Upphörda svenska kommunvapen

[tyskaorden]

Fjällbacka_vapen.svg.png

Fjällbacka municipalsamhälle. Blasonering:Sköld, delad av silver, vari en blå båt med hissade segel, och av blått, vari en merkuriestav av silver, på vardera sidan åtföljd av en stolpvis ställd fisk av silver med röd beväring (därest dylik skall komma till användning), den högra vänstervänd. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948-12-03 och upphört 1965-01-01 då municpalsamhället uppgick i Kville kommun. Denna uppgick 1971 i den nybildade Tanums kommun. Båten och merkuriestaven syftar på kustsjöfarten. Fisken står för fiskerinäringen. Blått och silver betecknar havets färger.

Fjällsjö_vapen.svg.png

Fjällsjö landskommun. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad ginbalk, åtföljd ovan av en sol och nedan av ett uppskjutande sexberg, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1950-02-03 och upphört vid kommunen ombildning 1971-01-01, senare fört av Fjällsjö kommun 1971-1973. Fjällsjö uppgick då i Strömsunds kommun. Är en heraldisering av bilden i Fjällsjö sockens sigill. Vågskurorna syftar också på Fjälljön och Fjällsjöälven.

Floda_vapen,_Södermanland_län.svg.png

Floda landskommun (i Södermanlands län). Blasonering: Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och blått, vari en sinistervänd stråle av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1947-06-13 och upphört 1971-01-01 då Floda uppgick i Katrineholms kommun. Eken kommer från bilden i Oppunda härads sigill. Vänsterstråle av guld i blått fält är från ätten Kaggs vapen, till vilken höred fältmarskalken Lars Kagg.

[tyskaorden]

Folkunga_landskommun_vapen.svg.png

Folkunga landskommun. Blasonering: I blått fält tre ginbalkvist ställda kavlar av silver, överlagda med ett upprest lejon av guld med röd beväpning, allt inom en bård av guld. Antaget 1955-08-22, ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört 1971-01-01, då kommunen uppgick i Mjölby kommun. Bygger på vapnen för den kungliga Folkungaätten, med tillägg av en bård för att skilja de två vapnen åt. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Folkärna_vapen.svg.png

Folkärna landskommun: Blasonering: I fält av silver en bergshammare och en smidestång i kors, båda svarta. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945-02-16 och upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Idag är Folkärna del av Avesta kommun. Bergshammare och smidestång korsade från bilden i Folkärna (Folkere) tingslags sigill från 1594. Bergshammaren står för bergshanteringen och smidestången står för smidesnäringen.

Fridlevstad_vapen.svg.png

Fridlevstad landskommun. Blasonering: I fält av silver ett stolpvis ställt blått svärd mellan två röda mantelhälfter. Antaget 1954-12-20 och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Fridlevstad kommun 1971-1973. Då Fridlevstad uppgick i Karlskrona kommun.

[tyskaorden]

Fristad_vapen.svg.png

Fristad landskommun. Blasonering: Sköld indelad i trekanter av grönt och av silver, ordnade på fyra rader. Fastställt av Kungl. Maj:t 1966-06-29 och senare fört av Fristads kommun 1971-1973 då Fristad uppgick i Borås kommun. 1991 registerades vapen för Fristad kommundel i Borås kommun. Visar lägergator med tält på Fristad hed, där Älvsborgs regemente vapenövades.

Frostviken_vapen.svg.png

Frostvikens landskommun. Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad störtad blå spets, belagd med en frostblomma av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 1958-03-07 och upphört 1971-01-01, senare fört av Frostvikens kommun 1971-1973 då Frostviken uppgick i Strömsunds kommun.

Frökind_vapen.svg.png

Frökind landskommun. Blasonering: I grönt fält ett klöverbladskors av guld. Antaget 1955-07-19, ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01 och senare fört av Frökind kommun 1971-1973. Kommunen uppgick då i Tidaholms kommun. Klöverbladskorset kommer från bilden i Frökind härads sigill känt från 1639. Vapnet kompnerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Frösö_vapen.svg.png

Frösö köping. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två sexuddiga stjärnor och nedanför av en avbildning av korset på runstenen på Frösön, allt av guld. Tidgare fört av Frösö landskommun 1945-1947, då det övertogs av den nybildade köpingen. Denna uppgick 1971 då man uppgick i Östersunds kommun. Stjärnorna syftar på ön som gammalt kulturcentrum. Korset är från Jämtlands enda och Sveriges nordligaste runsten, rest till minnet av den man som kristnade landskapet. Den av vågskuror bildade bjälken syftar på Storsjön.

[tyskaorden]

Frövi_vapen.svg.png

Frövi köping. Blasonering: Sköld, kluven av blått, vari tre bjälkar av guld, och av silver, vari en stolpvis ställd blå stock med utskjutande, avhuggna grenar. Antaget 1954-11-24 av avgående kommunfulmäktige i Näsby landskommun inför bildandet av Frövi köping. Fastställt av Kungl. Maj:t 1954-12-17 och upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Frövi uppgick då i Lindesbergs kommun. Blått fält med tre bjälkar av guld är från vapnet för Hinsebergs-ätten, till vilken hörde de äldsta ägarne till Hinsebergs säteri. Stocken syftar på Frövifors bruk och trämasse- och pappersindustrin.

Färila_vapen.svg.png

Färila landskommun. Blasonering: I blått fält en medelst vågskura, med blå linblomma belagd stam av silver samt däröver en hästsko av guld omslutande en gran av silver. Antaget 1958-03-01, och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört 1971-01-01 då Färila uppgick i Ljusdals kommun. Den vågskureavdelad stammen syftar på Ljusnan. Linblomman står för linodlingen. Hästskon står för hästens betydelse för kommunikationerna, jordbruket och skogsbruket. Granen syftar på skogsbruket. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Färnebo-Värmlandsberg-vapen.svg.png

Färnebo landskommun. Blasonering: I rött fält en mulltimmershytta av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945-07-31 och upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Vapnet fördes 1952-1970 vidare av Värmlandsbergs landskommun. Vilken uppgick i Filipstads kommun. Hyttan står för gruv- och hyttrörelsen. En hytta förekommer också i sigillet för Filipstads bergslags masmästarämbete.

[tyskaorden]

Gamla_Uppsala_vapen.svg.png

Gamla Uppsala landskommun. Blasonering: I rött fält en bild av Sankt Erik uppstigande från ett treberg, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1946-02-15 och upphört vid kommunens ombildning 1947.01.01. Uppgick i Uppsala stad.

Garpenberg_vapen.svg.png

Garpenbergs landskommun. Blasonering: Medelst en fjällskura delat av rött, vari två korslagda yxor av silver, och silver, vari ett kopparmärke mellan två järnmärken, alla röda. Fastställt av Kungl. Maj:t 1946-04-12, och upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Uppgick i Hedemora kommun.

Gideå_vapen.svg.png

Gideå landskommun. Blasonering: I fält av silver en sig stegrande röd häst. Antaget 1965-05-28, ej fastställt av Kungl. Maj:t och upphört 1971-01-01 då Gideå uppgick i Örnsköldsviks kommun. Hästen symboliserar skogs- och jordbruket. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

Gladhammar_vapen.svg.png

Gladhammar landskommun. Blasonering: I fält av silver ett blått treberg och däröver två stolpvis ställda och bjälkvis ordnade blå kräftor. Fastställt av Kungl. Maj:t 1953-10-09 och upphört 1967-01-01 då Gladhammar uppgick i Västerviks kommun. Kräfta från bilden i Tjusts härads näst äldsta sigill från 1622. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Glava_vapen.svg.png

Glava landskommun. Blasonering: I sköld kluven av silver och svart, två mot varandra vända skifferhackor av motsatta tinkturer. Fastställt av Kungl. Maj:t 1960-06-30 och upphört 1971-01-01 då Glava uppgick i Arvika kommun. Skifferhackorna symboliserar förekomsten av glimmerskiffer och bearbetningen därav.

[tyskaorden]

Godegårds_landskommuns_vapen.png

Godegårds landskommun. Blasonering: Fält medelst vågskure delat av guld, varin en blå smidestång mellan två blå järntackor, och av blått, varin en båt av guld, i aktern prydd met tre påfågelsfjädrar av guld. Antaget 30 oktober 1953 och upphävt när Godegård uppgick i Motala 1971. Det övre fältet kommer från sigillet för Godegårds bergslag. Den undre delen kommer från vapnet för Urban Hjärne (1641-1724), vilken anlade Godegårds kurort.

Grangarde.jpg

Grangärde landskommun. Blasonering: I fält av silver tre bjälkvis ordnade gröna granar över en med tre järnmärken av silver belagd grön stam. Fastställt av Kungl. Maj:t 22 juni 1944 och upphävt 1971 då Grangärde uppgick i Ludvika. Granarna syftar på ortnamnet och järntecknen på den tidigare järnbrytningen.

Grundsunda.jpg

Grundsunda landskommun. Blasonering: I rött fält en balkvis ställd fisk av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 23 april 1964 och upphört 1971 då kommunen uppgick i Örnsköldsvik. En fisk möjligen en lax förekom i sockensigillet från 1683.

[tyskaorden]

Gustafs.jpg

Gustafs landskommun. Blasonering: I rött fält tre pinglor av guld, ordnade två och en, och däröver en ginstam av guld belagd med en röd krona. Fastställt av Kungl. Maj:t 28 februari 1947 och upphört 1971 då Gustafs uppgick i Säter kommun. Kronan står för det kungliga ursprunget till namnet, nämligen kung Gustaf III. Klockorna står för för mässingsbruket.

Hackas.jpg

Hackås landskommun. Blasonering: I blått fält en uppskjutande, genomgående, krenelerad och med portvalv försedd mur samt däröver en störtad värja med rikt utvecklad handskydd och ett blåss i kors, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 29 juni 1956 och upphört 1971 då kommunen delades upp på Berg och Östersund. Svärdet syftar på det så kallade skånkesvärdet som hänger i den lokala kyrkan och sägs ha tillhört 1400-tals riddaren Örjan Karlsson. Har ingen information om betydelsen av övriga figurer.

Hallingeberg.jpg

Hallingeberg landskommun. Blasonering: I blått fält ett mantelsnitt av silver, belagt med ett grönt cederträd med en röd krona uppträdd på stammen. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 20 januari 1955 och upphört 1971 när Hallingeberg uppgick i Västervik. Trädet med kronan är symbol för Ankarsrum bruk på orten 1787-1878. Cederträdet och tinkturerna är från vapnet för den dåvarande ägaren till bruket bergsrådet Peter Christopher Cederbaum.