagtagna på mellersta masten och seglande på en av en vågskura bildad blå stam". Vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 1948.12.30 och upphört 1967.01.01 då Öregrund uppgick i Östhammar. Vapnet bygger på stadens sigill från 1589 och syftar på sjöfartens betydelse.

östhammar.jpg

Östhammars stad, blasonering: "I fält av silver ett fisknät, täckande övre hälften, och därunder en fisk, båda gröna." Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1960.02.19 och bygger på stadens sigill från 1607. Det upphörde 1973 och dagens kommun för ett annat vapen.


Östhammars kommuns nutida vapen. Vapnet registrerades hos PRV 1979, skeppet syftar på sjöfart och fiske. Järnmärken syftar på järnhanteringen, främst framträdande i den år 1974 införlivande Dannemora landskommun.

[tyskaorden]

Staden Bollnäs vapen, fastställt av Kungl. Maj:t 1943.07.29 året efter Bollnäs fått stadsrättigheter. Tranan kommer från sigillet för Bollnäs socken och det bevingade hjulet syftar på järnvägen. Vapnet upphörde 1973 och dagens Bollnäs har bytt hjulet mot två strömmar syftande på Ljusnan och Voxnan. Järnvägen bedömdes inte längre vara av så stor betydelse.


Staden Marstrands vapen, det stammar från 1200-talet och har inte blivit fastställt av Kungl. Maj:t. Syftar på fiskets betydelse.


Staden Skanör med Falsterbos vapen. Detta vapen med medeltida anor har inte det heller blivit fastställt av Kungl. Maj:t. Det syftar på det berömda sillfisket som förr var av stor betydelse för dubbelstadens utveckling.

[oxford]

90PX-M~1.PNG

Märsta landskommun.

En kort historia då kommunen fans mellan 1952-1970 och den sista kommunreformen.

Förgångaren var Husby-Ärlinghundra landskommun som inte heller finns längre.

[tyskaorden]

Märsta landskommuns vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1954.02.26 och upphörde 1971.01.01 då Märsta införlivades i Sigtuna kommun. Bilan kommer från Seminghundra härads sigill och nyckeln från Ärlinghundra härads sigill.

[tyskaorden]

frageflagg.jpg

Vapenflagga för Alfta landskommun, blasonering: "I fält av silver en i dess mitt bjälkvis ställd, röd ål ovanför tre av vågskuror bildade blå strängar". Vapnet (med flagga) fastställdes av Kungl. Maj:t 1970.11.05 och upphörde 1973 då Alfta införlivades i Ovanåker. Vapnet bygger på sockensigillet, känt sedan 1757.


Alstad landskommun, vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1961.06.02 och upphört 1967.01.01 då Alstad införlivades i Trelleborg. Balken syftar på landsvägen mellan Malmö och Ystad, känd från litteraturen. Trädet och axet syftar på jordbruksbyggden Söderslätt där Alstad ligger.

asarum.jpg

Asarums landskommun, blasonering: "I fält av guld tvåbjälkvis ordnade gröna ekar över en av en vågskura bildad, med tolv (4, 3, 4, 1) bysantiner av guld belagd blå ginstam". Fastställt av Kungl. Maj:t 1945.10.12 och upphört 1967.01.01 då Asarum uppgick i Karlshamn. Vågstammen med gyllene rundlar syftar på den gamla offerkällan vid Asarum med offermynt. Ekar omger källan och en ek återfinns också i Blekinge landskapsvapen, syftande på Asarums belägenhet i detta landskap.

[tyskaorden]

barkåkra.jpg

Barkåkra landskommun. Vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 1963.12.13 och upphört 1971 då kommunen uppgick i Ängelholm. Vågskuran syftar på mötet mellan land och hav. Ankaret syftar på bygdens sjöfart, det slutar i ett patriarkalkors vilket är taget från emblemet för National kmapanjen mot turberkulos. Det syftar på sanatoriet i kommunen.

brunnby.jpg

Brunnby landskommun. Fastställt av Kungl. Maj:t 1957.06.27 och upphört 1971 då kommunen uppgick i Höganäs. Spetsen syfter på Kullahalvön där kommunen är belägen. En båk (primitiv fyr) med öppen eld fanns här redan 1560 och symboliseras av lågan. Andreaskorset kommer från vapnet för Luggude härad.

glemmingebro.jpg

Glemmingebro landskommun. Fastställt av Kungl. Maj:t 1955.12.09 och upphört 1971 då kommunen uppgick i Ystad. Bron i vapnet anknyter till namnet och de fem tinnarna syftar på de fem socknar som ingick i storkommunen.

[tyskaorden]

Borlänge.jpg

Borlänge köping, blasonering: "i blått fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovanför av en våg och nedan av en båt, allt i silver". Fastställt av Kungl. Maj:t 1942.02.20 och upphört 1944.01.01 då staden Borlänge bildades genom sammanslagning av köpingen och Domnarvets landskommun. Den nya staden övertog landskommunens vapen som idag är Borlänge kommuns vapen. Köpingens vapen syftade på Tunaforsarna och Domnarvsforsarna där Domnarvets järnverk anslades. Vågen syftar på köpenskap och båten syftar på efterleden "bor" som betyder vägstycke utmed färdleden där man måste bära båten.

Stora Tuna.jpg

Stora Tuna landskommun, blasonering: "Sköld, kluven av guld, vari en blå pilbåge, och blått vari en yxa av guld". Fastställt av Kungl. Maj:t 1943.10.29 och upphört 1972 då Stora Tuna sammanslogs med Borlänge. Vapenbilden är hämtat från Dalarnas sigill från 1435 och syftar på den för hela landskapet gemensamma tingsplatsen som var belägen i Stora Tuna.

Danderyd.jpg

Danderyds köping, blasonering: "delat av silver, vari en bjälkvis ställd grön ekkvist med två blad och två ollon, och i grönt vari en fisk av silver med röd beväring". Fastställt av Kungl. Maj:t 1946.02.15 och upphört 1971 då Danderyds köping sammanslogs med Djursholms stad. Den nya kommunen övertog Danderyds namn men behöll Djursholms vapen. Ekkvisten syftar på beståndet av ekar och fisken är hämtad från Danderyds skeppslags sigill känt från 1604.

Stocksund.jpg

Stocksunds köping, blasonering: "i blått fält tre genomgående timmerlänsar av guld med länkar av silver". Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1955 och upphörde 1967 då Stocksund sammanslogs med Djursholm. Vapnet skall syfta på tolkningen av ortnamnet som ett sund där sammanlänkande stockar lagts som spärr mot inkräktare.

[tyskaorden]

ekshärad.jpg

Ekshärads landskommun, vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 1953.12.18 och 1971-73 fört av Ekshärads kommun. Den uppgick 1973 i Hagfors kommun.
Blasonering: I sköld, kluven av silver och blått, ett stolpvis ställt ospänt armborst, åtföljt i vardera fältet av en stolpvis ställd pil, allt av motsatta tinkturer. Armborstet och pilarna kommer från bilden i Älvdals härads sigill, känt sedan 1638.

fagerhult.jpg

Fagerhults landskommun, fastställt av Kungl. Maj:t 1968.12.06 och upphört 1969.01.01 då Fagerhult uppgick i Högsby kommun.

Blasonering: I grönt fält en ginbalk av guld, belagd med en grön kvist av lövträd. Kvisten syftar på tolkningen av ortnamnet som "fager lövträdsdunge".

floda.jpg

Floda landskommun (Kopparbergs län, det fanns även en Floda landskommun i Södermanlands län), vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 1947.06.13 och upphört 1971.01.01 då Floda uppgick i Gagnefs kommun.

Blasonering: i fält av silver tre blåklockor ordnade två och en, med gröna foderblad.Blåklockan är Dalarnas landskapsblomma och syftar också på blomsterrikedomen på strandängarna utmed Västerdalälven.

[tyskaorden]

Fristad.jpg

Fristads landskommun, blasonering: "Sköld indelad i trekanter av grönt och silver, ordnade på fyra rader". Fastställt av Kungl. Maj:t 1966.06.29 och upphört 1973 då Fristad sammanslogs med Borås. Sedan 1990.05.17 (med registrering 1991.01.11) förs vapnet av Fristad kommundel i Borås kommun. Vapnet skall symbolisera Älvsborgs regementes lägerplats Fristad hed.

Färingsö.jpg

Färingsö landskommun, blasonering: "sköld vågskuredelad av guld, vari en krenelerad röd borg med mittorn och två mindre sidotorn, och av svart". Fastställt av Kungl. Maj:t 1960.06.30 och upphört 1971 då Färingsö sammanslogs med Ekerö. Borgen syftar på Manglus Ladulås borg vid Kungsberga och slottet Svartsjö. Vågskuran står för belägenheten i Mälaren och det svarta fältet för Svartsjölandet.

gnesta.jpg

Gnesta köpings vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1957.01.10 och upphört vid köpingens ombildning 1971.01.01. Senare fört av Gnesta kommun 1971-73, dagens kommun har ett annat vapen.

Blasonering: i grönt fält en skära av silver, bakifrån stödd av en upprest lokatt av guld med tunga, tänder, klor och fläckar röda. Skäran syftar på förleden i ortnamnet Frustuna, vilket kommer av skördeguden Frö. Lokatten syftar på ortnamnet Kattnäs.

Gunnarskog.jpg

Gunnarskog landskommun, blasonering: "i fält av silver en gående, rödtungad, svart järv, åtföljd av tio gröna grankvistar, varav fem ovan och fem nedan, i båda fallen ordnande tre och två." Fastställt av kungl. Maj:t 1954.03.19 och upphört 1971.01.01 då Gunnarskog sammanslogs med Arvika. Järven är från Värmlands äldsta landskapsvapen känt från en vapenbok från 1562. Grankvistarna syftar på ortnamnets efterled.

[tyskaorden]

Grytnäs.jpg

Grytnäs landskommun, blasonering: "i rött fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovanför av ett kugghjul mellan två rågax och nedanför av en gryta, allt av guld". Fastställt av Kungl. Maj:t 1947.12.30 och upphört 1967.01.01 då Grytnäs sammanslogs med Avesta. Gryta från bilden i Grytnäs sockens sigill, vågskuran syftar på Dalälven. Axen syftar på jordbruket och kugghjulet på industrin.

hassela.jpg

Hassela landskommun, blasonering: "I rött fält en hasselnöt med svepe, allt av guld". Fastställt av Kungl. Maj:t 1964.12.18 och upphört 1973 då Hassela uppgick i Nordanstigs kommun. Vapnet är talande och komponerat av stadsarkitekten Hans Schlyter, Sundsvall.

hille.jpg

Hille landskommun, blasonering: "I fält av silver en blå bystbild av en kvinna med utslaget, vid tinningarna med band av guld sammanhållet hår och utmed halsen nedhängande pärlband likaledes av guld". Fastställt av Kungl. Maj:t 1964.12.18 och upphört 1969.01.01 då Hille uppgick i Gävle.
Vapnet komponerades av stadsarkitekten Hans Schlyter, Sundsvall och återgår på sockensigillet känt sedan slutet av 1600-talet. Det skall enligt traditionen föreställa jungfru Hilleborg, som skall låtit uppföra den första kyrkan i Hille.

[Threviel]

Tar du beställningar? I så fall skulle jag gärna vilja se Värö och Tvååkers vapen innan de uppgick i Varbergs Kommuns.

[tyskaorden]

Tyvärr måste jag meddela att alla kommuner inte hade vapen och just Värö och Tvååker verkar höra till dessa.