Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_Urdaneta,_Pangasinan.png

URDANETA. Staden är uppkallad efter fader Andrés de Urdaneta, medhjälpare till Miguel Lopez De Legazpi. Fader Urdaneta spelade en nyckelroll i koloniseringen av Filippinerna genom att hjälpa till med etableringen av den första spanska bosättningen i Cebu. Han etablerade också den första handelsvägen mellan Mexiko och Filippinerna. Genom att namnge staden efter fader Urdaneta hyllar invånarna i Urdaneta City hans arv och bidrag till landet. Hans namn har blivit synonymt med utforskning, äventyr och tro – egenskaper som hedras i Urdaneta City. Idag fortsätter staden att hedra fader Urdaneta genom olika evenemang, monument och institutioner, som fungerar som påminnelser om hans bestående arv.

I sigillet avbildas stadshuset, som symboliserar stadens styrelse och historiska arv; ett buffelhuvud, som representerar boskapsuppfödning (Urdaneta kallas "Cattle capital of the Philippines") samt invånarnas hårda arbete och uthållighet; och gula risax, som symboliserar jordbruket. Grundfärgerna är hämtade från den filippinska flaggan. Gult står för rikedom.

Innan motorvägen mellan Clark och La Union byggdes var Urdaneta en av landets värsta trafikproppar; det tog minst två timmar att passera staden.

Urdaneta har en flagga som skiljer sig från sigillet:

Urdaneta_flag2.png

.

[Patrik Öbrink]

Agno_Pangasinan.png

AGNO. Namnet Agno härstammar från frukten mango och en art av träskträd som kallas "cited agnus-castus", ett träd som används för medicinska blandningar för att lindra smärta och sjukdom. Det var känt för att vara rikligt förekommande i området. Med tiden behölls namnet "Agno" och antogs som stadens officiella namn.

Ryggraden i den lokala ekonomin är fiske och jordbruk, vilket återspeglas i sigillet med vatten, risfält, palm och vattenbuffel. Buffelhuvudet står också för styrka, uthållighet och invånarnas hårda arbete. I bakgrunden syns Umbrella Rocks, en klippformation ute i havet som är en populär turistattraktion.

Den tandade cirkeln runt sigillet ska påminna om ett kugghjul, en symbol för industri och utveckling
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Aguilar,_Pangasinan.png

AGUILAR. Kommunen har fått sitt namn efter den spanske generalguvernören Rafael María de Aguilar, som den 16 juli 1805 beordrade inrättandet av en oberoende civil politisk enhet i området. Enligt lokal folktro har orten fått sitt namn efter den örn (agila) som flög runt i området och satte sig på staket (alar) när den blev trött. Därav örnen i sigillet. Den symboliserar också styrka, framtidstro och frihet. Till höger avbildas den lokala kyrkan; S:t Josef Patriarkens kyrka, som byggdes i början av 1800-talet. Den representerar invånarnas djupa katolska tro och det spanska kulturarvet. Solen står för hopp, en ny era av framgång och den kontinuerliga utvecklingen. Bergen i bakgrunden syftar på Zambalesbergen, vid vars for kommunen ligger. Det nedre högra fältet symboliserar Aguilars bördiga jordbruksmark.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Alcala,_Pangasinan.png

ALCALA. Kommunen hette ursprungligen Dangla. Det är ett lokalt namn på en medicinsk buske (Vitex negundo, även känd som lagundi) som växte rikligt i området. Den 20 september 1875 upphöjdes platsen till egen kommun genom det spanska kungliga dekretet nr 682. Den fick då namnet Alcala efter en stad i Spanien som den dåvarande guvernören i Pangasinan kom från. Det spanska ortnamnet Alcalá kommer från arabiskans al-qalʿa (القَلْعة), som betyder ”citadellet” eller ”fortet.

"A" står för för första bokstaven i kommunnamnet. Svampen syftar på den omfattande svampodlingen i kommunen. Till vänster den buske som gav orten dess ursprungliga namn, till höger risax som representerar kommunens viktigaste jordbruksprodukt. Nedanför majs, också en viktig gröda för lokalbefolkningen. Längst upp avbildas Holy Cross Parish Church, som representerar befolkningens katolska tro och kommunens historiska arv. De tre stjärnorna symboliserar Filippinernas tre huvudregioner - Luzon, Visayas, Mindanao.

Under det filippinsk-amerikanska kriget låt general Malones amerikanska arméhögkvarter i Alacala. När man stred mot japanerna under andra världskriget var det platsen för det amerikanska högkvarteret under befäl av general Jonathan Wainwright. Det var här som den första gerillastridsskolan grundades. Den skolan gav upphov till en infanteribataljon som mestadels bestod av lokala män som spelade en viktig roll i att försvara hela norra Luzon från japanska styrkor.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Anda,_Pangasinan_(2022-present).png

ANDA. Har fått sitt namn efter generalguvenören Simón de Anda y Salazar som styrde landet 1762-1764 och 1770-1776. Han ledde motståndet den brittiska ockupationen av Manila.

Kommunen består huvudsakligen av Cabarruyan Island som visas i kontur i sigillet. Längst upp kommunhuset och där nedanför Anda Bridge som förbinder ön med fastlandet. De huvudsakliga näringarna är jordbruk, fiske (fisk och skaldjur) och havsnära turism vilket återspeglas i de nedre fälten. Solen symboliserar hopp och framtidstro.
.

[Patrik Öbrink]

Asingan_Pangasinan.png

ASINGAN. Namnet sägs vara kopplat till lokalbefolkningens fientlighet mot utomstående. Spanjorerna ska ha kallat bosättningen "Villa de asingan" (den fientliga staden). Bonden i mitten representerar det viktiga jordbruket och befolkningens flit. Risaxen symboliserar den viktigaste grödan medan auberginen och tobaksbladen står för de andra viktiga produkterna. Kyrkan står för befolkningens katolska tro och kommunens historiska arv. Kommunhuset representerar det lokala styret.
.

[Patrik Öbrink]

Balungao.png

BALUNGAO. Namnet kommer från ordet "Balun-ugaw som betyder "ung änka" på den lokala dialekten. Enligt legenden bodde där en ung. vacker änka. Bybor och besökare fascinerades djupt av kvinnans skönhet och började kalla platsen efter henne. När folk reste till eller talade om platsen där hon bodde blev det ett stående uttryck att "gå till Balun-ugaw", vilket med tiden drogs samman och förändrades språkligt till det nuvarande namnet Balungao.

Det här är en renodlad jordbrukskommun med ris som främsta gröda. Det återspeglas i sigillet i form av risax och risfält. Floden är Banilafloden som går igenom kommunen och berget i bakgrunden är vulkanen Mount Balungao. Stjärnorna representerar de tjugo barangayerna.
,

[Patrik Öbrink]

Bani_Pangasinan.png

BANI. Staden, som kallades "Gyllene västern" på 1960- och början av 1970-talet, är uppkallad efter baniträdet som fanns stadens centrum. Trädet finns avbildat i sigillet. Rötterna står för kommunens resurser medan grenarna står för produktion. Oavnför finns stadshuset avbildad på en kulle. Korset representerar Via Crucis (1000 trappsteg) och det stora kors som den leder till. Korset står på en platå med utsikt över havet. Under fastetiden och stilla veckan vallfärdar människor dit, vilket kulminerar med den ärkebiskopliga botgöringspilgrimsfärden där på vita tisdagen. Risfälten symboliserar ris som en av Banis viktigaste jordbruksprodukt. De åtta vågorna representerar de åtta ursprungliga barangayerna. Vattnet står för marina resurser, särskilt bangus (mjölkfisk) och räkor. Själva skölden är en så kallad urdujasköld, som även finns i provinssigillet.
.

[Patrik Öbrink]

Basista_Pangasinan.png

BASISTA. Sigillets övre fält speglar kommunens omgivningar (bergen) och dess karaktär som jordbruksbygd (risfälten och palmerna). Solen står för hopp och framtidstro medan fåglarna symboliserar frihet. Saxofonen och noterna representerar kommunens rika musikliv och musikaliska arv. Basista är känt som ”Home of the finest musicians”. Orten har en lång tradition av orkester- och blåsmusik sedan 1950-talet, med flera lokala orkestrar och en årlig Orchestra Festival. Korgen och krukan symboliserar den lokala hantverkstraditionen (omfattande tillverkning med majsskal, bambu och liknande material).
.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_bautista_pangasinan.png

BAUTISTA. Kommunen har fått sitt namn efter S:t Johannes Döparen, San Juan Bautista på spanska, som också är dess skyddspatron. Sigillet lyfter fram kommunens näringar - jordbruks och boskapsskötsel och industri. Orten är känd för sin kvasttillverkning och kallas "The Walis Tambo Capital of Pangasinan".
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Bayambang,_Pangasinan_(New).png

BAYAMBANG. Namnet kommer från en växt som var vanlig i området förr i tiden. I det övre vänstra fältet avbildas St. Vincent Ferrer Parish Church, uppkallad efter kommunens skyddshelgon, invigd 1619. Den symboliserar tro, religiös historia och kulturellt arv. Till höger kommunhuset, som representerar lokal styrelse, administration och samhällsinstitutioner. Risaxet, majskolven och löken symboliserar jordbruket och står för de viktigaste produkterna. Fisken syftar på det betydelsefulla fisket och den lokala Malangsi Fish Festival (Kalutan tan Gayaga ed Dalan), som uppmärksammar fisket och traditionella tillagningsmetoder. Boken och facklan står för utbildning, kunskap och upplysning (I Bayambang är ligger vissa fakulteter av Pangasinan State University). Kugghjulet representerar industri, teknik och ekonomisk utveckling.Handslaget symboliserar enhet, samarbete, vänskap och partnerskap mellan invånare, myndigheter och näringsliv.

Bakom skölden skymtar den filippinska solen, som dels symboliserar hopp och framtidstro och dels hänvisar till Bayambangs roll under självständighetskampen. Gubbarna som håller varandra i hand står för samarbete mellan kommunens barangayer och de tre stjärnorna representerar Filippinernas tre huvudregioner.

Orten spelade en betydelsefull roll under det filippinsk-amerikanska kriget. I november 1899 utsåg Emilio Aguinaldo Bayambang till Pangasinans huvudstad under den kortlivade filippinska republiken. Den intogs av general Arthur MacArthur från Tarlac den 12 oktober 1899. Jose P. Rizal besökte Camiling, Tarlacs Leonor Rivera, eftersom den tidigare var en del av Bayambang. Antonio Luna byggde ett läger i Bayambang.
.

[Patrik Öbrink]

Binalonan_seal.png

BINALONAN. nligt historiker är stadens namn en utveckling av pangasinensiska termen balon, som betyder "matsäck"; eller på tagalog, baon. I en traditionell berättelse som nu spelar en viktig roll i stadens historia ägdes området ursprungligen av en spanjor vid namn Don Salvador. Det berättas att han instruerade sina män att sätta upp grova trästaket längs egendomen för att fastställa hans ägande. Under sitt arbete brukade Don Salvadors män äta lunch och vila under Camachileträden på egendomen.
Don Salvador erbjöd sin betesmark till flera invandrare från Ilocos. När de frågade Don Salvador hur de skulle hitta den nämnda marken svarade ägaren: "Det är platsen dit folk tar med sig sin balon för att äta". Därav föddes termen Binnalonan, som på Ilocano och Pangasinan betyder "en plats där människor tar med och äter sin baon".

I det övre fältet avbildas kommunhuset, som representerar det lokala styret och kommunens administration. I det röda fältet avbildas en mast från Digital Communications. Det syftar på att Binalonan är ett kommunikationscentrum för Regionerna I, II och CAR (Cordillera Administrative Region). Grisen och hönan står för djuruppfödning, som vid sidan om jordbruket är en viktig inkomstkälla för befolkningen. Kommunens viktigaste produkt är ris, som avbildas tillv änster i det nedre fältet. Den andra grödan är sockerrör, vars förädling försörjer många invånare. Det tillverkas bl.a. basi (sockerörsvin), suka (vinäger) och muskovado (råsocker/brunt socker).

Färgerna i de tre övre fälten är hämtad från den filippinska flaggan.

Orten var platsen för ett slag 1941 under den japanska ockupationen (https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Binalonan)

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Binmaley,_Pangasinan.png

BINMALEY. Staden tros vara uppkallad efter "Binmaley"-stammen, områdets ursprungliga invånare. Dessa stammedlemmar var kända för sina fiskekunskaper och jordbruksmetoder. Under den spanska tiden blev Binmaley ett centrum för handel med fisk och salt. Staden ligger vid Lingayenbukten och fisk och skaldjur är viktiga produkter, men även jordbruk och djuruppfödning är betydelsefulla näringar, Viktigast av allt numera är dock fiskodling, som upptar över 3000 hektar. Binmaey är känd för sitt bangus (mjölkfisk). Men på grund av konstant slambildning under de senaste åren från gruvavfall uppströms Agno-floden (på grund av gruvdrift i den angränsande provinsen Benguet), och överanvändning av artificiellt fiskfoder, har bangusindustrin drabbats av fiskdöd, färre livskraftiga fiskdammar och mindre skördar.

Sigillet ser ut som en kostcirkel och speglar de viktiga näringarna - fiske, fiskodling, jordbruk och djuruppfödning. Fisken högst upp är en bangus. Lergodset, krukorna och korgarna syftar på den lokala hantverkstraditionen. Snäckskalet står för den lokala traditionen att använda skal för att tillverka smycken, fönsterrutor och dekorativa föremål. Fabriken representerar kommunens industrier och boken och flaggan symboliserar utbildning.

Den 8–9 januari 1945 använde general Douglas MacArthurs styrkor stadens strand – betecknad som "Yellow Beach" – tillsammans med stränder i Lingayen, Dagupan och San Fabián för amfibiska anfallsoperationer för att befria Luzon från den japanska ockupationen.
.

[Patrik Öbrink]

Bolinao_Pangasinan.png

BOLINAO. Folketymologin menar att namnet "Bolinao" kommer från fiskarten "monamon" – allmänt kallad "bolinao". En teori menar också att det en gång i tiden växte "pamulinawen"-träd i stort antal längs dess stränder, så ilocano-migranterna som korsade Lingayenbukten gav det ett namn som fonetiskt liknade trädets namn på deras språk.

Högst upp i sigillet avbildas Cape Bolinao Lighthouse, en historisk fyr byggd av amerikanerna i början av 1900-talet. Det blå fältet representerar det omgivande havet och kommunens starka identitet som en framstående fiskeregion. Fiskarna anspelar också på teorin om kommunnamnets ursprung. Bolinaos bär också titeln "Giant Clam Capital of the Philippines". Det gröna fältet symboliserar Balinaos bördiga mark och rika natur. Palmen står dels för kokosproduktionen, dels de vita stränderna som kantas av kokospalmer. Det traditionella huset (Bahay Kubo) representerar det enkla., traditionella livet på landsbygden och den starka gemenskapen. Grödorna symboliserar jordbruket.
.

[Patrik Öbrink]

Bugallon_Pangasinan.png

BUGGALON. Kommunen hette tidigare Salasa och bytte namn den 12 januari 1921 till Bugallon för att hedra den lokale hjälten major José Torres Bugallón (1873–1899), som föddes där och stupade i det filippinsk-amerikanska kriget, i slaget vid La Loma, den 5 februari 1899, mötte Bugallon general Arthur MacArthur. Bugallon sköts under slaget. Senare samma dag dog Bugallon av kraftig blodförlust i Antonio Lunas armar.

Det här är en utpräglad jordbrukskommun (framför allt odling av ris, majs, kassava, sockerrör och grönsaker), vilket återspeglas i sigillet i form av risfältet och vattenbuffeln. Buffeln syftar också på den populära Carabao Festival som går av stapeln i januari varje år. I bakgrunden avbildas Zambalesbergen som kommunen gränsar till i söder.

I Buggalon finns en av Filippinernas äldsta bevarade kyrkor, Our Lady of Lourdes Parish Church.
.