Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Umingan_Pangasinan.png (201.98 KiB) Visad 7689 gånger

UMINGAN. Det här är en utpräglad jordbrukskommun, vilket syns i sigillet. I mitten avbildas ett huvud av en vattenbuffel.
Det symboliserar lokalbefolkningens uthållighet, flit och hårda arbete inom jordbruket, samt hur gemenskap och enighet leder till framgång. Överst på skölden syns mogna risax och pumpor. Dessa representerar regionens bördighet och överflöd. Pumpan är en så viktig lokal gröda att staden firar den årligen med en egen festival (Kalabasa Festival). Även andra grödor, som sockerrör, finns avbildade.

Högst upp i sköldens mitt lyser en brinnande fackla framför en uppgående sol. Detta står för utbildning, framtidstro, upplysning och invånarnas strävan efter kunskap och utveckling. Kommunhuset bakom symboliserar det lokala självstyret, ordning, och institutionerna som skyddar och tjänar folket. På sköldens sidor syns en våg (symbol för rättvisa och balans) samt en korsad hacka och spade, vilket vittnar om gruvdrift, manuellt arbete och hantverkstraditioner.

Grönt representerar Umingans vidsträckta och bördiga jordbruksmarker. Gult symboliserar rikedom, en gyllene skörd och invånarnas gästvänliga och varma natur. Rött, vitt och blått, de filippinska nationalfärgerna längst ner på skölden, visar på patriotism. Det röda fältet står specifikt för mod och viljan att stå emot motgångar, medan det blå fältet står för fred och stabilitet. Mottot "Pagkakaisa'y Lakas, Pagkakahati'y Kabiguan" betyder "Enighet är styrka, splittring är fall), vilket påminner invånarna om vikten av sammanhållning för stadens framsteg.

De 58 stjärnorna står för kommunens barangayer.
.

[Patrik Öbrink]

Urbiztondo_Pangasinan.png (178.3 KiB) Visad 7668 gånger

URBIZTONDO. Kommunen har fått sitt namn efter general Juan Antonio de Urbiztondo y Eguía – Spaniens generalguvernör över Filippinerna åren 1850–1853. Han utfärdade ett dekret om att grunda orten, och den nybildade kommunen fick därför namnet ”Urbiztondo” till hans ära.

Liksom så många andra kommuner är Urbiztondo utpräglad jordbruksbygd. Vattenbuffeln och plogen representerar det traditionella jordbruket och befolkningens hårda arbete. Längst ner till vänster avbildas risax. Mer än hälften av kommunens jordbruksmark används till risodling. Riset är grundpelaren i den lokala ekonomin och firas årligen under stadens Kanen Festival. En annan viktig produkt är kokosnötter, som ses bredvid risaxet. Vid sidan av jordbruket är djuruppfödning en viktig näring. Det gäller i synnerhet grisuppfödning, därav grisarna i sigillet. De gröna fälten och bergen visar de vidsträckta slätterna och bergen i omgivningen.

Den gula färgen symboliserar tondo (baskiska för "plats"), vilket representerar själva kommunen och dess bördiga slätter. Den blå färgen i cirkeln runtomkring står för urbiz (baskiska för "flod"), vilket anspelar på den intilliggande Agnofloden.
.

[Patrik Öbrink]

Villasis_Pangasinan.png (116.67 KiB) Visad 7667 gånger

VILLASIS. Bosättningen heter ursprungligen Pandoyocan, vilket betyder "platsen där det finns gott om honung", men ändrades till Villasis för att ära den dåvarande spanska guvernören på Filippinerna, José María Aguilar, som hade gett sitt godkännande till ortens officiella grundande via ett kungligt dekret år 1804. Ett av hans släktnamn var just Villasis.
.
Det här är också en jordbrukskommun. Den är känd som "Vegetable Bowl of Pangasinan" och "Vegetable Basket of the North". I sigillet avbildas en rad grönsaker och rotfrukter, bl.a. aubergine, pumpor, tomater och kål.Kommunen en årlig Talong Festival (Auberginefestival) för att hylla den rika skörden. I sigillets övre del vidsträckta risfält och bergen vid vars fot kommunen ligger.

Därmed är genomgången av kommunsigillen i Pangasinan avslutad.
.

[Patrik Öbrink]

Vi går vidare norrut till nästa provins, La Union. Det här är en kustprovins där de flesta och viktigaste kommunerna ligger vid havet. Öster om provinsen ligger Cordillerabergen.

Provinsen fick sitt namn år 1850 när den spanske generalguvernören Antonio María Blanco utfärdade ett kungligt dekret som slog samman territorier. Den nya provinsen skapades genom att kombinera de sydligaste städerna i Ilocos Sur, de nordligaste städerna i Pangasinan och de västligaste städerna i Benguet

Ph_seal_la_union.png (219.15 KiB) Visad 7034 gånger

Överst i sigillet ser vi tre sammanflätade händer. Det här är provinsens viktigaste symbol. Den representerar unionen (sammanslagningen) av de tre territorier och folkgrupper från provinserna Pangasinan, Ilocos och Benguet som slogs samman år 1850 för att bilda La Union. Ovanför händerna står provinsens motto: "Love, Union, Concord" (Kärlek, Enighet, Samförstånd).

Tobaksplantan och bomullssblommorna står för jordbruket, vilket är provinsens främsta näring, samt dess historiskt viktigaste handelsgrödor.

Den traditionella spinnrocken på röd bakgrund representerar provinsens välutvecklade lokala vävindustri och hantverkstradition.

På en blå bakgrund med stiliserade vågor symboliserar skeppsratten sjöfart, fiske och havsnära industrier. Den representerar också huvudstaden San Fernando City, vars hamn fungerar som provinsens internationella handelslänk

Färgerna:

Blått symboliserar fred, rättvisa, lugn och jämnmod.
Rött representerar industri, initiativförmåga, aktivitet och drivkraft.
Gult står för rikedom i mål samt ett fyllt sinne och hjärta

[Patrik Öbrink]

AGOO. Namnet kommer från den lokala trädarten Agoho. Tidigare växte trädet rikligt längs flodstränderna och kusten. Ett löv från trädet avbildas i sigillet. Överst i sigillet avbildas tre bergstoppar. Överst i sigillet avbildas en traditionell lerbytta fylld med mat samt gröna blad. Detta symboliserar områdets jordbruksarv och i synnerhet Dinengdeng – en känd, traditionell filippinsk grönsaksgryta som är djupt förknippad med kommunen. Invånarna firar årligen en stor kulturfestival tillägnad just denna maträtt. Till höger en tobaksplanta, kommunens viktigaste handelsgröda. Grytan och tobaksplantan förenas av ett handslag, vilket symboliserar enheten i kommunen.

Mottot "Babaen Ti Asi Iti Apo" på det lokala språket ilocano betyder "Genom Herrens nåd" i översättning. Det speglar folkets djupa religiösa tro

Agoo var tidigt, även innan kolonialtiden, en viktig hamn för handel med Kina och Japan och är en av de äldsta spanska bosättningarna längs Luzons västkust. Det fanns flera bofasta japanska köpmän där när spanjorerna anlände 1572. Orten var känd som El Puerto de Japon fram till spanjorerna stängde Filippinernas för utländsk handel.
.

[Patrik Öbrink]

Aringay_La_Union.png (125.04 KiB) Visad 5738 gånger

ARINGAY. Det finns två huvudsakliga teorier om namnet ”Aringay”. Den första teorin gör gällande att namnet härstammar från en tidig bosättning – känd som Alingay, Alinguey eller Aringuey – som blomstrade tack vare guldhandel längs kusten och Aringayfloden under 1400- och 1500-talen. Den andra teorin bygger på en lokal sägen. I början av 1500-talet fanns två rivaliserande bosättningar på var sin sida om en flod, båda ledda av varsin hövding. Aring, dotter till den södra hövdingen, och Ayong, son till den norra hövdingen, förälskade sig i varandra trots tvisterna mellan deras familjer.De två älskande brukade träffas i hemlighet vid floden, och under ett ödesdigert möte kantrade Arings båt i en storm. Ayong räddade henne på ett hjältemodigt sätt och ropade ”Aring-ay!” medan han gjorde det. Händelsen ledde till försoning mellan familjerna, att bosättningarna slogs samman och att orten fick namnet Aringay till minne av deras berättelse.

Kommunen sträcker sig ända från havet till bergen (den enda i La Union som gör det), vilket återspeglas i sigillet. Jordbruk, fiske och fiskodling är kommunens huvudsakliga näringar. Buffelhuvudet står för invånarnas hårda arbete och flit. Den uppåtgående solen symboliserar framtidstro och hopp.

I Aringay föddes Diego Silang y Andaya (1730 –1763), en filippinsk revolutionär ledare som allierade sig med brittiska styrkor för att störta det spanska styret i norra Filippinerna och upprätta en självständig Ilocansk stat. Han mördades av en nära vän, som fått betalt av spanjorerna, innan han göra verklighet av sina planer. Även den första filippinskan att krönas till Miss Universe (1969), Gloria Diaz, har anknytning till kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Bacnotan,_La_Union.png (94.69 KiB) Visad 3552 gånger

BACNOTAN. Själva namnet på kommunen bär på en symbolisk innebörd av frihet. Det härstammar från det lokala Ilokanska ordet bakunutan, vilket betyder "att piska". Enligt lokal folktro och historia syftar detta på en händelse under förkolonial tid då lokalbefolkningen enades i ett uppror för att störta och straffa en tyrannisk hövding.

I mitten av sigillet syns en konturkarta över kommunen. I kartan finns ett antla symboler. Bikupan är en traditionell symbol för flit, samarbete och enighet. Den belyser också Bacnotans välkända biodlingsindustri (honungsproduktion), vilket har gett upphov till kommunens populära "Diro Festival" (honungsfestival). Fisken står för fisket och bladet för tobaksodlingen, två viktiga näringar. De grå rektanglarna representerar cementindustrin. Bacnotan är historiskt en av de mest betydelsefulla platserna för cementtillverkning i regionen tack vare rika kalkstensfyndigheter, vilket har lagt grunden för mycket av kommunens ekonomiska utveckling. Den större röda byggnaden är den lokala kyrkan, St. Michael the Archangel Parish Church, som representerar befolkningens starka tro, kommunens skyddshelgon ärkeängeln S:t Mikael och det historiska arvet. Den mindre röda byggnaden med en filippinsk flagga står för det lokala styret och invånarnas patriotism.

Den gula solen som ramar in kartan symboliserar de ursprungliga nio distrikten i Bacnotan, strålande med framtidshopp och utveckling. Stjärnorna representerar enighet och lyser som en påminnelse om kommunens olika delar (barangayer) som samverkar. Det dominerande röda fältet står för mod och historiska uppoffringar. Det hedrar invånarnas heroiska motstånd och försvar av regionen under historiska strider, särskilt under andra världskriget.
.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_la_union_bagulin.jpg (37.09 KiB) Visad 2548 gånger

BAGULIN. Namnet Bagulin kommer från en lokal sägen om Bago och Ulin. Enligt sägnen färdades Bago, en igorot från höglandet, västerut efter att ha fått syn på en blåaktig kristall nära kusten. Väl framme i området mötte han Ulin, en ung kvinna från låglandet, som kämpade mot vågorna. Bago visade prov på mod och räddade henne, och de två förälskade sig i varandra. Trots kulturella skillnader och motstånd från Ulins familj rymde paret tillsammans och bosatte sig i det område som idag kallas Bagulin. De fick en son som de gav namnet Bagulin – en sammanslagning av deras egna namn som symboliserade deras förening. Bagulin växte upp och blev den första hövdingen för samhället, som vid den tiden kallades ”Allabok”. Hans ledarskap präglades av segrar för stammen och insatser för att ena lokalbefolkningen, vilket gav honom stor respekt. Efter hans bortgång byttes namnet på bosättningen till Bagulin till hans ära, med de spanska myndigheternas godkännande.

Bagulin är en bergig jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillet. De röda bergen överst Rrepresenterar det bergiga och höglänta territoriet. Området kallas ibland för "Little Baguio" på grund av sina svalare högland. Risterrasserna till vänster syftar på de kända Bagulin Rice Terraces. Dessa terrasser är ett bevis på lokalbefolkningens (särskilt ursprungsbefolkningen kankanaey/igorot) traditionella jordbruksmetoder och hårda arbete. De gröna dalarna och fälten cisar kommunens bördiga marker där man odlar bland annat höglandsgrönsaker och material till de välkända lokala kvastarna. Floden till höger representerar Naguilian-Bagulin-floden och de många vattendrag och vattenfall (som Bulalakaw Falls) som ligger i regionen. Floderna har historiskt sett varit livsviktiga för både transport, fiske och jordbruk.
.

[Patrik Öbrink]

Balaoan_La_Union.png (141.77 KiB) Visad 2540 gånger

BALAOAN. Namnet "Balaoan" kommer från de ilokanska orden *bala*, som betyder "kulor", och *aoan* eller *awan*, som betyder "inga" eller "slut". Historiska källor visar att ortnamnet tidigare även stavades "Balauan" eller "Balaoang". Enligt en berättelse har namnet sitt ursprung i det mod som visades av tidiga ilokanska nybyggarna när de försvarade sitt område mot inkräktare utrustade med överlägsna vapen. När deras ammunition tog slut fortsatte de striden med boloknivar och bara händer, samtidigt som de ropade ”Bala! Aoan!” (”Kulor! Slut!”). Denna uppvisning i uthållighet tros ha gett upphov till ortens namn. En annan tolkning pekar på ett mer lekfullt ursprung. Det sägs att lokalbefolkningen brukade retas med de spanska soldater som patrullerade området genom att fråga ”Aoan bala?” (”Inga kulor?”), i syfte att ta reda på om soldaternas skjutvapen var laddade. Med tiden utvecklades uttrycket till "Balaoan", vilket blev ortens officiella namn.

Kommunen har en liten kustremsa men ligger till större delen inlandet. Fiske och jordbruk är de huvudsakliga näringarna. Det gröna rutmönstret representerar kommunens vidsträckta och bördiga jordbruksmark. Plogen är en traditionell handplog som används tillsammans med vattenbufflar. Den symboliserar jordbruket som kommunens primära ekonomiska ryggrad samt lokalbefolkningens flit, hårt arbete och produktion av viktiga grödor som ris och tobak. De blå och vita vågorna representerar Västfilippinska havet (Sydkinesiska sjön) som kommunen gränsar till i väster. Båten symboliserar den lokala fiskeindustrin och kustbefolkningens historiska koppling till sjöfart och handel. Balaoan är i dag bland annat känt för sitt kustnära fiske och marina resurser (vilket gett det smeknamnet "The Sea Urchin Capital of the North"). Den uppgående solen symboliserar återfödelse, livskraft, styrka och en ljus framtid för kommunens invånare. Bergen i bakgrunden representerar de böljande kullarna och det bergiga landskapet i den östra delen av kommunen, vilket skyddar och ger resurser till området.
.

[Patrik Öbrink]

Bangar_La_Union.png (109.28 KiB) Visad 2159 gånger

BANGAR. Namnet Bangar kommer från bangarträdet (*Sterculia foetida*), en art som en gång i tiden växte rikligt i det område där kommunen nu ligger. Bangarträdet kännetecknas av sina blommor, som avger en tydlig och obehaglig lukt. Trots detta var trädet historiskt betydelsefullt tack vare sina många användningsområden. Virket användes vid tillverkning av invändiga träpaneler, och frukterna användes – efter att ha legat i blöt i olja – för att framställa ett djuprött färgämne till handvävda textilier. Trädet hade även kulturell betydelse; dess stora krona erbjöd en samlingsplats för de så kallade ”indios infieles” – en term som spanska kolonisatörer använde om icke-kristnade ursprungsbefolkningar som utförde traditionella ritualer i trädets skugga.

Kommunen är känd för sina textilier, vilket återspeglas i sigillet. Det mekaniska hjulet i det blå fältet representerar detta. Abel-vävning (traditionella handvävda filtar, tyger och sängkläder) har gett kommunen epitetet "Home of the World's Most Famous Blankets". Plogen och tobaksbladet står för det viktiga jordbruket och dess främsta gröda. Kommunen har en liten kustremsa, vilket avbildas i det övre fältet. Där är fiske och sjöfart viktigt för invånarnas försörjning. I mitten syns en väg och en välkomstbåge, som syftar på att vägen norrut passerar kommunen och att invånarna är gästvänliga och välkomnar besökare. Färgerna vitt, blått och rött är hämtade från den filippinska flaggan medan gult står för rikedom och överflöd.
.

[Patrik Öbrink]

BAUANG. Namnet kommer troligen från det ilokanska ordet för vitlök, ”báwang” eller ”baoang”.

Bauang är känt för sin kust och sina vackra stränder och kallas historiskt ofta för en av regionens "strandhuvudstäder". Palmen representerar den tropiska naturen och de vidsträckta stränderna längs kusten. De stiliserade vågorna symboliserar Sydkinesiska havet (Västfilippinska havet), vilket markerar kommunens västra gräns och dess historiska koppling till havet. Segelbåten representerar den lokala fiskenäringen, havsbaserad handel och turismen som är centrala för stadens ekonomi.

I det vänstra fältet avbildas en risplanta och en plog. Det representerar kommunens bördiga marker och det starka traditionella jordbruket, där invånarna historiskt har försörjt sig som bönder. (Bauang kallas även ibland för "Fruit Basket of the North" eller "Vineyard City" tack vare sina kända vindruvsodlingar).

Den gula byggnaden i det övre vänstra fältet är en representation av Sts. Peter and Paul Parish Church, som uppfördes under den spanska kolonialperioden i slutet av 1500-talet. Den står som en symbol för invånarnas djupa katolska tro och stadens rika historia.

I mitten avbildas ett sjölejon. Denna heraldiska symbol återfinns i äldre filippinska och spanska sigill, bl.a. Manilas stadssigill, och representerar här sjöfartstraditioner, spansk kolonialhistoria samt Bauangs status som en viktig kustort.

Den röda färgen symboliserar mod, patriotism, flit och invånarnas energi och drivkraft.
.

[Patrik Öbrink]

BURGOS. Kommunen har fått sitt sitt namn efter Padre José Burgos, en präst, pedagog och nationalist som var en framstående gestalt i den filippinska rörelsen för självständighet från det spanska kolonialstyret. Enligt lokal tradition sökte Padre Burgos skydd i staden när han flydde undan spansk förföljelse; han firade även en mässa vid Sitio Domingo i Agpay, vilket satte ett bestående avtryck i lokalsamhället.

I den centrala gula triangeln avbildas en traditionell kvast. Det symboliserar inte bara den lokala hantverksindustrin som firas under den årliga Boyboy Festival (tigergräs, som används vid tillverkning av kvastarna, hetter boyboy på tagalog), utan står även för renlighet, ordning och samarbete inom samhället. Annars är Burgos en traditionell jordbrukskommun, som vi ser i fälten till vänster (risax och risfält) och till höger (kokospalm). Burgos är provinsens östligaste kommun och ligger i övergången mellan höglandet i Benguet och låglandet i La Union, på sluttningen av bergskedjan Cordilleras. Vattnet i mitten representerar de floder, bäckar och naturliga källor som historiskt gett området dess bördighet (området kallades förr Disdis, vilket på det lokala språket syftar på stora vattenkällor).
.