Tyvärr så har jag inte möjlighet att scanna in de bilder jag har. Men beskrivningar kan du alltid få.
Den Wallonska legionen d.v.s Wallonisches Infanteriebataillon Nr. 373 överförd till Waffen-SS och utökad till en stormbrigad 1 juni 1943 hade en del intressanta fanor. Strax före den första kontigentens avresa till träningsläger i Polen hösten 1941 överlämnades av Leon Degrelle - ledare för Rexistpartiet och sedemera en av de högst dekorerade utländska frivilliga - i en ceremoni vid Palais des Beaux Arts i Bryssel en fana. Denna hade svart duk varpå ett svävande rött burgundiskt kors och var försedd med gul frans. Fanstångens spets var utformad som en spjutspets i silver och runt fanstången var fästad en kravatt i de belgiska färgerna.

Ett burgundiskt kors ser ut så här. Att det var svävande betyder att det inte når kanterna.
I mars 1942 ersattes denna fana av åtta kompanifanor och två standar ett för brigadstaben och ett för stabskompaniet. Dessa fanor bars även sedan wallonerna blivit del av W-SS. Vid krigslutet gömdes de någonstans i Tyskland tills de år 1954 fördes till Degrelle i Spanien där de lär finnas än idag.
De åtta kompanifanorna hade i gund och botten samma utseende:
på vit duk ett rött burgundiskt kors överlagt med en naturfärgad pansrad arm kommande ur ett ljusblått moln smat hållande i handen ett naturfärgat bredsvärd ovan åtföljt av en inskription med kompaniets titel d.v.s 1ére Compagnie till 8éme Compagnie det hela var placerat inom en smal svart ram. Fanan bar gul frans och fanstångens spets utgjordes av olika historiska stickvapen t.ex. hillebard, partisan, pik m.m. Vid fanstången var fäst tre band slutande i en toffs, den första var svart det andra gult och det tredje rött. Armen hållande svärdet och det burgundiska korset går tillbaka på historiska belgiska fanor.
Brigadstabens standar var delad i två flikar med rundade ändar typ. dragonfana. Duken var vit och visade ett rött burgundiskt kors vari ett vit språkband med en tunn svart kant var inflätat, på bandet inskriptionen Qui s'y Frotte s'y pique = den som rör mig sticker jag. Denna devis bars av belgier i kejsarinnan Maria Theresas tjänst år 1757. Bokstäverna var svarta med de första bokstäverna i varje ord röda. Fanstångens spets utgjordes av ett historiskt stickvapen. Runt stången var bundet ett vitt fanband så stt det bildar två band, på det första fanns inskriptionen Legion Volontaire Wallonie och på det andra Campange D U.R.S.S. 1941-42. huvuddelen av texten var i svart, den första bokstaven i varje ord samt första siffran i årtalen var röda. Så även bindestäcket mellan årtalen och punkterna i U.R.S.S. Mellan varje ord fanns också en röd punkt. Nedtill på fanbandet fanns ett litet rött burgundiskt kors med flammor i rött och guld i vinklarna samt omgivet av gula kvistar, fanbandet avslutas i gul frans.
Stabskompaniets standar var i stort sett av samma utseende som Brigadstabens dock stod det på språkbandet Dur & Pur Rex Vaincra = stark och ren segrar Rex. Det andra fanbandet bar inskriften Campange D' U.R.S.S. 1942-44.
De Finska frivilligbataljonen i Waffen-SS erhöll en fana som den 15 oktober år 1941 i en cermoni på träningslägret i Gross-Born överlämnades den av den finske militärattachen i Berlin överste Walter Horn.
Fanan visade på vit duk ett blått kors i vars mitt en kvadratisk variant av Finlands riksvapen dock utan rosorna. I fanans övre inre hörn fanns en liten svart kvadrat belagd med ss-runorna i vitt, i det yttre övre hörnet fanns det finska frihetskorset. I det nedre inre hörnet ett järnkors och i det yttre nedre hörnet det finska jägarkorset. Det senare var till minne om den Kungl. Preussiska reservjägarbataljonen nr. 27 vilken under första världskriget satts upp av finska frivilliga vilka ville frigöra Finland från Ryssland. Fanan var försedd med gyllene frans och fanstångens spets utgjordes av det finska lejonet.
När bataljonen upplöstes 1 juni år 1943 är det möjligt att fanan medfördes tillbaka till Finland. Detta är dock bara spekulationer för fanans öde är inte säkerställt.