Nuvarande kommunvapen i Sverige

[tyskaorden]

Katrineholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Katrineholm. Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall. Gaffelkorset syftar på järnvägen och dess betydelse för staden. Merkuriestaven står för handel, hammaren står för industrin och rosen för trädgårdsnäringen. Fastställt av Kungl. Maj:t 1918 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kil_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kil. Blasonering: I fält av silver en blå kil. Är talande och brukades tidigare av Stora Kils landskommun. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1963. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974 för den nya kommunen Kil.

Kinda_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kinda. Blasonering: I rött fält inom en bård av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i två utböjda spetsar. Är baserat på sigillet för Kinda härad, känt sedan 1568. Bården lades till när vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974, som en särskiljande symbol då kommunen inte riktigt omfattar hela häradet.

[tyskaorden]

Kiruna_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kiruna. Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma. Järntecknet står för gruvan. Fjällripan är talande för staden samiska namn Girun. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1949 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Klippan_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Klippan. Blasonering: I sköld en fors av silver, utformad som en högerstråle, bildad ovan av en vågskura och nedan av en rak skura samt gränsande ovan mot blått och nedan mot svart. Symboliserar vattenkraften där vattnet faller över en svarta klippan. Användandet av Vattenfallen i Rönne ån för pappersindustrin går tillbaka till 1573. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1961 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Knivsta_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Knivsta. Blasonering: I rött fält en krona över ett treberg, allt av guld. Symboliserar Mora stenar platsen för forna tiders kungaval. Vapnet var resultaten av en tävling som vanns av skolpojken Jacob Blumenthal. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 2003.

Kramfors_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kramfors. Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning. Kråkan kommer från sockensigillet känt från 1600-talet. Bron syftar på den över Ångermanlandälven. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1984.

[tyskaorden]

Kristianstad_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kristianstad. Blasonering: i blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld. Kristianstad grundades av danske kungen Christian IV år 1614 och han tilldelade staden ett vapen 15 mars 1622. Det visar kungens monogram med två lejon från det danska riksvapnet. Sedan Skåne blivit svenskt bibehölls vapnet oförändrat. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1932 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1975.

Kristinehamn_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kristinehamn. Blasonering: I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam. Är baserat på stadens sigill känt från 1642. Fastställt med färgerna bestämda av Kungl. Maj:t 1941. Registrerat hos Patent- och registeringsverket 1974.

Krokom_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Krokom. Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad dubbel blå sparre, sänkt och störtad, däröver en röd gumse i hällristningsmanér. Syftar på hällristningarna i Glönsabacken. Skapades ursprungligen av konstnären Gunnar Rudin i Orrviken och modifierades något innan det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

[tyskaorden]

Kumla_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kumla. Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver. Skomakarhammarna syftar på skotillverkningen som vara av stor betydelse på 1700- och 1800-talen. Treberget syftar på Kumla kullar ett antikt gravfält. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kungsbacka_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kungsbacka. Blasonering: I blått fält en kvinnlig helgonfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld. Stadens sigill från 1580-talet visade en bild av ett kvinnligt helgon. Stadens kyrka var helgad åt Sta. Gertrud, antog man att bilden visade henne. Dock är hennes attribut en kyrkomodell och inte en stav. Man ville dock behålla staven och så blev det när vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1948. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kungsör_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kungsör. Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle. Kronan syftar på namnet, samt den kungsgård som Gustav Vasa upprättade 1538. Bron över strömmen syftar på tolkning av ortnamnet som konungarnas vadställe. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 7 mars 1941. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Kungälv_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kungälv. Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda. Är baserat på stadens medeltida sigill. Sigillstampen existerar fortfarande och bevaras på Göteborgs museum. Fastställdes av Kungl. Maj:t 1950 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Kävlinge_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Kävlinge. Blasonering: I grönt fält ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjälke, en kavle och en ginkavle. Vapnet syftar på de sex järnvägslinjer som möts i Kävlinge, och som spelat stor roll för ortens utveckling. Fastställt av Kungl. Maj:t 1955 och registrerat hos Patent och registreringsverket 1975.

Köping_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Köping. Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade. Vapnet är baserat på stadens sigill, känt sedan 1378. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1940. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

960px-Laholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Laholm. Blasonering: I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning. Fiskar förekommer i stadens sigill från 1300-talet. Laxarna syftar på det tidigare betydelsefulla laxfisket i Lagan. Fastställt av Kungl. Maj:t 1940 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Landskrona_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Landskrona. Blasonering: Sköld: kvadrerad: I. i blått fält en kunglig krona av guld; II. i fält av silver ett rött krönt lejon, hållande i högra framtassen ett rött svärd och i den vänstra en grön palmkvist; III. i fält av silver ett åt vänster mellan två röda pelare seglande rött skepp på en av en vågskura bildad stam, fyra gånger av vågskuror delad av blått och silver; IV. i blått fält ett ymnighetshorn av guld. Skölden är krönt med en öppen krona av guld, prydd med pärlor och ädla stenar.
Sköldhållare: till höger Prudentia av silver, hållande i högra handen en orm och i den vänstra en spegel, båda av guld; till vänster Justitia av silver med en ögonbindel av guld, hållande i högra handen ett svärd och i den vänstra en våg, båda av guld. Postament av guld. Förutom det fullständiga vapnet med sköldhållare och postament, må skölden även brukas med eller utan krona. Kronan syftar på namnet. Lejonet syftar på befästningen, försvar och fred (palmkvisten). Skeppet står för hamnen och ymnighetshornet för rikedom. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 9 oktober 1953 och bygger på ett kungligt brev från 1663. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974. Är det enda svenska kommunvapen som har sköldhållare.

landskrona2.jpg

Laxå_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Laxå. Blasonering: I rött fält ett andreaskors, åtföljt i övre vinkeln av ett järnmärke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver. Andreaskorset symboliserar Laxå som järnvägsknutpunkt. Handsken kommer från sigillet för Grimstens härad, känt sedan 1600-talet. Järnmärket syftar på Lassåna bruk, som genom ett missförstånd på 1600-talet gav orten sitt namn. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1956 för Laxå köping. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Lekeberg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lekeberg. Blasonering: I svart ett rådjursansikte av guld med röda horn. Vapnet anspelar på den tidigare Knista landskommun och syftar på det rika djurlivet i kommunen. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1995, sedan kommunen bildats genom en utbrytning ur Örebro.

[tyskaorden]

Leksand_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Leksand. Blasonering: I guld en ornamenterad svart nyckel. Går tillbaka på det äldsta sockensigillet från 1625. St Petri nyckel syftar på att kyrkans skyddpatroner var St Petrus och St Paulus. Efter en lång diskussion under 1940-talet fastställdes vapnet av Kungl. Maj:t 1950. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1979.

Lerum_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lerum. Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Oxhuvudet syftar på oxen från sigillet för Vättle härad från 1563. Dagens kommun omfattar större delen av häradet. Oxen syftar troligen på kreaturshandeln av stor betydelse i forna dagar. Eklöven syftar på ett viktigt träslag i kommunen. De är tre till antalet syftande på de tre småkommuner som bildade dagens kommun. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1982.

Lessebo_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lessebo. Blasonering: I rött en bikupa av guld, däröver en ginstam av guld med två korslagda svarta glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa. Glasblåsarpiporna från den tidigare Hovmantorps landskommun, syftar på glasindustrin. Bikupan kommer från Lessebo gamla vapen och syftar på pappersindustrin. Då det lokala pappersbruket brukade en bikupa som symbol sedan 1808. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 19 december 1986.

Lidingö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lidingö. Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld. Vikingaskeppet syftar på att Lidingö är belägen vid en av vikingarnas segelleder. Än idag leder en av vägarna till Stockholms hamn förbi Lidingö. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1928. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Lidköping_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lidköping. Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor. Lidköping blev stad 1446 och stadens äldsta sigill visade en biskop sittande på en tron. Sedan 1945 visas biskopen som St. Nikolaus. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 16 februari 1945, och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Lilla_Edet_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lilla Edet. Blasonering: I fält av guld från en av vågskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, på snedsträvor vilande skyttegångar och med två krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, krönt med en lilja. Bygger på vapnet för staden Lödöse. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1979.

Lindesberg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lindesberg. Blasonering: I fält av silver en grön lind uppväxande från ett grönt treberg. Vapnet är talande visande en lind och ett berg. Vapnet är känt sedan 1645 då Lindesberg fick stadsrättigheter. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1975.

Linköping_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Linköping. Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring. Lejonansiktet går tillbaka på stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1 mars 1946, och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Ljungby_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Ljungby. Blasonering: I grönt fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, åtföljd ovan av tre balkvis ordnade, stolpvis ställda hammare och under av en merkuriestav, samtliga av guld. De tre hammarna symboliserar hantverk och industrin. Merkuriestaven står för handel. Vågbjälken syftar på Lagan. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1937. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Ljusdal_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Ljusdal. Blasonering: I svart fält ett avslitet bockhuvud av guld med horn, tunga och tänder röda. Bygger på sockensigillet från 1630-talet som var en förkortning av bocken i Hälsinglands vapen. 1914 hade Ljusdals socken delat i en köping och en landskommun. Köpingen antog 1958 ett vapen som var liknande dagens vapen dock med en bård av guld, som en differentiering. Efter kommunreformerna registrerades dagens vapen hos Patent- och registreringsverket 1974.

Ljusnarsberg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Ljusnarsberg. I silver en stolpvis ställd blå ström, åtföljd på var sida av ett kopparmärke ovanför en låga, samtliga röda. Vågstolpen syftar på områdets många vattendrag. Koppartecknen syftar på kopparbrytningen och lågorna står för smältungnarna. Baserat på sigillet för Nya Kopparbergs bergslag från 1640. Fastställt av Kungl. Maj:t 12 mars 1951 för Ljusnarsbergs landskommun. Ett likande vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 2 februari 1951 för Kopparbergs köping, dock med en röd bård som särskiljande symbol. 1964 lades Ljusnarsberg och Kopparberg samman och nuvarande vapen utan bård registrerades hos Patent- och registreringsverket 1981.

Lomma_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lomma. Blasonering: I rött fält ett ankare och därunder en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur av guld med röda fogar. Ankaret syftar på hamnens betydelse för Lomma. Muren syftar på Lommas stadskaraktär och tegelindustrin. Färgerna är Skånes och Bara härads. Vapnet skapades av den kände heraldikern Jan Raneke, som bodde i Lomma. Fastställt av Kungl. Maj:t 1960 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Ludvika_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Ludvika. Blasonering: På blått fält en bandvis ställd ström av silver, belagd med en antik åska av fältets färg samt åtföljd på vardera sidan av en lilja av guld. Vågbalken symboliserar den lokala floden som genererad vattenkraft, det senare symboliserat av åskviggen. Liljorna är från vapnen för familjerna Lillie och Cedercreutz vilka ägde Ludvika på 1600-talet och 1700-talet. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 30 januari 1920. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Luleå_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Luleå. Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad. Nycklarna syftar på St. Petrus, stadens skyddspatron. Den äldsta avbildningen med nycklarna är från 1621. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1942 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Lund_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lund. Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött. Bygger på stadens sigill från 1200-talet. Murar användes under medeltiden som symbol för städer. Lund har dock aldrig haft en stadsmur, endast en sandvall. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1913 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1975.

Lycksele_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lycksele. Blasonering: I blått fält en upprest, tillbakaseende varghund av silver med röd beväring och däröver en av vågskura bildad ginstam av silver, belagd med ett blått besman. Varghunden syftar på områdets vilda karaktär, vågskuran står för Umeälven. Besmanet syftar på handel och köpenskap. Om djurets svans kom det till en stor diskussion, Riksheraldikerämbetet hade i sitt förslag med en varg med hängande svans. Lyckseleborna tyckte dock att det liknande en skamsen hund och begärde en upprättstående svans. Så för dock inte vargen sin svans, och istället blev det en varghund. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947, året efter Lycksele fick stadsrättigheter. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent och registreringsverket 1974.

Lysekil_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Lysekil. Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver. Fiskarna syftar på fisket och även Stångenäs härad hade två fiskar i sitt sigill. Stjärnan syftar på möjligen på tolkning av namnet som ljus. Det är också möjligt att stjärnan kommer från vapnet för amiralen Olof Strömstierna. Han spelade en stor roll i ortens utveckling omkring 1700. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1905 och efter kommunreformerna ånyo fastställt 1971. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Malmö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Malmö. Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver. Griphuvudet är en heraldisk förkortning av Pommerns vapen. Staden fick sitt vapen fastställt av kung Erik av Pommern 23 april 1437. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

350px-Malmo.jpg

Malmö vapen med hjälmprydnaden.

Malung-Sälen_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Malung-Sälen. Blasonering: I blått fält en hästsko och däröver en bjälkvis ställd klohammare, båda av guld. Syftar på tillverkningen av hästskor som området var känt för. Bilden förekom också i Malungs tingslags sigill från 1631. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 13 juni 1947. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1975.

Malå_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Malå. Blasonering: I rött fält en medelst vågskura bildad stam och ovanför denna två korslagda skogshuggaryxor av silver. Yxorna syftar på skogsbruket, vågskuran står för Malån. Den röda färgen står för kopparfyndigheterna. Vapnet skapades av Svenska kommunalheraldiska institutet och antogs 1962. 1974-1982 var Malå del av Norsjö kommun. När denna delades återtog Malå sitt gamla vapen, vilket registrerades hos Patent- och registreringsverket 1984.

Mariestad_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Mariestad. Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur. Är baserat på stadens sigill från 1583. Betydelsen av strömmen och tjuren är inte känd. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1934. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1976.

[tyskaorden]

Mark_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Mark. Blasonering: I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld. Rundlarna kommer från sigillet för Marks härad. Axet står för jordbruket och vävarskytteln står för textilindustrin. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Markaryd_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Markaryd. Blasonering: I fält av guld en dansande blå trana med röd hjässa och däröver en blå ginstam belagd med två posthorn av guld. Posthornen syftar på Markaryds betydelse som gränspoststation innan Skåneland övergick till Sverige. Tranan kommer från vapnet för köpingen Traryd. Kommunen bildades 1971 genom sammanslagning av köpingarna Markaryd och Traryd och ett vapnen skapades 1972, det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Mellerud_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Mellerud. Blasonering: I fält av silver en blå stolpe, belagd med en liljekonvaljestängel av silver och åtföljd av två utåtriktade blå stridsyxor. Yxorna syftar på det lokala skyddshelgonet St Olof. Liljekonvaljerna är från vapnet för ätten Stake, vilken härstammar från området. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1963 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Mjölby_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Mjölby. Blasonering: I rött en balkvis ställd ström, åtföljd av två kvarnhjul, allt av guld. Kvarnhjulen syftar på livsmedelsindustrin. De är också talande. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1922 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1979.

Mora_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Mora. Blasonering: I rött fält en bild av Sankt Mikael och draken, allt av guld. Sockenkyrkan var helgad åt St Mikael och hans bild förekom i sockensigillet. Vapnet fastställdes för Mora landskommun av Kungl. Maj:t 6 december 1946. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Motala_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Motala. Blasonering: I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig propeller. Den blå balken symboliserar Göta kanal. Vingarna som formats som markattehuvuden är från vapnet för Baltzar von Platen, kanalens byggherre. Propellern symboliserar skeppsbyggnaden på Motala verkstad. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1949 och var en revision av stadens vapen från 1881, se nedan.

300px-Motala1881.jpg

[tyskaorden]

Mullsjö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Mullsjö. Blasonering: I blå sköld en iskristall av silver och däröver en medelst grantoppskura bildad ginstam av silver. Iskristallen symboliserar vintersport. Grantoppsskuran står för de lokala skogarna och skogsbruket. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

Munkedal_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Munkedal. Blasonering: I blått en gåspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver. Kommunen bildades 1974 och man ville då ha en munk i sitt vapen syftande på namnet. Riksarkivet avrådde från en sådan komplicerad figur och föreslog en gåspenna och en pappersrulle som attribut för munkarnas skrivverksamhet. De syftar också på ortens viktiga pappersindustri. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1983.

Munkfors_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png

Munkfors. Blasonering: I fält av silver en uppstigande blå munk och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med två lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln är åtföljt av ett lod, allt i silver. Munken är talande och syftar också på Alvastra kloster som var jordägare i området - de ägde byn Munkerud. Korset och rundlarna var en märkning av järn vid ett av bruken i området. Träden syftar på skogen och vågskuran står för Ranån. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 för Ransäters landskommun. Några år senare blev Munkfors huvudorten i Ransäter, köping och övertog vapnet. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.