Och varifrån härstammar Dalarnas pilar?
/ Probstner
Pilarna i Dalarnas vapen
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7643
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Enligt Clara Nevéus Ny Svensk vapenbok s 18-19, kan man läsa om pilarna i Dalarnas vapen:
"Den fana, som var ägnad Dalarna i Gustav Vasas liktåg, innehöll ett vapen, som tycks ha tillkomit redan under konungens första årtionde som Sveriges kung. Motivet finns nämligen på ett sigill för Dalarna, som sannorlikt använts redan 1525. Kanske var det från början ett slags "tack för hjälpen" för dalkarlarnas insats i befrielsekriget?"
"Redan i de äldsta beskrivningarna av detta vapen står det "dalpilar" medan Närkes vapen uppges innehålla "pilar". De som framställt bilderna har sällan iaktagit skillanden, som sannorlikt var välkänd för svenska iaktagare på 1500-talet. Viktigast är att dalpilens und saknar hullingar. Enligt Peder Svart, Gustav Vasas krönikör, hade kungen personligen intresserat sig för Dalarnasallmogebeväpning och föreslagit tekniska förbättringar av deras traditionella pil, som innebar, att den fick strakare genomslagskraft och att dess udd fästes bättre i skaftet."
Det tycks alltså som denna pil var så utmärkande för Dalarna att valet av den som symbol för landskapet var ganska given för 1500-talets människor. Att kungen tycks ha haft ett särskilt intresse i frågan hjälpte nog också till.
"Den fana, som var ägnad Dalarna i Gustav Vasas liktåg, innehöll ett vapen, som tycks ha tillkomit redan under konungens första årtionde som Sveriges kung. Motivet finns nämligen på ett sigill för Dalarna, som sannorlikt använts redan 1525. Kanske var det från början ett slags "tack för hjälpen" för dalkarlarnas insats i befrielsekriget?"
"Redan i de äldsta beskrivningarna av detta vapen står det "dalpilar" medan Närkes vapen uppges innehålla "pilar". De som framställt bilderna har sällan iaktagit skillanden, som sannorlikt var välkänd för svenska iaktagare på 1500-talet. Viktigast är att dalpilens und saknar hullingar. Enligt Peder Svart, Gustav Vasas krönikör, hade kungen personligen intresserat sig för Dalarnasallmogebeväpning och föreslagit tekniska förbättringar av deras traditionella pil, som innebar, att den fick strakare genomslagskraft och att dess udd fästes bättre i skaftet."
Det tycks alltså som denna pil var så utmärkande för Dalarna att valet av den som symbol för landskapet var ganska given för 1500-talets människor. Att kungen tycks ha haft ett särskilt intresse i frågan hjälpte nog också till.
Re: Pilarna i Dalarnas vapen
Den tekniska finessen med just "dalpilarna" skulle alltså vara att de, tack vare avsaknaden av hullingar, fick en bättre genomslagsförmåga i rustningar. Mao så kan man kalla det för dåtidens pansarbrytande vapen. En personlig åsikt är det säkert även underlättat vid användandet av armborst, om man slapp bekymra sig om att lägga pilen på ett visst sätt.
Men dalkarlarna var säkert kända sedan tidigare för sitt användande av pilar. Sockenvapnet för Stora Tuna, känt sedan 1435, innehåller en pilbåge.
Men dalkarlarna var säkert kända sedan tidigare för sitt användande av pilar. Sockenvapnet för Stora Tuna, känt sedan 1435, innehåller en pilbåge.
Re: Pilarna i Dalarnas vapen
Poängen med dalpilarna är att spetsarna är gjorda med tånge, inte med holk som den allmäna europiska armborstpilen. I princip består dalpilspetsen av en ca 10-14 cm lång, i ena änden spetsig järnstång, som var instucken några cm i ett hål i pilskaftets framända. Ibland kunde träskaftet vara förstärkt med lindad becktråd (eller annan tråd) längst fram i läge för pilens tånge.
Hullingar förekommer knappast på armborstpilspetsar avsedda för krigsbruk. Den allmänna europiska typen av armborstpilspets var en ca 4-6 cm lång holkförsedd (hål för träskaftet) järnspets, fyrkantigt spetsig i framänden.
Den egentliga dalpilen är mig veterligen inte korrekt återgiven på någon enda version av Dalarnas äldre eller nyare landskapsvapen.
Privatarkeologer (skövlare) har på 1980-talet grävt upp ett stort antal autentiska dalpilspetsar vid Almarestäket på Stäketön i Mälaren - Järfälla tror jag det tillhör, eller Upplands-Bro kommun. Borgen Almarestäket spelade en viktig roll i början av 1500-talet och belägrades en eller flera gånger för att slutligen erövras och rivas en bit in på 1500-talet.
Hullingar förekommer knappast på armborstpilspetsar avsedda för krigsbruk. Den allmänna europiska typen av armborstpilspets var en ca 4-6 cm lång holkförsedd (hål för träskaftet) järnspets, fyrkantigt spetsig i framänden.
Den egentliga dalpilen är mig veterligen inte korrekt återgiven på någon enda version av Dalarnas äldre eller nyare landskapsvapen.
Privatarkeologer (skövlare) har på 1980-talet grävt upp ett stort antal autentiska dalpilspetsar vid Almarestäket på Stäketön i Mälaren - Järfälla tror jag det tillhör, eller Upplands-Bro kommun. Borgen Almarestäket spelade en viktig roll i början av 1500-talet och belägrades en eller flera gånger för att slutligen erövras och rivas en bit in på 1500-talet.