Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Umingan_Pangasinan.png

UMINGAN. Det här är en utpräglad jordbrukskommun, vilket syns i sigillet. I mitten avbildas ett huvud av en vattenbuffel.
Det symboliserar lokalbefolkningens uthållighet, flit och hårda arbete inom jordbruket, samt hur gemenskap och enighet leder till framgång. Överst på skölden syns mogna risax och pumpor. Dessa representerar regionens bördighet och överflöd. Pumpan är en så viktig lokal gröda att staden firar den årligen med en egen festival (Kalabasa Festival). Även andra grödor, som sockerrör, finns avbildade.

Högst upp i sköldens mitt lyser en brinnande fackla framför en uppgående sol. Detta står för utbildning, framtidstro, upplysning och invånarnas strävan efter kunskap och utveckling. Kommunhuset bakom symboliserar det lokala självstyret, ordning, och institutionerna som skyddar och tjänar folket. På sköldens sidor syns en våg (symbol för rättvisa och balans) samt en korsad hacka och spade, vilket vittnar om gruvdrift, manuellt arbete och hantverkstraditioner.

Grönt representerar Umingans vidsträckta och bördiga jordbruksmarker. Gult symboliserar rikedom, en gyllene skörd och invånarnas gästvänliga och varma natur. Rött, vitt och blått, de filippinska nationalfärgerna längst ner på skölden, visar på patriotism. Det röda fältet står specifikt för mod och viljan att stå emot motgångar, medan det blå fältet står för fred och stabilitet. Mottot "Pagkakaisa'y Lakas, Pagkakahati'y Kabiguan" betyder "Enighet är styrka, splittring är fall), vilket påminner invånarna om vikten av sammanhållning för stadens framsteg.

De 58 stjärnorna står för kommunens barangayer.
.

[Patrik Öbrink]

Urbiztondo_Pangasinan.png

URBIZTONDO. Kommunen har fått sitt namn efter general Juan Antonio de Urbiztondo y Eguía – Spaniens generalguvernör över Filippinerna åren 1850–1853. Han utfärdade ett dekret om att grunda orten, och den nybildade kommunen fick därför namnet ”Urbiztondo” till hans ära.

Liksom så många andra kommuner är Urbiztondo utpräglad jordbruksbygd. Vattenbuffeln och plogen representerar det traditionella jordbruket och befolkningens hårda arbete. Längst ner till vänster avbildas risax. Mer än hälften av kommunens jordbruksmark används till risodling. Riset är grundpelaren i den lokala ekonomin och firas årligen under stadens Kanen Festival. En annan viktig produkt är kokosnötter, som ses bredvid risaxet. Vid sidan av jordbruket är djuruppfödning en viktig näring. Det gäller i synnerhet grisuppfödning, därav grisarna i sigillet. De gröna fälten och bergen visar de vidsträckta slätterna och bergen i omgivningen.

Den gula färgen symboliserar tondo (baskiska för "plats"), vilket representerar själva kommunen och dess bördiga slätter. Den blå färgen i cirkeln runtomkring står för urbiz (baskiska för "flod"), vilket anspelar på den intilliggande Agnofloden.
.

[Patrik Öbrink]

Villasis_Pangasinan.png

VILLASIS. Bosättningen heter ursprungligen Pandoyocan, vilket betyder "platsen där det finns gott om honung", men ändrades till Villasis för att ära den dåvarande spanska guvernören på Filippinerna, José María Aguilar, som hade gett sitt godkännande till ortens officiella grundande via ett kungligt dekret år 1804. Ett av hans släktnamn var just Villasis.
.
Det här är också en jordbrukskommun. Den är känd som "Vegetable Bowl of Pangasinan" och "Vegetable Basket of the North". I sigillet avbildas en rad grönsaker och rotfrukter, bl.a. aubergine, pumpor, tomater och kål.Kommunen en årlig Talong Festival (Auberginefestival) för att hylla den rika skörden. I sigillets övre del vidsträckta risfält och bergen vid vars fot kommunen ligger.

Därmed är genomgången av kommunsigillen i Pangasinan avslutad.
.

[Patrik Öbrink]

Vi går vidare norrut till nästa provins, La Union. Det här är en kustprovins där de flesta och viktigaste kommunerna ligger vid havet. Öster om provinsen ligger Cordillerabergen.

Provinsen fick sitt namn år 1850 när den spanske generalguvernören Antonio María Blanco utfärdade ett kungligt dekret som slog samman territorier. Den nya provinsen skapades genom att kombinera de sydligaste städerna i Ilocos Sur, de nordligaste städerna i Pangasinan och de västligaste städerna i Benguet

Ph_seal_la_union.png

Överst i sigillet ser vi tre sammanflätade händer. Det här är provinsens viktigaste symbol. Den representerar unionen (sammanslagningen) av de tre territorier och folkgrupper från provinserna Pangasinan, Ilocos och Benguet som slogs samman år 1850 för att bilda La Union. Ovanför händerna står provinsens motto: "Love, Union, Concord" (Kärlek, Enighet, Samförstånd).

Tobaksplantan och bomullssblommorna står för jordbruket, vilket är provinsens främsta näring, samt dess historiskt viktigaste handelsgrödor.

Den traditionella spinnrocken på röd bakgrund representerar provinsens välutvecklade lokala vävindustri och hantverkstradition.

På en blå bakgrund med stiliserade vågor symboliserar skeppsratten sjöfart, fiske och havsnära industrier. Den representerar också huvudstaden San Fernando City, vars hamn fungerar som provinsens internationella handelslänk

Färgerna:

Blått symboliserar fred, rättvisa, lugn och jämnmod.
Rött representerar industri, initiativförmåga, aktivitet och drivkraft.
Gult står för rikedom i mål samt ett fyllt sinne och hjärta

Ph_fil_la_union.png

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Agoo.png

AGOO. Namnet kommer från den lokala trädarten Agoho. Tidigare växte trädet rikligt längs flodstränderna och kusten. Ett löv från trädet avbildas i sigillet. Överst i sigillet avbildas tre bergstoppar. Överst i sigillet avbildas en traditionell lerbytta fylld med mat samt gröna blad. Detta symboliserar områdets jordbruksarv och i synnerhet Dinengdeng – en känd, traditionell filippinsk grönsaksgryta som är djupt förknippad med kommunen. Invånarna firar årligen en stor kulturfestival tillägnad just denna maträtt. Till höger en tobaksplanta, kommunens viktigaste handelsgröda. Grytan och tobaksplantan förenas av ett handslag, vilket symboliserar enheten i kommunen.

Mottot "Babaen Ti Asi Iti Apo" på det lokala språket ilocano betyder "Genom Herrens nåd" i översättning. Det speglar folkets djupa religiösa tro

Agoo var tidigt, även innan kolonialtiden, en viktig hamn för handel med Kina och Japan och är en av de äldsta spanska bosättningarna längs Luzons västkust. Det fanns flera bofasta japanska köpmän där när spanjorerna anlände 1572. Orten var känd som El Puerto de Japon fram till spanjorerna stängde Filippinernas för utländsk handel.
.

[Patrik Öbrink]

Aringay_La_Union.png

ARINGAY. Det finns två huvudsakliga teorier om namnet ”Aringay”. Den första teorin gör gällande att namnet härstammar från en tidig bosättning – känd som Alingay, Alinguey eller Aringuey – som blomstrade tack vare guldhandel längs kusten och Aringayfloden under 1400- och 1500-talen. Den andra teorin bygger på en lokal sägen. I början av 1500-talet fanns två rivaliserande bosättningar på var sin sida om en flod, båda ledda av varsin hövding. Aring, dotter till den södra hövdingen, och Ayong, son till den norra hövdingen, förälskade sig i varandra trots tvisterna mellan deras familjer.De två älskande brukade träffas i hemlighet vid floden, och under ett ödesdigert möte kantrade Arings båt i en storm. Ayong räddade henne på ett hjältemodigt sätt och ropade ”Aring-ay!” medan han gjorde det. Händelsen ledde till försoning mellan familjerna, att bosättningarna slogs samman och att orten fick namnet Aringay till minne av deras berättelse.

Kommunen sträcker sig ända från havet till bergen (den enda i La Union som gör det), vilket återspeglas i sigillet. Jordbruk, fiske och fiskodling är kommunens huvudsakliga näringar. Buffelhuvudet står för invånarnas hårda arbete och flit. Den uppåtgående solen symboliserar framtidstro och hopp.

I Aringay föddes Diego Silang y Andaya (1730 –1763), en filippinsk revolutionär ledare som allierade sig med brittiska styrkor för att störta det spanska styret i norra Filippinerna och upprätta en självständig Ilocansk stat. Han mördades av en nära vän, som fått betalt av spanjorerna, innan han göra verklighet av sina planer. Även den första filippinskan att krönas till Miss Universe (1969), Gloria Diaz, har anknytning till kommunen.
.